Job 15
15
Andra omgången (kap 15-21)
Elifaz andra tal
1Sedan tog Elifaz – temaniten [Job 2:11], till orda och sa [svarade Job]:
2Ska en vis [man som du Job] svara med ”blåsig” (flyktig – hebr. roach) kunskap
och fylla sitt bröst med [den heta förtärande] östanvinden (hebr. qadim)? [Elifaz verkar nappa på Jobs uttalande i Job 6:26.]
3Ska han diskutera prat (hebr. milah) utan vinning (ord som inte gör någon nytta)
och med ord som inte kan göra honom gott?
4Ja, du gör gudsfruktan om intet
och hindrar begrundan (reflektion) inför Gud (El).
5Eftersom din missgärning (hebr. avon) lär din mun
och du väljer listighet till tungan. [Elifaz anklagar Job för att tala utifrån synd, inte visdom. Samma ord som användes om ormens ”listighet” (hebr. arom i 1 Mos 3:1) används här.]
6Din egen mun fördömer dig och inte jag,
dina egna läppar vittnar mot dig.
7Är du den första människa (hebr. adam) som föddes,
eller kom du till före höjderna?
8Har du lyssnat på Guds (Elohas) rådslut?
Har du hållit tillbaka visheten till dig själv?
9Vad vet du som vi inte vet?
Vad förstår du som inte finns i oss?
10Bland oss är både den gråhårige och åldringen (den skröplige – hebr. jashish),
män med långt fler dagar [högre ålder] än din far [och därmed visare].
11Är Guds (Els) rådslut för små för dig
och är orden varsamma med dig?
12Varför bär ditt hjärta bort dig?
Och varför blinkar dina ögon?
13Eftersom du vänder din ande [stormar som en vind – i vrede] mot Gud (El)
och låter sådant prat komma ut från din mun.
14Vad är en man,
att han skulle vara ren,
och han som är född av kvinna,
att han skulle vara rättfärdig?
15Se, i sina heliga har han ingen tillit,
himlarna är inte rena i hans ögon.
16Hur mycket mindre den som är avskyvärd och oren (moraliskt korrupt, är härsknad och stinker – hebr. alach),
en man som dricker orätt (ondska – hebr. avlah) som vatten.
17Jag ska visa dig, lyssna till mig
och det jag skådat ska jag återberätta för dig.
18Vilken vis man har berättat om det
och inte dolt det från sin far?
19Till dem, bara (endast) till dem, är landet givet
och ingen främling passerar ibland dem.
20Alla sina dagar våndas den onde med smärta
och antalet år som är reserverade till (alternativ översättning: dolda åt) förtryckaren.
21En skräckens röst är i hans öron,
med framgång ska fördärvaren komma över honom.
22Han tror inte när han återvänder från mörkret
att svärdet väntar på honom.
23Han vandrar hit och dit efter bröd. Var? (Var finns det?)
Han vet att hans mörka dagar är i hans hand.
24Fruktan och trångmål tränger honom,
det övermannar honom som en kung redo för krig,
25eftersom han har sträckt ut sin hand mot Gud (El)
och till den Allsmäktige (Shaddaj) i sin styrka.
26Han [den ogudaktige] springer mot honom [Gud] trotsigt (med styv nacke)
med sina tjocka, starka (välvda, rundade) sköldar (hebr. magen).
27För han har täckt sitt ansikte med fett (fetma, överflöd)
och låtit sina höfter bli överviktiga.
28Och han bor i öde städer,
hus som ingen vill bo i,
som är redo att bli stenhögar.
29Han ska inte bli rik, hans ägodelar ska inte bestå
och avkastningen ska inte sträcka sig till marken.
30Han ska inte lämna mörkret, lågan ska torka ut hans grenar
och hans muns andedräkt ska tas bort.
31Låt honom inte lita på tomhet (falskhet, fåfänga – hebr. shav)
för tomheten (falskheten, fåfängan – hebr. shav) ska bli hans belöning.
32Hans dag ska inte bli full
och hans gren ska vara utan löv.
33Han ska skaka av sig de omogna druvorna
som vinstocken och ska kasta av sig blommorna som olivträdet.
34De gudlösas församling ska bli öde
och eld ska förtära bestickarnas tält.
35De blir gravida med missfall
och föder synd och deras buk förbereder bedrägeri.
Nu markerat:
Job 15: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln
Job 15
15
Andra omgången (kap 15-21)
Elifaz andra tal
1Sedan tog Elifaz – temaniten [Job 2:11], till orda och sa [svarade Job]:
2Ska en vis [man som du Job] svara med ”blåsig” (flyktig – hebr. roach) kunskap
och fylla sitt bröst med [den heta förtärande] östanvinden (hebr. qadim)? [Elifaz verkar nappa på Jobs uttalande i Job 6:26.]
3Ska han diskutera prat (hebr. milah) utan vinning (ord som inte gör någon nytta)
och med ord som inte kan göra honom gott?
4Ja, du gör gudsfruktan om intet
och hindrar begrundan (reflektion) inför Gud (El).
5Eftersom din missgärning (hebr. avon) lär din mun
och du väljer listighet till tungan. [Elifaz anklagar Job för att tala utifrån synd, inte visdom. Samma ord som användes om ormens ”listighet” (hebr. arom i 1 Mos 3:1) används här.]
6Din egen mun fördömer dig och inte jag,
dina egna läppar vittnar mot dig.
7Är du den första människa (hebr. adam) som föddes,
eller kom du till före höjderna?
8Har du lyssnat på Guds (Elohas) rådslut?
Har du hållit tillbaka visheten till dig själv?
9Vad vet du som vi inte vet?
Vad förstår du som inte finns i oss?
10Bland oss är både den gråhårige och åldringen (den skröplige – hebr. jashish),
män med långt fler dagar [högre ålder] än din far [och därmed visare].
11Är Guds (Els) rådslut för små för dig
och är orden varsamma med dig?
12Varför bär ditt hjärta bort dig?
Och varför blinkar dina ögon?
13Eftersom du vänder din ande [stormar som en vind – i vrede] mot Gud (El)
och låter sådant prat komma ut från din mun.
14Vad är en man,
att han skulle vara ren,
och han som är född av kvinna,
att han skulle vara rättfärdig?
15Se, i sina heliga har han ingen tillit,
himlarna är inte rena i hans ögon.
16Hur mycket mindre den som är avskyvärd och oren (moraliskt korrupt, är härsknad och stinker – hebr. alach),
en man som dricker orätt (ondska – hebr. avlah) som vatten.
17Jag ska visa dig, lyssna till mig
och det jag skådat ska jag återberätta för dig.
18Vilken vis man har berättat om det
och inte dolt det från sin far?
19Till dem, bara (endast) till dem, är landet givet
och ingen främling passerar ibland dem.
20Alla sina dagar våndas den onde med smärta
och antalet år som är reserverade till (alternativ översättning: dolda åt) förtryckaren.
21En skräckens röst är i hans öron,
med framgång ska fördärvaren komma över honom.
22Han tror inte när han återvänder från mörkret
att svärdet väntar på honom.
23Han vandrar hit och dit efter bröd. Var? (Var finns det?)
Han vet att hans mörka dagar är i hans hand.
24Fruktan och trångmål tränger honom,
det övermannar honom som en kung redo för krig,
25eftersom han har sträckt ut sin hand mot Gud (El)
och till den Allsmäktige (Shaddaj) i sin styrka.
26Han [den ogudaktige] springer mot honom [Gud] trotsigt (med styv nacke)
med sina tjocka, starka (välvda, rundade) sköldar (hebr. magen).
27För han har täckt sitt ansikte med fett (fetma, överflöd)
och låtit sina höfter bli överviktiga.
28Och han bor i öde städer,
hus som ingen vill bo i,
som är redo att bli stenhögar.
29Han ska inte bli rik, hans ägodelar ska inte bestå
och avkastningen ska inte sträcka sig till marken.
30Han ska inte lämna mörkret, lågan ska torka ut hans grenar
och hans muns andedräkt ska tas bort.
31Låt honom inte lita på tomhet (falskhet, fåfänga – hebr. shav)
för tomheten (falskheten, fåfängan – hebr. shav) ska bli hans belöning.
32Hans dag ska inte bli full
och hans gren ska vara utan löv.
33Han ska skaka av sig de omogna druvorna
som vinstocken och ska kasta av sig blommorna som olivträdet.
34De gudlösas församling ska bli öde
och eld ska förtära bestickarnas tält.
35De blir gravida med missfall
och föder synd och deras buk förbereder bedrägeri.
Nu markerat:
:
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln