Job 42
42
Job svarar Herren
1Då svarade Job Herren (Jahveh) och sa:
2Jag vet att du kan göra allt, inga planer (tankar, beslut, syften) går om intet (kan inte bli hindrade).
[Ordet ”planer” används både positivt och negativt. Det används positivt i Job 17:11. Negativt i betydelsen ”onda planer” i Job 21:27; Ps 10:2. Ordets tvetydiga betydelse förstärker att i Jobs begränsade kunskap kunde Guds plan se ond ut, medan ur Guds oändliga vy var den god, se Jak 1:13, 17.]
3Du frågade:
”Vem är det som skymmer (gömmer, döljer) mina planer (tankar, syften)
utan kunskap?” [Job 38:2]
Men jag berättade (rapporterade) om det jag inte förstod,
saker som var för underbara (svåra) för mig att greppa. [Ps 139:6]
4 [Du sa:]
”Lyssna nu,
och jag ska tala.
Jag ska ställa frågor,
och du ska svara mig.” [Job 38:3; 40:7]
5Mina öron har hört om dig förut,
men nu har jag sett dig med egna ögon!
6Jag avskyr [det jag sagt, gjort, hur jag har reagerat mot dig Gud]!
Jag känner sorg (ångrar mig, omvänder mig) i stoft och aska.
[Ett yttre bevis på en inre omvändelse och förändring i hjärtat, se Ps 51:17.]
EPILOG
Gud tillrättavisar Jobs tre bekanta
7Sedan Herren (Jahveh) hade talat detta med Job, sa han till Elifaz – temaniten [den äldste av Jobs tre bekanta, som inledde dialogen och tog till orda först, se Job 4:1]:
”Min vrede är upptänd mot dig och dina två bekanta [Bildad och Tsofar]. Ni har inte talat det som är rätt (sant) om mig, som min tjänare Job har gjort. 8Ta nu därför sju ungtjurar och sju baggar och gå till min tjänare Job och offra dem som brännoffer för er [5 Mos 1:1-7]. Min tjänare Job ska då be [be en ställföreträdande bön] för er. Jag ska lyssna på hans bön. Jag ska inte behandla (agera mot) er utifrån er okunskap (skamlöshet). Ni har inte talat sanning om mig som min tjänare Job har gjort.”
[Problemet med Elifaz, Bildads och Tsofars teologi var att de sa att Gud omedelbart dömer synd och belönar godhet. Om något ont händer måste den som drabbas ha begått någon synd. Eliho som talade sist (Job 32-37) får inte Guds kritik, samtidigt får han inte heller beröm.]
9Elifaz – temaniten, Bildad – shoaiten och Tsofar – naamaiten, gjorde som Herren (Jahveh) hade talat till dem, och Herren (Jahveh) tog emot Jobs bön (lyfte upp sitt ansikte mot Job i favör).
10När Job bad för sina bekanta upprättade Herren (Jahveh) honom (ordagrant: gav Herren tillbaka det som blivit stulet). Herren gav Job dubbelt mot vad han haft tidigare. 11Jobs bröder och systrar, tillsammans med alla som tidigare känt honom kom [Job 19:13-15; 29:8-10; 21-25] och de åt bröd tillsammans med honom i hans hem [delade gemenskapen över en måltid]. De visade medkänsla och tröstade honom efter all den olycka som Herren låtit komma över honom. Var och en gav Job ett silvermynt (hebr. qesitah) och en guldring.
[Guldringarna bars i näsa och öron, se 1 Mos 35:4; Jes 3:21. Värdet på silvermyntet qesitah är okänt men motsvarar troligtvis en shekel, den grekiska översättningen Septuaginta översätter ordet med lamm, som såldes för en shekel. Ett landområde i Hebron säljs för 100 qesitah, se 1 Mos 33:19; Jos 24:32.]
Herren välsignar Job
12Herren välsignade den sista delen av Jobs liv mer än den första. Han fick
14 000 får,
6 000 kameler,
1 000 par oxar och
1 000 åsninnor.
13Han fick
7 söner och
3 döttrar.
