FÖRSTA MOSEBOKEN 15
15
Guds förbund med Abram
1Därefter kom Herrens ord till Abram i en syn: ”Var inte rädd, Abram! Jag är din sköld. Din lön ska bli mycket stor.” 2Men Abram sa: ”Herre Jahve, vad ska du ge mig? Jag är ju fortsatt barnlös, och arvinge till mitt hus är Elieser från Damaskus.” 3Och Abram fortsatte: ”Du har inte gett mig något barn, så en av mitt husfolk kommer att ärva mig!” 4Men Herrens ord kom till honom: ”Han ska inte ärva dig, utan en som kommer från din egen kropp ska ärva dig.” 5Herren förde därefter ut honom och sa: ”Se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan räkna dem.” Sedan sa han: ”Så ska dina ättlingar bli.” 6Abram trodde Herren, och han räknade honom det till rättfärdighet.
7Han sa till Abram: ”Jag är Jahve, som har fört dig ut från det kaldeiska Ur för att ge dig detta land i arv.” 8Han svarade: ”Herre Jahve, hur ska jag veta att jag ska få det i arv?” 9Herren svarade: ”Hämta åt mig en treårig kviga, en treårig get, en treårig bagge, en turturduva och en ung duva.” 10Abram hämtade allt åt honom, styckade dem itu och lade delarna mot varandra. Men fåglarna styckade han inte. 11Rovfåglar slog ner mot kropparna, men Abram drev bort dem.
12Vid solnedgången föll en tung sömn över Abram, och skräck och ett stort mörker kom över honom. 13Och Herren sa till Abram: ”Du ska veta att dina ättlingar ska bli främlingar i ett land som inte är deras. De ska bli slavar och förtryckas i fyrahundra år. 14Men jag ska döma folket som de slavar för. Sedan ska de dra ut med stora rikedomar. 15Du däremot ska gå till dina fäder i frid och bli begravd vid hög ålder. 16I den fjärde generationen ska dina ättlingar återvända hit, för amoreernas synder har ännu inte nått gränsen.”
17Vid solnedgången efter mörkrets inbrott syntes en rykande ugn och en brinnande fackla passera mellan köttstyckena. 18Den dagen slöt Herren ett förbund med Abram och sa: ”Jag ger detta land åt dina ättlingar, från Egyptens flod till den stora floden, floden Eufrat: 19keniternas, kenisiternas, kadmoneernas, 20hettiternas, perisseernas, refaiternas, 21amoreernas, kanaaneernas, girgasheernas och jebusiternas land.”
Zur Zeit ausgewählt:
FÖRSTA MOSEBOKEN 15: SB
Markierung
Teilen
Kopieren
Möchtest du deine gespeicherten Markierungen auf allen deinen Geräten sehen? Erstelle ein kostenloses Konto oder melde dich an.
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Mehr über die Svenskbibel erfahrenFÖRSTA MOSEBOKEN 15
15
Guds förbund med Abram
1Därefter kom Herrens ord till Abram i en syn: ”Var inte rädd, Abram! Jag är din sköld. Din lön ska bli mycket stor.” 2Men Abram sa: ”Herre Jahve, vad ska du ge mig? Jag är ju fortsatt barnlös, och arvinge till mitt hus är Elieser från Damaskus.” 3Och Abram fortsatte: ”Du har inte gett mig något barn, så en av mitt husfolk kommer att ärva mig!” 4Men Herrens ord kom till honom: ”Han ska inte ärva dig, utan en som kommer från din egen kropp ska ärva dig.” 5Herren förde därefter ut honom och sa: ”Se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan räkna dem.” Sedan sa han: ”Så ska dina ättlingar bli.” 6Abram trodde Herren, och han räknade honom det till rättfärdighet.
7Han sa till Abram: ”Jag är Jahve, som har fört dig ut från det kaldeiska Ur för att ge dig detta land i arv.” 8Han svarade: ”Herre Jahve, hur ska jag veta att jag ska få det i arv?” 9Herren svarade: ”Hämta åt mig en treårig kviga, en treårig get, en treårig bagge, en turturduva och en ung duva.” 10Abram hämtade allt åt honom, styckade dem itu och lade delarna mot varandra. Men fåglarna styckade han inte. 11Rovfåglar slog ner mot kropparna, men Abram drev bort dem.
12Vid solnedgången föll en tung sömn över Abram, och skräck och ett stort mörker kom över honom. 13Och Herren sa till Abram: ”Du ska veta att dina ättlingar ska bli främlingar i ett land som inte är deras. De ska bli slavar och förtryckas i fyrahundra år. 14Men jag ska döma folket som de slavar för. Sedan ska de dra ut med stora rikedomar. 15Du däremot ska gå till dina fäder i frid och bli begravd vid hög ålder. 16I den fjärde generationen ska dina ättlingar återvända hit, för amoreernas synder har ännu inte nått gränsen.”
17Vid solnedgången efter mörkrets inbrott syntes en rykande ugn och en brinnande fackla passera mellan köttstyckena. 18Den dagen slöt Herren ett förbund med Abram och sa: ”Jag ger detta land åt dina ättlingar, från Egyptens flod till den stora floden, floden Eufrat: 19keniternas, kenisiternas, kadmoneernas, 20hettiternas, perisseernas, refaiternas, 21amoreernas, kanaaneernas, girgasheernas och jebusiternas land.”
Zur Zeit ausgewählt:
:
Markierung
Teilen
Kopieren
Möchtest du deine gespeicherten Markierungen auf allen deinen Geräten sehen? Erstelle ein kostenloses Konto oder melde dich an.
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Mehr über die Svenskbibel erfahren