JOHANNESEVANGELIET 1
1
Ordet blev människa
1I begynnelsen var Ordet. Och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. 2Han var i begynnelsen hos Gud. 3Allt blev skapat genom honom, och utan honom blev ingenting till av allt som är skapat. 4I honom var liv, och livet var människornas ljus. 5Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte besegrat det.
6Det kom en man sänd av Gud. Hans namn var Johannes. 7Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom. 8Han var inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset.
9Det sanna ljuset som lyser över varje människa kom nu till världen. 10Han var i världen, och världen hade blivit skapad genom honom. Men världen kände honom inte. 11Han kom till sitt eget, och hans eget folk tog inte emot honom. 12Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. 13De är födda av Gud, och inte genom naturlig födelse eller av kroppens begär eller av någon mans vilja.
14Och Ordet blev människa och bodde ibland oss. Vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende Sonen har av Fadern. Och han var full av nåd och sanning. 15Johannes vittnar om honom och ropar: ˮDet var om honom jag sa: 'Han som kommer efter mig överträffar mig, för han var före mig'.ˮ 16Av hans fullhet har vi alla fått, överflöd av nåd. 17För lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus. 18Ingen har någonsin sett Gud. Den ende Sonen, själv Gud och vid Faderns sida, har gjort honom känd.
Johannes Döparens vittnesbörd
19Så här vittnade Johannes när judarna hade sänt till honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var. 20Han bekände och förnekade inte, utan bekände: ˮJag är inte Kristus.ˮ 21De frågade: ˮVem är du då? Är du Elia?ˮ Han sa: ˮDet är jag inte.ˮ ˮÄr du Profeten?ˮ Han svarade: ˮNej.ˮ 22Då sa de: ˮVem är du? Vi behöver ge ett svar till dem som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?ˮ 23Han svarade: ˮJag är en röst som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren! som profeten Jesaja har sagt.ˮ
24Några fariseer bland de utsända 25frågade honom: ˮVarför döper du, om du varken är Kristus eller Elia eller Profeten?ˮ 26Johannes svarade: ˮJag döper i vatten. Men mitt ibland er står en som ni inte känner, 27han som kommer efter mig. Jag är inte värdig att knyta upp hans sandalremmar.ˮ 28Detta hände i Betania på andra sidan Jordanfloden, där Johannes döpte.
Guds lamm
29Nästa dag såg han Jesus komma, och han sa: ˮSe Guds lamm, som tar bort världens synd. 30Det var om honom jag sa: 'Efter mig kommer en man som överträffar mig, för han var före mig.' 31Jag kände honom inte, men för att han skulle uppenbaras för Israel har jag kommit och döper i vatten.ˮ
32Och Johannes vittnade: ˮJag såg Anden komma ner som en duva från himlen och bli kvar över honom. 33Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa i vatten sa till mig: ʼDen som du ser Anden komma ner och bli kvar över, han är den som döper i den helige Ande.ʼ 34Jag har sett och jag har vittnat om att han är Guds Son.ˮ
De första lärjungarna
35Nästa dag stod Johannes där igen med två av sina lärjungar. 36Han såg på Jesus där han kom gående och sa: ˮSe Guds lamm.ˮ 37De båda lärjungarna hörde vad han sa och följde Jesus. 38Då Jesus vände sig om och såg att de följde honom, frågade han dem vad de ville. De svarade: ˮRabbiˮ - det betyder lärare - ˮvar bor du?ˮ 39Han sa: ˮKom så får ni se.ˮ De gick med honom och såg var han uppehöll sig och stannade hos honom den dagen. Det var vid sextontiden.
40Andreas, Simon Petrus bror, var en av de två som hade hört Johannes tala och som hade följt Jesus. 41Han fann först sin bror Simon och sa till honom: ˮVi har funnit Messiasˮ - det betyder Kristus. 42Han förde honom till Jesus, som noga såg på honom och sa: ˮDu är Simon, Johannes son, du ska heta Kefasˮ - det betyder Petrus.
Filippos och Natanael blir kallade
43Nästa dag beslöt Jesus att gå till Galileen. Han fann då Filippos och sa till honom: ˮFölj mig.ˮ 44Filippos var från Betsaida, från samma stad som Andreas och Petrus. 45Filippos fann Natanael och sa till honom: ˮVi har funnit honom som Mose skrev om i lagen och som profeterna skrev om - Jesus, Josefs son, från Nasaret.ˮ 46Natanael sa: ˮKan något gott komma från Nasaret?ˮ Filippos svarade: ˮKom och se.ˮ 47När Jesus såg Natanael komma sa han om honom: ˮSe, en verklig israelit, en som är utan svek.ˮ 48Natanael frågade: ˮHur kan du känna mig?ˮ Jesus svarade: ˮJag såg dig där under fikonträdet innan Filippos kallade på dig.ˮ 49Natanael sa: ˮRabbi, du är Guds Son, du är Israels kung.ˮ 50Jesus svarade honom: ˮTror du för att jag sa att jag såg dig under fikonträdet? Du ska få se större ting än detta.ˮ 51Sedan sa han till honom: ˮDet jag säger till er är verkligen sant: Ni ska få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen.ˮ
S'ha seleccionat:
JOHANNESEVANGELIET 1: SB
Subratllat
Comparteix
Copia
Vols que els teus subratllats es desin a tots els teus dispositius? Registra't o inicia sessió
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Més informació sobre SvenskbibelJOHANNESEVANGELIET 1
1
Ordet blev människa
1I begynnelsen var Ordet. Och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. 2Han var i begynnelsen hos Gud. 3Allt blev skapat genom honom, och utan honom blev ingenting till av allt som är skapat. 4I honom var liv, och livet var människornas ljus. 5Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte besegrat det.
6Det kom en man sänd av Gud. Hans namn var Johannes. 7Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom. 8Han var inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset.
9Det sanna ljuset som lyser över varje människa kom nu till världen. 10Han var i världen, och världen hade blivit skapad genom honom. Men världen kände honom inte. 11Han kom till sitt eget, och hans eget folk tog inte emot honom. 12Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. 13De är födda av Gud, och inte genom naturlig födelse eller av kroppens begär eller av någon mans vilja.
14Och Ordet blev människa och bodde ibland oss. Vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende Sonen har av Fadern. Och han var full av nåd och sanning. 15Johannes vittnar om honom och ropar: ˮDet var om honom jag sa: 'Han som kommer efter mig överträffar mig, för han var före mig'.ˮ 16Av hans fullhet har vi alla fått, överflöd av nåd. 17För lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus. 18Ingen har någonsin sett Gud. Den ende Sonen, själv Gud och vid Faderns sida, har gjort honom känd.
Johannes Döparens vittnesbörd
19Så här vittnade Johannes när judarna hade sänt till honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var. 20Han bekände och förnekade inte, utan bekände: ˮJag är inte Kristus.ˮ 21De frågade: ˮVem är du då? Är du Elia?ˮ Han sa: ˮDet är jag inte.ˮ ˮÄr du Profeten?ˮ Han svarade: ˮNej.ˮ 22Då sa de: ˮVem är du? Vi behöver ge ett svar till dem som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?ˮ 23Han svarade: ˮJag är en röst som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren! som profeten Jesaja har sagt.ˮ
24Några fariseer bland de utsända 25frågade honom: ˮVarför döper du, om du varken är Kristus eller Elia eller Profeten?ˮ 26Johannes svarade: ˮJag döper i vatten. Men mitt ibland er står en som ni inte känner, 27han som kommer efter mig. Jag är inte värdig att knyta upp hans sandalremmar.ˮ 28Detta hände i Betania på andra sidan Jordanfloden, där Johannes döpte.
Guds lamm
29Nästa dag såg han Jesus komma, och han sa: ˮSe Guds lamm, som tar bort världens synd. 30Det var om honom jag sa: 'Efter mig kommer en man som överträffar mig, för han var före mig.' 31Jag kände honom inte, men för att han skulle uppenbaras för Israel har jag kommit och döper i vatten.ˮ
32Och Johannes vittnade: ˮJag såg Anden komma ner som en duva från himlen och bli kvar över honom. 33Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa i vatten sa till mig: ʼDen som du ser Anden komma ner och bli kvar över, han är den som döper i den helige Ande.ʼ 34Jag har sett och jag har vittnat om att han är Guds Son.ˮ
De första lärjungarna
35Nästa dag stod Johannes där igen med två av sina lärjungar. 36Han såg på Jesus där han kom gående och sa: ˮSe Guds lamm.ˮ 37De båda lärjungarna hörde vad han sa och följde Jesus. 38Då Jesus vände sig om och såg att de följde honom, frågade han dem vad de ville. De svarade: ˮRabbiˮ - det betyder lärare - ˮvar bor du?ˮ 39Han sa: ˮKom så får ni se.ˮ De gick med honom och såg var han uppehöll sig och stannade hos honom den dagen. Det var vid sextontiden.
40Andreas, Simon Petrus bror, var en av de två som hade hört Johannes tala och som hade följt Jesus. 41Han fann först sin bror Simon och sa till honom: ˮVi har funnit Messiasˮ - det betyder Kristus. 42Han förde honom till Jesus, som noga såg på honom och sa: ˮDu är Simon, Johannes son, du ska heta Kefasˮ - det betyder Petrus.
Filippos och Natanael blir kallade
43Nästa dag beslöt Jesus att gå till Galileen. Han fann då Filippos och sa till honom: ˮFölj mig.ˮ 44Filippos var från Betsaida, från samma stad som Andreas och Petrus. 45Filippos fann Natanael och sa till honom: ˮVi har funnit honom som Mose skrev om i lagen och som profeterna skrev om - Jesus, Josefs son, från Nasaret.ˮ 46Natanael sa: ˮKan något gott komma från Nasaret?ˮ Filippos svarade: ˮKom och se.ˮ 47När Jesus såg Natanael komma sa han om honom: ˮSe, en verklig israelit, en som är utan svek.ˮ 48Natanael frågade: ˮHur kan du känna mig?ˮ Jesus svarade: ˮJag såg dig där under fikonträdet innan Filippos kallade på dig.ˮ 49Natanael sa: ˮRabbi, du är Guds Son, du är Israels kung.ˮ 50Jesus svarade honom: ˮTror du för att jag sa att jag såg dig under fikonträdet? Du ska få se större ting än detta.ˮ 51Sedan sa han till honom: ˮDet jag säger till er är verkligen sant: Ni ska få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen.ˮ
S'ha seleccionat:
:
Subratllat
Comparteix
Copia
Vols que els teus subratllats es desin a tots els teus dispositius? Registra't o inicia sessió
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Més informació sobre Svenskbibel