Lukas 13
13
Livet är oförutsägbart – omvänd dig nu
1Vid samma tid kom några och berättade för Jesus [den senaste nyheten] om de galiléer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.
[Pontius Pilatus var känd för sin grymhet. I trosbekännelsen läser vi hur Jesus var ”pinad under Pontius Pilatus”. Den judiska historieskrivaren Josefus redogör för flera massakrer som Pilatus utförde. Han ansvarade inför den romerske kejsaren för regionerna Judéen och Samarien och bodde i Caesarea vid Medelhavskusten. Jerusalem ingick i hans område och under de judiska högtiderna var han stationerad där på grund av risken för oroligheter och uppror bland judarna. Genom att döda dessa galiléer och bränna dem tillsammans med offerdjuren inne i templet i Jerusalem ville han ge ett avskräckande exempel. Det kan vara anhängare till den motståndsgrupp som nämns i Apg 5:37 som fått sätta livet till.
Den vanliga judiska uppfattningen var att om man gjorde gott hände goda saker, och gjorde man ont hände onda saker. Man frågar Jesus om dessa som dött var större syndare än andra eftersom denna olycka drabbat dem.]
2Jesus svarade: ”Tror ni att de galiléerna var större syndare än alla andra galiléer, eftersom de fick lida så? 3Nej, säger jag er. Men om ni inte omvänder er (totalt förändrar ert sätt att tänka och agera) går ni alla under som de.
4Eller de arton som dog när tornet i Siloam föll över dem, tror ni att de var mer skyldiga än alla andra som bor i Jerusalem? 5Nej, säger jag er. Men om ni inte omvänder er (totalt förändrar ert sätt att tänka och agera) går ni alla under på samma sätt.”
[Siloamdammen låg i södra Jerusalem. Tornet var antagligen en del av muren. Då som nu spekulerade människorna om massakern, eller olyckan med tornet som föll, var Guds straff för specifika synder som dessa människor gjort. Jesus svarar att så inte är fallet, och riktar sig till dem som ställt frågan, och blir personlig – ni måste omvända er.]
Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt
[Jesus berättar nu en liknelse för dem som kommit med nyheten om massakern som skett i Jerusalem, se vers 1-6. I stället för att spekulera i varför de fick lida och dö borde de frågat: ”Varför lever fortfarande jag?” Jesus uppmanar dem att se på sina egna liv och omvända sig.]
6Jesus berättade denna liknelse: ”En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård. Han kom för att se om det fanns någon frukt på det, men hittade ingen. [Fikonträdet är ofta en symbol på nationen Israel, och ägaren är Gud.] 7Då sa han [ägaren] till trädgårdsmästaren: ’Lyssna nu, i tre års tid [från den ålder, omkring fem år efter att det var planterat, då det var normalt att förvänta sig att trädet skulle börja ge en skörd] har jag kommit och letat efter frukt på detta fikonträd, utan att hitta någon. Hugg bort det (ordagrant ’hugg ut det’)! Varför ska det ta upp plats (suga ut jorden, ta solljus från andra träd)?’ 8Trädgårdsmästaren svarade: ’Herre, låt det stå kvar ett år till, så ska jag gräva runt det och gödsla. 9Kanske bär det frukt nästa år, men om inte, kan du hugga bort det.’ ”
[Jesus är förebedjaren som i det längsta vädjar för sitt folk att de ska vända om och bära frukt. Lite senare i vers 34 gråter och ber Jesus över Jerusalem.]
En kvinnas rygg botas efter arton års sjukdom
[Detta är andra gången Jesus helar på en sabbat, första gången var det en man med en förtvinad hand, se Luk 6:6-10, och nu är det en kvinna med krokig rygg. Utifrån alla helanden Jesus gjorde och alla liknelser han berättade, väljer Lukas genomgående i sitt evangelium att ta med ett exempel på en man och en kvinna, och visar genom den berättartekniken att Jesus inte gör skillnad på kvinnor och män.]
