Psaltaren 95
95
1
Uppmaning till Israel att prisa och hörsamma HERREN.
Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa. 2 Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger. 3 Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar. 4 Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans; 5 hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra. 6 Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare. 7 Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård. 8 O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen, 9 där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk. 10 I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: »De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar.» 11 Så svor jag då i min vrede: »De skola icke komma in i min vila.»
Currently Selected:
Psaltaren 95: SVEN
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Psaltaren 95
95
1
Uppmaning till Israel att prisa och hörsamma HERREN.
Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa. 2 Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger. 3 Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar. 4 Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans; 5 hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra. 6 Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare. 7 Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård. 8 O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen, 9 där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk. 10 I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: »De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar.» 11 Så svor jag då i min vrede: »De skola icke komma in i min vila.»
Currently Selected:
:
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in