Svenska Folkbibeln 2015

<div class="version vid1223 iso6393swe" data-vid="1223" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkGEN">
 <div class="chapter ch12" data-usfm="GEN.12">
 <div class="label">12</div><div class="s">Gud kallar Abram</div><div class="p"> 1 #Apg&#160;7:3f, Hebr&#160;11:8. Herren sade till Abram: &#8221;G&#229; ut fr&#229;n ditt land och din sl&#228;kt och din fars hus och bege dig till det land som jag ska visa dig.#12:1 Citeras av Stefanus i Apg&#160;7:3. 2 D&#228;r&#160;ska&#160;jag g&#246;ra dig till ett stort folk. Jag ska v&#228;lsigna dig och g&#246;ra ditt namn stort, och du ska bli en v&#228;lsignelse. 3 #1&#160;Mos&#160;18:18, 26:4, Apg&#160;3:25. Jag ska v&#228;lsigna dem som v&#228;lsignar dig och f&#246;rbanna den som f&#246;rbannar dig. I dig ska jordens alla sl&#228;kten bli v&#228;lsignade#12:3I dig ska jordens alla sl&#228;kten bli v&#228;lsignadeCiteras av Paulus i Gal&#160;3:8 som en profetia om fr&#228;lsningen genom tron p&#229; Kristus, Abrahams avkomma (jfr 1&#160;Mos&#160;22:18, 28:14)..&#8221; </div><div class="p"> 4 Abram gav sig i v&#228;g som Herren hade sagt till honom, och Lot gick med honom. Abram var sjuttiofem &#229;r#12:4Abram var sjuttiofem &#229;rKanske ca 2091 f Kr. Se dock 2 Mos 12:40 med not f&#246;r en alternativ tolkning som flyttar fram samtliga &#229;rtal i 1 Mos med 215 &#229;r. n&#228;r han l&#228;mnade Harran. 5 Han tog med sig sin hustru Saraj och sin brorson Lot, alla &#228;godelar och allt det folk#12:5allt det folkOrdagrant: &#8221;alla de sj&#228;lar&#8221;. de skaffat sig i Harran och gav sig av mot Kanaans land. </div><div class="p">N&#228;r de kom till Kanaans land 6 fortsatte Abram in i landet &#228;nda till Shekems#12:6ShekemBy mellan bergen Ebal och Gerissim, strax &#246;ster om nutida Nablus. L&#228;mningar fr&#229;n 1900-talet f&#160;Kr har hittats vid utgr&#228;vningar. omr&#229;de, till Mores terebint#12:6Mores terebintMore betyder &#8221;l&#228;rare&#8221; (jfr Dom&#160;4:5). Terebinten &#228;r en sl&#228;kting till eken.. P&#229; den tiden bodde kananeerna i landet. 7 #1&#160;Mos&#160;13:15, 5&#160;Mos&#160;34:4, Neh&#160;9:8, Apg&#160;7:5, Gal&#160;3:16. Och Herren uppenbarade sig f&#246;r Abram och sade: &#8221;&#197;t dina efterkommande ska jag ge detta land.&#8221; D&#229; byggde han ett altare &#229;t Herren som hade uppenbarat sig f&#246;r honom. 8 #1&#160;Mos&#160;4:26. D&#228;rifr&#229;n drog han vidare till berget &#246;ster om Betel och slog upp sitt t&#228;lt med Betel i v&#228;ster och Ai i &#246;ster. D&#228;r byggde han ett altare &#229;t Herren och &#229;kallade Herrens namn. 9 Sedan br&#246;t Abram upp d&#228;rifr&#229;n och drog sig allt l&#228;ngre s&#246;derut. </div><div class="s">Abram i Egypten</div><div class="m"> 10 Men det blev sv&#228;lt#12:10sv&#228;ltIsraels v&#228;xtlighet &#228;r beroende av regn fr&#229;n Medelhavet (5&#160;Mos&#160;11:11f) och d&#228;rf&#246;r s&#229;rbar. Arkeologiska fynd tyder p&#229; att patriarktiden (&#229;rhundradena kring 2000 f&#160;Kr) var ovanligt torr (jfr&#160;26:1, 42:5). i landet, och Abram flyttade ner till Egypten f&#246;r att bo d&#228;r som fr&#228;mling, eftersom sv&#228;lten var sv&#229;r i landet. 11 N&#228;r han n&#228;rmade sig Egypten, sade han till sin hustru Saraj: &#8221;Jag vet ju att du &#228;r en vacker kvinna. 12 N&#228;r egyptierna f&#229;r se dig kommer de att s&#228;ga: Hon &#228;r hans hustru! Och s&#229; d&#246;dar de mig men l&#229;ter dig leva. 13 #1&#160;Mos&#160;20:2f, 26:7f. S&#228;g d&#228;rf&#246;r att du &#228;r min syster, s&#229; g&#229;r det bra f&#246;r mig f&#246;r din skull och jag f&#229;r leva tack vare dig.&#8221; </div><div class="p"> 14 N&#228;r Abram kom till Egypten, s&#229;g egyptierna att Saraj var en mycket vacker kvinna. 15 Faraos h&#246;vdingar fick se henne och prisade henne inf&#246;r farao, och hon f&#246;rdes in i faraos palats. 16 Och det gick bra f&#246;r Abram f&#246;r hennes skull. Han fick f&#229;r, kor och &#229;snor, tj&#228;nare och tj&#228;narinnor, &#229;sneston och kameler. </div><div class="p"> 17 #Ps&#160;105:14f. Men Herren l&#228;t farao och hans hus drabbas av sv&#229;ra pl&#229;gor f&#246;r Abrams hustru Sarajs skull. 18 D&#229; kallade farao till sig Abram och sade: &#8221;Vad har du gjort mot mig! Varf&#246;r ber&#228;ttade du inte f&#246;r mig att hon &#228;r din hustru? 19 Varf&#246;r sade du: Hon &#228;r min syster, s&#229; att jag tog henne till hustru? H&#228;r har du din hustru. Ta henne och g&#229;!&#8221; 20 Och farao befallde sina m&#228;n att skicka i v&#228;g Abram med hans hustru och allt han &#228;gde. </div>
 </div>
 </div>
</div>

Svenska Folkbibeln 2015 Reviderad från Svenska Folkbibeln 98 och grundtexten. Gamla testamentet © 1998, 2015, Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm Nya testamentet © 1996, 1998, 2015, Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm, och Stiftelsen Biblicum, Ljungby

HERREN sade till Abram: ”Gå ut från ditt land och din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag ska visa dig. Där ska jag göra dig till ett stort folk. Jag ska välsigna dig och göra ditt namn stort, och du ska bli en välsignelse. Jag ska välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig ska jordens alla släkten bli välsignade.”
Abram gav sig i väg som HERREN hade sagt till honom, och Lot gick med honom. Abram var sjuttiofem år när han lämnade Harran. Han tog med sig sin hustru Saraj och sin brorson Lot, alla ägodelar och allt det folk de skaffat sig i Harran och gav sig av mot Kanaans land.
När de kom till Kanaans land fortsatte Abram in i landet ända till Shekems område, till Mores terebint. På den tiden bodde kananeerna i landet. Och HERREN uppenbarade sig för Abram och sade: ”Åt dina efterkommande ska jag ge detta land.” Då byggde han ett altare åt HERREN som hade uppenbarat sig för honom. Därifrån drog han vidare till berget öster om Betel och slog upp sitt tält med Betel i väster och Ai i öster. Där byggde han ett altare åt HERREN och åkallade HERRENS namn. Sedan bröt Abram upp därifrån och drog sig allt längre söderut.

Men det blev svält i landet, och Abram flyttade ner till Egypten för att bo där som främling, eftersom svälten var svår i landet. När han närmade sig Egypten, sade han till sin hustru Saraj: ”Jag vet ju att du är en vacker kvinna. När egyptierna får se dig kommer de att säga: Hon är hans hustru! Och så dödar de mig men låter dig leva. Säg därför att du är min syster, så går det bra för mig för din skull och jag får leva tack vare dig.”
När Abram kom till Egypten, såg egyptierna att Saraj var en mycket vacker kvinna. Faraos hövdingar fick se henne och prisade henne inför farao, och hon fördes in i faraos palats. Och det gick bra för Abram för hennes skull. Han fick får, kor och åsnor, tjänare och tjänarinnor, åsneston och kameler.
Men HERREN lät farao och hans hus drabbas av svåra plågor för Abrams hustru Sarajs skull. Då kallade farao till sig Abram och sade: ”Vad har du gjort mot mig! Varför berättade du inte för mig att hon är din hustru? Varför sade du: Hon är min syster, så att jag tog henne till hustru? Här har du din hustru. Ta henne och gå!” Och farao befallde sina män att skicka i väg Abram med hans hustru och allt han ägde.

Слухаць Första Moseboken 12