[Gud fördubblade Jobs ägodelar vad gäller får, kameler, oxar och åsninnor, se Job 1:2-3. Han får t.ex. 6 000 kameler när han tidigare hade haft 3 000. Dock fördubblas inte hans familj, han får inte 14 söner och 6 döttrar. Det kan antydas att i ett evighetsperspektiv så finns de tio tidigare barnen kvar. Det ligger också något i talet sju som står för perfektion och tre för helhet och gudomlig favör.]
14Den första dottern gav han namnet Jemima [”liten duva” eller ”dagsljus” som kontrast till det mörker som han hade upplevt], den andra Kesia [kassia, kanel] och den tredje Keren-Happuk [sminkdosa, ordagrant ”horn/flaska med ögonskugga”, de ihåliga hornen från t.ex. baggar användes som flaskor]. 15I hela landet fanns inga kvinnor så vackra som Jobs döttrar. Deras far gav dem arvsrätt tillsammans med deras bröder.
[Två detaljer är anmärkningsvärda. Det första är att döttrarna nämns vid namn medan inget av sönernas namn nämns. Författaren förklarar inte innebörden av namnen, men det verkar som om namnvalen förstärker hur värdefulla och uppskattade de var i Jobs och hans frus ögon. Det andra är att döttrarna också får ärva Job, något som var ovanligt vid den här patriarkaliska tiden då döttrarna ärvde bara om det inte fanns några söner, se 4 Mos 27:8.]
16Job levde ytterligare 140 år och fick se sina barn och barnbarn i fyra generationer. 17Sedan dog Job gammal (av hög ålder) och mätt (belåten) på att leva.
[Om Job var omkring 70 år när han drabbades av prövningen och sedan levde ytterligare 140 år, blev han drygt 200 år. På samma sätt som det skedde en fördubbling av ägodelar, får Job också 2 x 70 extra år. Sedan syndafloden har livslängden gradvis sjunkit från 900 år till dagens 70-80 år, se Ps 90:10. Rent tidsmässigt med tanke på människors livslängd kan Job ha varit samtida med Abrahams far Tera som blev 205 år. Abraham blev 175 år, se 1 Mos 11:32; 25:7.]
Nu markerat:
Job 42: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln
Job 42
42
Job svarar Herren
1Då svarade Job Herren (Jahveh) och sa:
2Jag vet att du kan göra allt, inga planer (tankar, beslut, syften) går om intet (kan inte bli hindrade).
[Ordet ”planer” används både positivt och negativt. Det används positivt i Job 17:11. Negativt i betydelsen ”onda planer” i Job 21:27; Ps 10:2. Ordets tvetydiga betydelse förstärker att i Jobs begränsade kunskap kunde Guds plan se ond ut, medan ur Guds oändliga vy var den god, se Jak 1:13, 17.]
3Du frågade:
”Vem är det som skymmer (gömmer, döljer) mina planer (tankar, syften)
utan kunskap?” [Job 38:2]
Men jag berättade (rapporterade) om det jag inte förstod,
saker som var för underbara (svåra) för mig att greppa. [Ps 139:6]
4 [Du sa:]
”Lyssna nu,
och jag ska tala.
Jag ska ställa frågor,
och du ska svara mig.” [Job 38:3; 40:7]
5Mina öron har hört om dig förut,
men nu har jag sett dig med egna ögon!
6Jag avskyr [det jag sagt, gjort, hur jag har reagerat mot dig Gud]!
Jag känner sorg (ångrar mig, omvänder mig) i stoft och aska.
[Ett yttre bevis på en inre omvändelse och förändring i hjärtat, se Ps 51:17.]
EPILOG
Gud tillrättavisar Jobs tre bekanta
7Sedan Herren (Jahveh) hade talat detta med Job, sa han till Elifaz – temaniten [den äldste av Jobs tre bekanta, som inledde dialogen och tog till orda först, se Job 4:1]:
”Min vrede är upptänd mot dig och dina två bekanta [Bildad och Tsofar]. Ni har inte talat det som är rätt (sant) om mig, som min tjänare Job har gjort. 8Ta nu därför sju ungtjurar och sju baggar och gå till min tjänare Job och offra dem som brännoffer för er [5 Mos 1:1-7]. Min tjänare Job ska då be [be en ställföreträdande bön] för er. Jag ska lyssna på hans bön. Jag ska inte behandla (agera mot) er utifrån er okunskap (skamlöshet). Ni har inte talat sanning om mig som min tjänare Job har gjort.”
[Problemet med Elifaz, Bildads och Tsofars teologi var att de sa att Gud omedelbart dömer synd och belönar godhet. Om något ont händer måste den som drabbas ha begått någon synd. Eliho som talade sist (Job 32-37) får inte Guds kritik, samtidigt får han inte heller beröm.]
9Elifaz – temaniten, Bildad – shoaiten och Tsofar – naamaiten, gjorde som Herren (Jahveh) hade talat till dem, och Herren (Jahveh) tog emot Jobs bön (lyfte upp sitt ansikte mot Job i favör).
10När Job bad för sina bekanta upprättade Herren (Jahveh) honom (ordagrant: gav Herren tillbaka det som blivit stulet). Herren gav Job dubbelt mot vad han haft tidigare. 11Jobs bröder och systrar, tillsammans med alla som tidigare känt honom kom [Job 19:13-15; 29:8-10; 21-25] och de åt bröd tillsammans med honom i hans hem [delade gemenskapen över en måltid]. De visade medkänsla och tröstade honom efter all den olycka som Herren låtit komma över honom. Var och en gav Job ett silvermynt (hebr. qesitah) och en guldring.
[Guldringarna bars i näsa och öron, se 1 Mos 35:4; Jes 3:21. Värdet på silvermyntet qesitah är okänt men motsvarar troligtvis en shekel, den grekiska översättningen Septuaginta översätter ordet med lamm, som såldes för en shekel. Ett landområde i Hebron säljs för 100 qesitah, se 1 Mos 33:19; Jos 24:32.]
Herren välsignar Job
12Herren välsignade den sista delen av Jobs liv mer än den första. Han fick
14 000 får,
6 000 kameler,
1 000 par oxar och
1 000 åsninnor.
13Han fick
7 söner och
3 döttrar.
[Gud fördubblade Jobs ägodelar vad gäller får, kameler, oxar och åsninnor, se Job 1:2-3. Han får t.ex. 6 000 kameler när han tidigare hade haft 3 000. Dock fördubblas inte hans familj, han får inte 14 söner och 6 döttrar. Det kan antydas att i ett evighetsperspektiv så finns de tio tidigare barnen kvar. Det ligger också något i talet sju som står för perfektion och tre för helhet och gudomlig favör.]
14Den första dottern gav han namnet Jemima [”liten duva” eller ”dagsljus” som kontrast till det mörker som han hade upplevt], den andra Kesia [kassia, kanel] och den tredje Keren-Happuk [sminkdosa, ordagrant ”horn/flaska med ögonskugga”, de ihåliga hornen från t.ex. baggar användes som flaskor]. 15I hela landet fanns inga kvinnor så vackra som Jobs döttrar. Deras far gav dem arvsrätt tillsammans med deras bröder.
[Två detaljer är anmärkningsvärda. Det första är att döttrarna nämns vid namn medan inget av sönernas namn nämns. Författaren förklarar inte innebörden av namnen, men det verkar som om namnvalen förstärker hur värdefulla och uppskattade de var i Jobs och hans frus ögon. Det andra är att döttrarna också får ärva Job, något som var ovanligt vid den här patriarkaliska tiden då döttrarna ärvde bara om det inte fanns några söner, se 4 Mos 27:8.]
16Job levde ytterligare 140 år och fick se sina barn och barnbarn i fyra generationer. 17Sedan dog Job gammal (av hög ålder) och mätt (belåten) på att leva.
[Om Job var omkring 70 år när han drabbades av prövningen och sedan levde ytterligare 140 år, blev han drygt 200 år. På samma sätt som det skedde en fördubbling av ägodelar, får Job också 2 x 70 extra år. Sedan syndafloden har livslängden gradvis sjunkit från 900 år till dagens 70-80 år, se Ps 90:10. Rent tidsmässigt med tanke på människors livslängd kan Job ha varit samtida med Abrahams far Tera som blev 205 år. Abraham blev 175 år, se 1 Mos 11:32; 25:7.]
Nu markerat:
:
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln