Så blir det uppenbart (så här kan man känna igen) vilka som är Guds barn
och vilka som är djävulens barn:
Den som inte vanemässigt praktiserar rättfärdighet (ikläder sig den, lever i den)
är inte av Gud.
Den som inte älskar sin broder (sina syskon i tron med Guds osjälviska, utgivande kärlek)
är inte heller från Gud.
[Som ofta i detta brev introduceras nästa tema i de sista stroferna. Från att ha diskuterat synd och dess ursprung, se 1 Joh 2:28-3:10, leds nu diskussionen in på kärlek som är nästa stora tema. Den som inte älskar sina troende syskon är inte av Gud. Den som älskar Gud älskar också hans barn.]
[Det andra av de två ”detta är budskapet”, gr. angelia, som finns i detta brev kommer här. Ordet användes först i 1 Joh 1:5 där det beskrev att ”Gud är ljus och inget mörker finns i honom”. Nu skiftar temat till kärlek och att Gud är kärlek, se 1 Joh 4:816. I följande stycke beskrivs först i negativa termer vad kärlek inte är med Kains exempel, se vers 12-15. Sedan följer en beskrivning på vad osjälvisk, utgivande och rättfärdig kärlek är i vers 16-18.]