Ester Inledning
Inledning
Boken är uppkallad efter Ester, en ung föräldralös judisk kvinna. En av de mest citerade verserna från boken är Est 4:14, där hennes mod gör att det judiska folket till slut räddas från den etniska rensning som den persiske premiärministern Haman initierat. Dramat äger rum i det persiska herraväldets huvudstad Susa och Ester har blivit utvald till drottning åt kung Ahasveros, som även är känd under sitt grekiska namn Xerxes den store. Han regerade 486-465 f. Kr. Händelserna i Esters bok utspelar sig under tio års tid, från hans 3:e till 12:e regeringsår, vilket är omkring år 483-473 f.Kr. Det är drygt 50 år efter att de första judarna återvänt från exilen i Babylon, alltså parallellt med händelser som beskrivs i Esras bok.
På hebreiska betyder namnet Ester ”något som är gömt eller dolt”. På persiska är betydelsen ”stjärna”. Bibeln redogör ofta för namnens betydelse då de många gånger är beskrivande för personerna som bär dem. Ester själv gömde sin judiska identitet under lång tid. Hennes riktiga judiska namn var Hadassa, vilket på hebreiska betyder ”myrten”, se Est 2:7. Myrten förknippas med bröllop. Brudkransar av myrten användes bland judar under den babyloniska fångenskapen och även senare i den grekiska antikens bröllopsceremonier.
Det är inte bara Ester som är dold, även Gud är dold. Inte en enda gång nämns Guds namn i Esters bok. Dock finns det dolda budskap i form av krypterade ord. Fyra gånger finns Guds namn JHVH inkodat i texten som akrostikon (begynnelsebokstäverna i flera åtföljande ord formar nya ord), se Est 1:20; 5:4; 5:13; 7:7. Fyra gånger finns fyra andra Gudsnamn (Messias, El Shaddaj, Jag Är, Jeshua) inkodade i texten, se Est 1:3; 4:2; 7:5; 9:17. Man måste vara lite försiktig med bibelkoder, men de är ändå märkliga sammanträffanden som pekar på att Bibeln är en gudomligt inspirerad bok, se faktaruta längst bak i Esters bok.
Varje år den 14:e adar (februari/mars) firas den glada purimfesten till minne av bokens händelser, se Est 9:20. Ordet purim betyder lott och kommer av att Haman tänkte dra lott om vilken dag judarnas utrotning från Persien skulle ske. Under gudstjänsten i synagogan läser man högt ur Esters bok. Hela församlingen är delaktig och beredd att skaka i skallror och föra oväsen varje gång den onde Hamans namn nämns. Hamans namn nämns 54 ggr.
Skrivet: Omkring 464–434 f.Kr. Boken är troligen skriven efter Ahasveros (Xerxes) regeringstid och död, se Est 10:2 och innan staden Susa förstördes i en brand 435 f.Kr.
Berör tidsperioden: 483–473 f.Kr. Se Est 3:7-12
Författare: Anges inte, men enligt den judiske historikern Josefus var det Mordochaj. Andra judiska traditioner föreslår Nehemja, Esra eller någon annan skriftlärd.
Relaterade böcker:
Esra,
Nehemja
Nu markerat:
Ester Inledning: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln
Ester Inledning
Inledning
Boken är uppkallad efter Ester, en ung föräldralös judisk kvinna. En av de mest citerade verserna från boken är Est 4:14, där hennes mod gör att det judiska folket till slut räddas från den etniska rensning som den persiske premiärministern Haman initierat. Dramat äger rum i det persiska herraväldets huvudstad Susa och Ester har blivit utvald till drottning åt kung Ahasveros, som även är känd under sitt grekiska namn Xerxes den store. Han regerade 486-465 f. Kr. Händelserna i Esters bok utspelar sig under tio års tid, från hans 3:e till 12:e regeringsår, vilket är omkring år 483-473 f.Kr. Det är drygt 50 år efter att de första judarna återvänt från exilen i Babylon, alltså parallellt med händelser som beskrivs i Esras bok.
På hebreiska betyder namnet Ester ”något som är gömt eller dolt”. På persiska är betydelsen ”stjärna”. Bibeln redogör ofta för namnens betydelse då de många gånger är beskrivande för personerna som bär dem. Ester själv gömde sin judiska identitet under lång tid. Hennes riktiga judiska namn var Hadassa, vilket på hebreiska betyder ”myrten”, se Est 2:7. Myrten förknippas med bröllop. Brudkransar av myrten användes bland judar under den babyloniska fångenskapen och även senare i den grekiska antikens bröllopsceremonier.
Det är inte bara Ester som är dold, även Gud är dold. Inte en enda gång nämns Guds namn i Esters bok. Dock finns det dolda budskap i form av krypterade ord. Fyra gånger finns Guds namn JHVH inkodat i texten som akrostikon (begynnelsebokstäverna i flera åtföljande ord formar nya ord), se Est 1:20; 5:4; 5:13; 7:7. Fyra gånger finns fyra andra Gudsnamn (Messias, El Shaddaj, Jag Är, Jeshua) inkodade i texten, se Est 1:3; 4:2; 7:5; 9:17. Man måste vara lite försiktig med bibelkoder, men de är ändå märkliga sammanträffanden som pekar på att Bibeln är en gudomligt inspirerad bok, se faktaruta längst bak i Esters bok.
Varje år den 14:e adar (februari/mars) firas den glada purimfesten till minne av bokens händelser, se Est 9:20. Ordet purim betyder lott och kommer av att Haman tänkte dra lott om vilken dag judarnas utrotning från Persien skulle ske. Under gudstjänsten i synagogan läser man högt ur Esters bok. Hela församlingen är delaktig och beredd att skaka i skallror och föra oväsen varje gång den onde Hamans namn nämns. Hamans namn nämns 54 ggr.
Skrivet: Omkring 464–434 f.Kr. Boken är troligen skriven efter Ahasveros (Xerxes) regeringstid och död, se Est 10:2 och innan staden Susa förstördes i en brand 435 f.Kr.
Berör tidsperioden: 483–473 f.Kr. Se Est 3:7-12
Författare: Anges inte, men enligt den judiske historikern Josefus var det Mordochaj. Andra judiska traditioner föreslår Nehemja, Esra eller någon annan skriftlärd.
Relaterade böcker:
Esra,
Nehemja
Nu markerat:
:
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln