Hesekiel 32
32
Faraos klagan
1Och det skedde i det tolfte året, i den tolfte månaden [adar] på den första dagen i månaden [3:e mars, 585 f.Kr.] att Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa: 2Människobarn, ta upp en klagosång över farao, Egyptens kung, och säg till honom:
Du har liknat dig själv vid ett ungt folkens lejon [Hes 19:1-9],
fast du är som en drake (krokodil) i havet
och du väller fram med dina floder
och smutsar ner (gör lera av) vattnen med dina fötter
och grumlar (fördärvar) floderna [ordagrant: deras floder].
3Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh):
Därför ska jag sprida ut mitt nät över dig,
med en skara av många folk och de ska föra upp dig i mitt nät.
4Och jag ska kasta upp dig på land,
jag ska slunga dig över det öppna fältet
och ska låta alla himlarnas fåglar bygga bo över dig
och jag ska fylla (tillfredsställa, göra mätt) hela jorden från ditt kött.
5Och jag ska lägga ditt kött på bergen
och fylla dalarna med din orenhet.
6Och jag ska vattna landet där du simmade med ditt blod ända till bergen,
och kanalerna ska bli fulla från dig.
7Och när jag utrotar dig ska jag täcka himlarna
och göra dess stjärnor svarta (mörka).
Jag ska täcka solen med moln
och månen ska inte ge sitt ljus.
8Alla ljusbärare i himlarna ska jag fördunkla (göra svarta) över dig
och låta mörker komma över ditt land [jfr med den nionde plågan, se 2 Mos 10:21-23]
förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh).
9Jag ska oroa hjärtat hos många folk
när jag för ut ditt fördärv bland folkslagen till länder som du inte känner till.
10Jag ska göra många folk förskräckta för dig
och deras kungar ska bli skräckslagna för dig
när jag svingar mitt svärd framför dem,
och de ska darra (vara fyllda av skräck) hela tiden (i varje ögonblick),
varje man för sitt eget liv på fallets dag.
11Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh):
Babels kungs svärd
ska komma över dig.
12Genom de mäktigas svärd ska jag låta dina skaror falla,
de är alla folkslagens fruktade,
de ska tillspilloge Egyptens stolthet
och alla dess skaror ska bli fördärvade.
13Jag ska fördärva alla dess vilddjur
[som betar] längs med sidan av många vatten,
människors fötter ska inte längre bekymra dem,
något vilddjurs hovar ska inte bekymra dem.
14Därefter ska jag låta deras vatten komma till ro
och låta deras floder rinna som olja (flyta fram makligt)
förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh).
15När jag gör Egyptens land öde
och gör det utblottat på allt som det var fullt av
när jag ska slå alla dem som bodde där,
då ska de veta att jag är Herren (Jahveh).
16Detta är klagosången (hebr. qina) som de ska mässa (klaga med; sjunga entonigt och utdraget – hebr. qinen), folkens döttrar ska klaga med den för Egypten, och hennes skaror ska klaga med den förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh).
Egypten ner i Sheol
17Och det skedde i det tolfte året på den 15:e dagen i månaden att Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa: 18Människobarn jämra dig för Egyptens skaror och kasta ner dem, henne med de mäktiga folkslagens döttrar, till den nedre delen av jorden, med dem som går ner till avgrunden. 19Vem överträffar du i skönhet? Gå ner och bli lagd bland de oomskurna. 20De ska falla mitt bland dem som blir slagna med svärd, hon är given till svärd, dra ner henne och alla hennes skaror. 21Den starke bland de mäktiga ska tala om honom från mitten av Sheol (underjorden, de dödas plats) med dem som hjälpte honom, de har gått ned, de ligger stilla, de oomskurna slagna med svärd.
22Assyrien är där och hela hennes skara, deras gravar är runt om dem, alla de slagna som har fallit för svärd, 23vars gravar är placerade ytterst i avgrunden och hennes skaror är runt om hennes grav, alla av dem slagna, fallna för svärd som orsakade terror i de levandes land.
24Där är Elam och alla hennes skaror runt om hennes grav, alla de slagna, fallna för svärd, som har gått ner oomskurna till den nedre delen av jorden, som orsakade terror i de levandes land, de har burit sin skam med sig som går ner i avgrunden. 25De har gett henne en säng i mitten av de slagna med alla hennes skaror, hennes gravar är runt om dem, alla oomskurna slagna med svärd, eftersom deras terror orsakades i de levandes land och de bar sin skam med sig som går ner i avgrunden, de läggs mitt bland dem som är slagna.
26Där är Meshech och Tubal (hebr. Toval) och alla hennes skaror, hennes gravar är runt om dem, alla de oomskurna slagna med svärd, eftersom de orsakade terror i de levandes land. 27Och de som är underlägsna (sämre än) de oomskurna ska inte ligga bland de mäktiga som har gått ner till Sheol (underjorden, de dödas plats) med sina stridsvapen, vars svärd ligger under deras huvuden och vars synder är på deras ben, eftersom de mäktigas terror var i de levandes land.
28Och du, mitt bland de oomskurna ska du bli sönderbruten och ligga bland dem som är slagna med svärd.
29Där är Edom, hennes kungar och alla hennes furstar som för all deras makt har lagts med dem som är slagna med svärd, de ska ligga med de oomskurna och med dem som går ner i avgrunden.
30Där är furstarna från norr, allesamman, och alla sidonier som har gått ner med de slagna, som skäms för all terror som de har förorsakat genom sina mäktiga och de ligger oomskurna med dem som är slagna av svärd och bär sin skam med dem som går ner i avgrunden.
31Detta ska farao se och bli tröstad över alla sina skaror slagna med svärd, farao och hela hans armé förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh). 32Jag har gett min terror i de levandes land, och han ska läggas mitt bland de oomskurna med dem som är slagna med svärd, farao och hela hans skara förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh).
Nu markerat:
Hesekiel 32: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln
Hesekiel 32
32
Faraos klagan
1Och det skedde i det tolfte året, i den tolfte månaden [adar] på den första dagen i månaden [3:e mars, 585 f.Kr.] att Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa: 2Människobarn, ta upp en klagosång över farao, Egyptens kung, och säg till honom:
Du har liknat dig själv vid ett ungt folkens lejon [Hes 19:1-9],
fast du är som en drake (krokodil) i havet
och du väller fram med dina floder
och smutsar ner (gör lera av) vattnen med dina fötter
och grumlar (fördärvar) floderna [ordagrant: deras floder].
3Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh):
Därför ska jag sprida ut mitt nät över dig,
med en skara av många folk och de ska föra upp dig i mitt nät.
4Och jag ska kasta upp dig på land,
jag ska slunga dig över det öppna fältet
och ska låta alla himlarnas fåglar bygga bo över dig
och jag ska fylla (tillfredsställa, göra mätt) hela jorden från ditt kött.
5Och jag ska lägga ditt kött på bergen
och fylla dalarna med din orenhet.
6Och jag ska vattna landet där du simmade med ditt blod ända till bergen,
och kanalerna ska bli fulla från dig.
7Och när jag utrotar dig ska jag täcka himlarna
och göra dess stjärnor svarta (mörka).
Jag ska täcka solen med moln
och månen ska inte ge sitt ljus.
8Alla ljusbärare i himlarna ska jag fördunkla (göra svarta) över dig
och låta mörker komma över ditt land [jfr med den nionde plågan, se 2 Mos 10:21-23]
förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh).
9Jag ska oroa hjärtat hos många folk
när jag för ut ditt fördärv bland folkslagen till länder som du inte känner till.
10Jag ska göra många folk förskräckta för dig
och deras kungar ska bli skräckslagna för dig
när jag svingar mitt svärd framför dem,
och de ska darra (vara fyllda av skräck) hela tiden (i varje ögonblick),
varje man för sitt eget liv på fallets dag.
11Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh):
Babels kungs svärd
ska komma över dig.
12Genom de mäktigas svärd ska jag låta dina skaror falla,
de är alla folkslagens fruktade,
de ska tillspilloge Egyptens stolthet
och alla dess skaror ska bli fördärvade.
13Jag ska fördärva alla dess vilddjur
[som betar] längs med sidan av många vatten,
människors fötter ska inte längre bekymra dem,
något vilddjurs hovar ska inte bekymra dem.
14Därefter ska jag låta deras vatten komma till ro
och låta deras floder rinna som olja (flyta fram makligt)
förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh).
15När jag gör Egyptens land öde
och gör det utblottat på allt som det var fullt av
när jag ska slå alla dem som bodde där,
då ska de veta att jag är Herren (Jahveh).
16Detta är klagosången (hebr. qina) som de ska mässa (klaga med; sjunga entonigt och utdraget – hebr. qinen), folkens döttrar ska klaga med den för Egypten, och hennes skaror ska klaga med den förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh).
Egypten ner i Sheol
17Och det skedde i det tolfte året på den 15:e dagen i månaden att Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa: 18Människobarn jämra dig för Egyptens skaror och kasta ner dem, henne med de mäktiga folkslagens döttrar, till den nedre delen av jorden, med dem som går ner till avgrunden. 19Vem överträffar du i skönhet? Gå ner och bli lagd bland de oomskurna. 20De ska falla mitt bland dem som blir slagna med svärd, hon är given till svärd, dra ner henne och alla hennes skaror. 21Den starke bland de mäktiga ska tala om honom från mitten av Sheol (underjorden, de dödas plats) med dem som hjälpte honom, de har gått ned, de ligger stilla, de oomskurna slagna med svärd.
22Assyrien är där och hela hennes skara, deras gravar är runt om dem, alla de slagna som har fallit för svärd, 23vars gravar är placerade ytterst i avgrunden och hennes skaror är runt om hennes grav, alla av dem slagna, fallna för svärd som orsakade terror i de levandes land.
24Där är Elam och alla hennes skaror runt om hennes grav, alla de slagna, fallna för svärd, som har gått ner oomskurna till den nedre delen av jorden, som orsakade terror i de levandes land, de har burit sin skam med sig som går ner i avgrunden. 25De har gett henne en säng i mitten av de slagna med alla hennes skaror, hennes gravar är runt om dem, alla oomskurna slagna med svärd, eftersom deras terror orsakades i de levandes land och de bar sin skam med sig som går ner i avgrunden, de läggs mitt bland dem som är slagna.
26Där är Meshech och Tubal (hebr. Toval) och alla hennes skaror, hennes gravar är runt om dem, alla de oomskurna slagna med svärd, eftersom de orsakade terror i de levandes land. 27Och de som är underlägsna (sämre än) de oomskurna ska inte ligga bland de mäktiga som har gått ner till Sheol (underjorden, de dödas plats) med sina stridsvapen, vars svärd ligger under deras huvuden och vars synder är på deras ben, eftersom de mäktigas terror var i de levandes land.
28Och du, mitt bland de oomskurna ska du bli sönderbruten och ligga bland dem som är slagna med svärd.
29Där är Edom, hennes kungar och alla hennes furstar som för all deras makt har lagts med dem som är slagna med svärd, de ska ligga med de oomskurna och med dem som går ner i avgrunden.
30Där är furstarna från norr, allesamman, och alla sidonier som har gått ner med de slagna, som skäms för all terror som de har förorsakat genom sina mäktiga och de ligger oomskurna med dem som är slagna av svärd och bär sin skam med dem som går ner i avgrunden.
31Detta ska farao se och bli tröstad över alla sina skaror slagna med svärd, farao och hela hans armé förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh). 32Jag har gett min terror i de levandes land, och han ska läggas mitt bland de oomskurna med dem som är slagna med svärd, farao och hela hans skara förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh).
Nu markerat:
:
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln