Men judarna trodde inte att han [verkligen] hade varit blind och fått sin syn förrän de hade skickat efter (kallat in) hans föräldrar. De frågade dem: ”Är detta er son som ni själva säger var född blind? Hur kan han nu se?”
Hans föräldrar svarade: ”Vi vet med säkerhet att han är vår son och att han föddes blind. Men hur han nu kan se det vet vi inte, eller vem som har öppnat hans ögon, det vet vi inte heller. Fråga honom, han är gammal nog och kan tala för sig själv.” Detta sa hans föräldrar för att de ständigt fruktade judarna [de judiska ledarna], för de hade redan kommit överens om att den som bekände att Jesus var den Smorde (Messias) skulle bli utkastad från synagogan. Det var därför hans föräldrar svarade: ”Han är gammal nog, fråga honom själv.”
[Det fanns två avstängningar från synagogan, en tidsbegränsad och en permanent. I båda fallen var det kännbart: man fick inte undervisning, man blev utestängd från att göra affärer och allt man ägde konfiskerades.]
Då kallade de för andra gången in mannen som varit blind och sa till honom: ”Svär inför Gud att säga sanningen (ge Gud ära). Vi vet (är utan tvivel, har en klar förståelse av) att den där mannen [Jesus] är en syndare.”
Han svarade: ”Om han är en syndare eller inte det vet jag inte, men en sak vet jag: Jag var förut blind, men nu kan jag se!”
Då frågade de honom igen: ”Vad gjorde han med dig, hur öppnade han dina ögon?”
Han svarade: ”Jag har redan berättat men ni lyssnar inte på mig. Varför vill ni höra det igen, är det för att ni också vill bli hans lärjungar?”
Då öste de skällsord (glåpord, grova smädelser) över honom och sa: ”Du är lärjunge till den där, men vi är Moses lärjungar. Vi vet med säkerhet att Gud har talat med Mose, men den där [Jesus], vet vi inte varifrån han kommer.”
Mannen svarade: ”Det är konstigt (det märkliga), här är en som har öppnat mina ögon, och ni vet inte varifrån han kommer! Vi vet att Gud inte lyssnar på syndare, men om någon väljer att frukta Gud (i vördnadsfull tillbedjan) och väljer att göra hans vilja, då hör Gud honom. Aldrig tidigare (från tidsålderns början) har man hört att någon har öppnat ögonen på en som var född blind. [Det finns inget exempel i GT på en blind som blivit helad.] Om denne man inte var nära (ständigt vid sidan av, från) Gud skulle han inte kunna göra någonting [som detta].”
De svarade: ”Du var född helt i synd (från huvud till fot), och du ska undervisa oss?” De kastade ut honom [från platsen där de samlats, och senare också från synagogan, se Joh 9:22].
Jesus hörde att de hade kastat ut honom, och när han hade hittat honom sa han: ”Tror du på Människosonen?” [Människosonen är ett messianskt begrepp som identifierar Jesus med Gud själv, se Dan 7:13. I Jesu samtid var Människosonen en titel på Gud själv.]
Han svarade: ”Vem är han, Herre, så att jag kan tro på honom?”
Jesus sa till honom: ”Du har sett honom och det är han som talar med dig just nu.”
Då bekräftade (bekände, upplyste – gr. phemi) han: ”Jag tror, Herre.” Och han tillbad honom (böjde sig i ödmjukhet, föll på knä; kysste bildligt i vördnad Jesu hand).
Jesus sa: ”Till en dom [för att predika Guds sanning, vara som en skiljedomare mellan dem som tror på mig och dem som inte tror] har jag kommit i världen, för att de som inte ser ska se och för att de som ser ska bli blinda.”
Några av fariséerna som var med honom hörde detta och sa: ”Vi är inte blinda, eller hur?”
Jesus svarade dem: ”Om ni var blinda skulle ni inte ha någon synd, men eftersom ni säger att ni ser, finns er synd kvar.”
Bibelappen
Bibelappen för barn
