Hesekiel 47
47
Vattnet från templet
1Sedan förde han [ängeln som ledde Hesekiel] mig tillbaka till templets ingång. Då såg jag att vatten (dubbla vatten) rann fram under tröskeln och rinna österut, för templets framsida låg på östra sidan. Vattnet kom från den högra sidan av templet och rann på den södra sidan av altaret. [Upp 22:1] 2Han förde mig ut genom den norra porten [i templet; den östra var stängd, se Hes 44:2; 46:1] och ledde mig ut till den yttre porten, som vetter mot öster [stadsporten ut mot Kidrondalen]. Och se, vatten (dubbla vatten) flöt från den södra (högra) sidan.
[Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två, ändelsen ”-jim” indikerar detta. Dualformen används både för ”vatten” och ”floden” i detta kapitel.]
3Mannen [ängeln] började gå österut med ett mätsnöre i handen.
Han mätte upp 1 000 alnar [525 meter längs med vattnet österut]
och förde mig [lät mig gå fram] genom vattnet – som nådde mig till fotknölarna.
4Han mätte upp 1 000 [alnar] till [nu totalt 1 050 meter öster om templet längs med vattnet]
och förde mig [lät mig vada ut] genom vattnet – som nu nådde mig till knäna.
Han mätte upp 1 000 [alnar] till [nu totalt 1 575 meter öster om templet längs med vattnet],
och förde mig [lät mig vada] genom vattnet – som nu nådde till midjan.
5Han mätte upp 1 000 [alnar] till [nu totalt 2 100 meter öster om templet längs med vattnet],
det var nu en flod (en ström – hebr. nachal) som jag inte kunde korsa,
för vattnet (de dubbla vattnen) var högt – vatten att simma i,
en flod som man inte kunde korsa [vada över].
6Han [ängeln som ledde Hesekiel i den himmelska visionen] sa till mig: ”Människobarn, har du sett detta?”
Sedan förde han tillbaka mig till strandkanten. 7När jag kom tillbaka upptäckte jag en enormt stor mängd träd längs med flodens båda sidor [det var något som jag inte lagt märke till tidigare]. 8Han sa till mig:
”Dessa dubbla vatten (den dubbla strömmen – hebr. majim) flyter österut genom landet och kommer sedan ner i öknen (hebr. Arava) [judeiska öknen öster om Jerusalem]. När de sedan rinner ut i havet [Döda havet] – där vattnet är stillastående – så blir det friskt (helas det).
[Idag finns inga fiskar eller andra levande varelser i Döda havet på grund av dess höga mineralhalt.]
9Överallt där den dubbla floden (den dubbla strömmen – hebr. nachalajim) flyter fram ska det vimla av liv [ska det finnas svärmar av insekter, se 1 Mos 1:20]. Det ska finnas ett överflöd av fisk, för när vattnet kommer dit [till Döda havet] blir det friskt. Allt får liv där floden rinner fram. 10Fiskare ska stå utmed den, från Ein-Gedi [ordagrant: ’getkällan’ – en sötvattenkälla på västra Döda havets strand] till Ein-Eglajim [ordagrant: ’två kalvars källa’ – antingen i nordvästliga hörnet eller på östra sidan] ska deras nät ligga på tork. De ska fånga många olika sorters fisk, samma överflöd som i det Stora havet [Medelhavet]. 11Men gölar och dammar [som är avskurna från det friska vattnet] kommer fortfarande att vara salta.
12Längs med flodens båda stränder ska alla sorters fruktträd växa. Deras blad ska aldrig vissna och deras frukt aldrig ta slut. Varje månad bär de frukt, eftersom deras vattenkälla kommer från helgedomen. Deras frukt ska användas som mat och deras blad ska ge läkedom.”
Landets gränser
13Detta säger Herren Herren (Adonaj Jahveh): Detta är de gränser (territorium) som ska gälla när ni fördelar landet mellan Israels tolv stammar. Josef ska ha två andelar. 14Ni ska få det till arvedel, den ena stammen såväl som den andra. Därför att jag med upplyft hand lovade att ge det åt era fäder ska detta land bli (tillfalla) er arvedel.
15Detta ska vara landets gräns på norra sidan [4 Mos 34:1-2]:
Från Stora havet [Medelhavet] längs Hetlonsvägen, där vägen går till Tsedad [stad i nordöstra Syrien], 16Chamat, Berota, Sibrajim, som ligger mellan Damaskus och Chamats områden, det mellersta Chaser, som ligger vid Havrans gräns [regionen söder om Damaskus och öster Galileiska sjön]. 17Så ska gränsen gå från havet till Chasar-Enon vid Damaskus gräns och vidare allt längre norrut upp mot Chamats gräns. Detta är norra sidan.
18På östra sidan ska gränsen börja mellan Havran och Damaskus och gå mellan Gilead och Israels land och utgöras av Jordan. Från nordgränsen neråt till det östra havet, ska ni mäta ut den. Detta är östra sidan.
19På sydsidan ska gränsen gå från Tamar till Meribots vatten vid Kadesh, längs bäckfåran [Egyptens bäck – Wadi al Arish] fram till Stora havet. Detta är den södra gränsen.
20På västra sidan ska gränsen utgöras av Stora havet och gå från sydgränsen till en punkt mitt emot det ställe där vägen går till Chamat [i Syrien]. Detta är västra sidan. 21Ni ska utskifta detta land åt er efter Israels stammar.
22Ni ska dela ut det genom lottkastning till arvedel åt er själva och åt främlingarna, som bor och föder barn ibland er. De ska vara för er så som infödda bland Israels barn. De ska med er få arvslott bland Israels stammar. 23I den stam där främlingen bor ska ni ge honom hans arvedel, förkunnar (säger, proklamerar) Herren Herren (Adonaj Jahveh).
Nu markerat:
Hesekiel 47: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln
Hesekiel 47
47
Vattnet från templet
1Sedan förde han [ängeln som ledde Hesekiel] mig tillbaka till templets ingång. Då såg jag att vatten (dubbla vatten) rann fram under tröskeln och rinna österut, för templets framsida låg på östra sidan. Vattnet kom från den högra sidan av templet och rann på den södra sidan av altaret. [Upp 22:1] 2Han förde mig ut genom den norra porten [i templet; den östra var stängd, se Hes 44:2; 46:1] och ledde mig ut till den yttre porten, som vetter mot öster [stadsporten ut mot Kidrondalen]. Och se, vatten (dubbla vatten) flöt från den södra (högra) sidan.
[Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två, ändelsen ”-jim” indikerar detta. Dualformen används både för ”vatten” och ”floden” i detta kapitel.]
3Mannen [ängeln] började gå österut med ett mätsnöre i handen.
Han mätte upp 1 000 alnar [525 meter längs med vattnet österut]
och förde mig [lät mig gå fram] genom vattnet – som nådde mig till fotknölarna.
4Han mätte upp 1 000 [alnar] till [nu totalt 1 050 meter öster om templet längs med vattnet]
och förde mig [lät mig vada ut] genom vattnet – som nu nådde mig till knäna.
Han mätte upp 1 000 [alnar] till [nu totalt 1 575 meter öster om templet längs med vattnet],
och förde mig [lät mig vada] genom vattnet – som nu nådde till midjan.
5Han mätte upp 1 000 [alnar] till [nu totalt 2 100 meter öster om templet längs med vattnet],
det var nu en flod (en ström – hebr. nachal) som jag inte kunde korsa,
för vattnet (de dubbla vattnen) var högt – vatten att simma i,
en flod som man inte kunde korsa [vada över].
6Han [ängeln som ledde Hesekiel i den himmelska visionen] sa till mig: ”Människobarn, har du sett detta?”
Sedan förde han tillbaka mig till strandkanten. 7När jag kom tillbaka upptäckte jag en enormt stor mängd träd längs med flodens båda sidor [det var något som jag inte lagt märke till tidigare]. 8Han sa till mig:
”Dessa dubbla vatten (den dubbla strömmen – hebr. majim) flyter österut genom landet och kommer sedan ner i öknen (hebr. Arava) [judeiska öknen öster om Jerusalem]. När de sedan rinner ut i havet [Döda havet] – där vattnet är stillastående – så blir det friskt (helas det).
[Idag finns inga fiskar eller andra levande varelser i Döda havet på grund av dess höga mineralhalt.]
9Överallt där den dubbla floden (den dubbla strömmen – hebr. nachalajim) flyter fram ska det vimla av liv [ska det finnas svärmar av insekter, se 1 Mos 1:20]. Det ska finnas ett överflöd av fisk, för när vattnet kommer dit [till Döda havet] blir det friskt. Allt får liv där floden rinner fram. 10Fiskare ska stå utmed den, från Ein-Gedi [ordagrant: ’getkällan’ – en sötvattenkälla på västra Döda havets strand] till Ein-Eglajim [ordagrant: ’två kalvars källa’ – antingen i nordvästliga hörnet eller på östra sidan] ska deras nät ligga på tork. De ska fånga många olika sorters fisk, samma överflöd som i det Stora havet [Medelhavet]. 11Men gölar och dammar [som är avskurna från det friska vattnet] kommer fortfarande att vara salta.
12Längs med flodens båda stränder ska alla sorters fruktträd växa. Deras blad ska aldrig vissna och deras frukt aldrig ta slut. Varje månad bär de frukt, eftersom deras vattenkälla kommer från helgedomen. Deras frukt ska användas som mat och deras blad ska ge läkedom.”
Landets gränser
13Detta säger Herren Herren (Adonaj Jahveh): Detta är de gränser (territorium) som ska gälla när ni fördelar landet mellan Israels tolv stammar. Josef ska ha två andelar. 14Ni ska få det till arvedel, den ena stammen såväl som den andra. Därför att jag med upplyft hand lovade att ge det åt era fäder ska detta land bli (tillfalla) er arvedel.
15Detta ska vara landets gräns på norra sidan [4 Mos 34:1-2]:
Från Stora havet [Medelhavet] längs Hetlonsvägen, där vägen går till Tsedad [stad i nordöstra Syrien], 16Chamat, Berota, Sibrajim, som ligger mellan Damaskus och Chamats områden, det mellersta Chaser, som ligger vid Havrans gräns [regionen söder om Damaskus och öster Galileiska sjön]. 17Så ska gränsen gå från havet till Chasar-Enon vid Damaskus gräns och vidare allt längre norrut upp mot Chamats gräns. Detta är norra sidan.
18På östra sidan ska gränsen börja mellan Havran och Damaskus och gå mellan Gilead och Israels land och utgöras av Jordan. Från nordgränsen neråt till det östra havet, ska ni mäta ut den. Detta är östra sidan.
19På sydsidan ska gränsen gå från Tamar till Meribots vatten vid Kadesh, längs bäckfåran [Egyptens bäck – Wadi al Arish] fram till Stora havet. Detta är den södra gränsen.
20På västra sidan ska gränsen utgöras av Stora havet och gå från sydgränsen till en punkt mitt emot det ställe där vägen går till Chamat [i Syrien]. Detta är västra sidan. 21Ni ska utskifta detta land åt er efter Israels stammar.
22Ni ska dela ut det genom lottkastning till arvedel åt er själva och åt främlingarna, som bor och föder barn ibland er. De ska vara för er så som infödda bland Israels barn. De ska med er få arvslott bland Israels stammar. 23I den stam där främlingen bor ska ni ge honom hans arvedel, förkunnar (säger, proklamerar) Herren Herren (Adonaj Jahveh).
Nu markerat:
:
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln