För vår brottningskamp är inte mot (med) kött och blod (ordagrant: blod och kött) [människor], utan:
Mot härskarna (furstarna – gr. archas).
[Ledare från urgamla tider – troligtvis demoner av hög rang sedan Lucifers fall. Arche (sing.) har även militär anknytning och finns med i stratopedarche, som syftar på ett armébefäl (ordet förekommer i vissa handskrifter av Apg 28:16 om vaktstyrkans gruppbefäl). Verbet archo innebär att vara först i rang och att regera. Ordet ingår i chili-archos – en anförare som för befälet över en styrka på tusen man, se Joh 18:12Apg 21:3122:2423:17.]
Mot makterna (väldigheterna, auktoriteterna – gr. exousia).
[Auktoriserade makthavare och dignitärer, syftar även på politiska och religiösa strukturer, lagar och system som ärkeledarna (gr. archas) verkar genom.]
Mot världshärskarna (gr. kosmokrator) här i mörkret (detta mörkers världshärskare).
[Ordet för världshärskare består av kratos – herravälde; utövad kraft/råstyrka (från krateo – att greppa tag i och lägga under sig) och kosmos – värld. Kosmos härrör från kosmeo vars innebörd är att ställa i ordning någonting. I förlängningen blir innebörden: ”detta mörkers ordnade herravälde/utövade råstyrka”. Uttrycket är också en militär term för träningsläger och kan syfta på demoner tränade för olika specifika uppgifter.]
Mot ondskans andemakter i det himmelska (i de himmelska världarna) [atmosfären kring jorden, se Ef 2:22 Kor 12:2].
[Hierarkiskt uppdelad ondska och härskare över luften i olika regioner.]
[I vers 11-12 används det grekiska ordet pros sju gånger. Det har innebörden: mot, emot, till, fram till, nära intill, vid, inför och med. Prepositionen skildrar en närkamp ansikte mot ansikte mot mörkrets krafter. Johannes beskriver med samma ord hur Ordet fanns vid Guds sida i begynnelsen, se Joh 1:2. Fienden däremot, attackerar och försöker listigt närma sig för att få oss ur balans och falla. Kampen liknas vid de grekiska spelens olika brottningsgrenar där deltagarna tävlade nakna. Striden mot ondskan är en närkamp som inte kan utkämpas på avstånd. Den mest blodiga och farligaste grenen var pankration, en allkamp där alla medel var tillåtna. Djävulen skyr inga medel och tvekar inte att använda fula knep för att försöka få den troende på fall.]
[Under den tvååriga fångenskapen i Rom satt Paulus fastkedjad vid en romersk soldat i fyratimmarspass, se Fil 1:13-14. Paulus använder nu den romerska soldatens utrustning för att illustrera den andliga kampen varje troende står inför.]