Popular Bible Verses from 1 Petrusbrevet 3

Share

Men Herren den Smorde ska ni hålla helig (helga Messias/Kristus som Herre) i era hjärtan. Var ständigt beredda att [välgrundat och logiskt] svara var och en som ber er förklara (begär en redogörelse kring) hoppet inom er. [Grundtexten har: var alltid redo till försvar (gr. apologia), dvs. för ett välgrundat och logiskt resonemang och försvarstal, se även Fil 1:16.] Men gör det med ödmjukhet (mildhet, saktmod) [Gal 5:23] och respekt (fruktan, vördnad), med ett gott samvete, så att de som talar illa om (baktalar, hånar) er i detta får skämmas, de som förtalar ert goda levnadssätt (uppförande) i den Smorde (Messias, Kristus).

För Herrens ögon vakar över [vilar på; följer] de rättfärdiga och hans öron är vända till deras bön (vädjan). Men Herrens ansikte är emot dem som gör det onda. [I vers 10-12 både citerar och refererar Petrus till Ps 34:13-17 (ur den grekiska översättningen av Gamla testamentet, Septuaginta). I vers 10b och 11 använder han tredje person singular istället för psalmens direkta uppmaning i andra person singular. Septuaginta följer hebreiskan och har inget verb utan lyder översatt: ”Herrens ögon över/på” och ”hans öron till/mot”.]

Er prydnad ska inte vara yttre ting som konstfulla håruppsättningar, påhängda guldsmycken eller fina kläder, utan hjärtats fördolda människa med den oförgängliga skönheten hos en mild och stilla ande. Det är mycket dyrbart i Guds ögon.

För: Den som vill [kunna] älska livet och se goda dagar, ska avhålla (tygla; hålla tillbaka) sin tunga från det som är ont och sina läppar från att tala svek. [Jak 1:263:5-10] Han ska också undvika (sky; vika av från) det onda och [istället] göra det goda, söka friden och [ivrigt] sträva (följa, jaga) efter den. [Heb 12:14]

Och till sist [som en avslutande uppmaning]: Var alla av samma sinne (eniga, endräktiga – gr. sympathes) [lev i harmoni med varandra], medkännande [dela glädje och sorg], kärleksfulla mot syskonen [visa broderskärlek], ömsinta (förstående, medlidande, barmhärtiga, godhjärtade), ödmjuka. [Fem adjektiv formar här en kiasm (där det första och sista, andra och näst sista ordet tematiskt hör ihop och tillsammans ramar in den centrala höjdpunkten). Harmonisk endräkt möjliggörs bara genom att alla praktiserar ödmjukhet. Att vara medkännande och ömsint skapar även förståelse och ett innerligt engagemang. Allt detta skyddar och bevarar den inre syskonkärleken som alltid behöver vårdas och hanteras varsamt.] Löna inte ont med ont eller förolämpning (hån) med förolämpning [ge inte igen med samma mynt, se 1 Thess 5:151 Pet 2:23], utan tvärtom ska ni välsigna (tala väl, be för andras välgång), för detta blev ni kallade till för att ni ska (skulle) ärva välsignelse. [Rom 12:21]

Och vem kan göra er något ont (vem är den som kommer att skada er) om ni brinner (skulle ivra – ordagrant: skulle bli seloter) för det goda [vill imitera honom som är god]?

Han ska också undvika (sky; vika av från) det onda och [istället] göra det goda, söka friden och [ivrigt] sträva (följa, jaga) efter den. [Heb 12:14]

Det är bättre att lida för goda gärningar, om det skulle vara Guds vilja, än för onda gärningar.