1 Kung 11:1-4

Och kung Salomo älskade många främmande (utländska) kvinnor, förutom (vid sidan av) faraos dotter [som exkluderas, se 1 Kung 3:1] – moabiter, ammoniter, edomiter, sidonier och hettiter – från folkslagen om vilka Herren (Jahveh) sagt till Israels söner: ”Ni ska inte komma och gå bland dem och de ska inte komma och gå bland er, för de ska med säkerhet vända bort era hjärtan efter sina gudar [om du gör så].” [2 Mos 34:165 Mos 7:3] Salomo höll (klistrade) sig till dessa [kanaaneiska kvinnor] i kärlek. Och han hade 700 fruar, prinsessor, och 300 konkubiner, och hans fruar vände bort hans hjärta. Och det hände när Salomo var gammal att hans fruar vände bort hans hjärta till andra gudar, och hans hjärta var inte fullkomligt (helhjärtat) med Herren (Jahveh), hans Gud (Elohim), som hans far Davids hjärta. [Ordet fullkomligt här är shalem och delar rot med ordet shalom som handlar om att ha både frid och fred med Gud, men också om att vara komplett, helöverlåten och ”en-hjärtad”.]