10Jesus undervisade i en av synagogorna på en sabbat [en lördag, den judiska vilodagen]. 11Där [i synagogan] fanns en kvinna som i arton år haft en sjukdom orsakad av en ande (sjukdomsdemon). Hon var kutryggig [gr. sygkypto – ordagrant: ”ihopböjd”; hon hade en krökt rygg (ibland kallad puckelrygg) och gick framåtböjd, den medicinska termen är hyperkyfos] och kunde inte räta på sig. 12När Jesus såg henne, kallade han henne till sig och sa: ”Kvinna [inte ett hårt tilltal, utan fyllt med respekt och ömhet], du har blivit fri från din sjukdom”, 13och han lade sina händer på henne, och på en gång rätade hon på sig och prisade (tackade) Gud!
14Men synagogföreståndaren, upprörd (förargad) över att Jesus botade på sabbaten, sa till folket [men riktar sin kritik mot Jesus]: ”Det finns sex dagar som man ska arbeta på, kom och bli botad på någon av dem och inte på sabbaten.”
15Då svarade Herren synagogföreståndaren: ”Ni skenheliga (ni religiösa ledare som bara utför ett skådespel)! Är det inte så att ni alla löser er oxe eller åsna från krubban och leder ut och ger den vatten, även på sabbaten? 16Skulle inte den här kvinnan, en Abrahams dotter som Satan [som ordagrant betyder motståndaren] har hållit bunden i arton långa år, bli befriad från sin boja (kedja) på sabbaten?” [I arton år hade kvinnan gått till synagogan, även på andra dagar än sabbaten, men inte blivit helad.]
17Och när han sa detta (dessa saker) skämdes alla som var emot honom (alla hans motståndare), och allt folket (hela skaran) jublade över allt det underbara [i plural] som skedde genom honom [under hans auktoritet].
Guds rike
18Sedan sa Jesus: ”Vad ska jag likna Guds rike vid? Vad ska jag jämföra det med?”
Liknelsen om senapsfröet
(Matt 13:31-32; Mark 4:30-32)
19”Det liknar ett senapsfrö som en man tar och sår i sin trädgård. Det växer upp och blir ett träd, och himlens fåglar bygger bo bland grenarna.” [Här är en överdrift, senapsplantan blir 2-3 dm hög då det är dags för skörd. Dock finns exempel på senapsbuskar som efter några år blivit 2-3 meter höga runt Galileiska sjön och fåglar kan bygga bon i grenverket.]
Liknelsen om surdegen
(Matt 13:33)
20Igen sa han: ”Vad ska jag jämföra Guds rike med? 21Det liknar surdeg (jäst) som en kvinna gömmer (blandar; gr. ekgrupto) i tre mått (gr. saton – motsvarar 13 liter) mjöl [totalt omkring 40 liter] till dess hela degen har jäst [blivit påverkad av jästen].”
[Lukas växlar mellan man och kvinna när han sammanställer sitt evangelium, se vers 19 där ”en man sår” och 21 där ”en kvinna gömmer”. Huvudpoängen är hur Guds rike börjar smått men kommer att växa. Samtidigt antyder liknelsen också att Gudsriket växer oproportionerligt. Ett planterat senapsfrö blir bara en buske, inte ett träd. Redan 30-60 dagar efter sådd kan man skörda senapsfrön från senapsbusken, som då är några decimeter hög. Busken kan växa vidare och bli 2-3 meter hög, men då ger den inte längre någon skörd. Här kan finnas en antydan om att Guds rike ger god frukt i de små sammanhangen. Surdegen är genomgående en bild på falska läror i Bibeln. Mitt i det växande Gudsriket finns det också ondska. I berättelsen som föregår dessa liknelser var ju föreståndaren i synagogan en som inte ville se människor helade, se vers 10-17! Se även kommentarer i Matt 13.]
Den smala dörren
(Matt 7:13-14)
22Jesus gick igenom städer och byar där han undervisade, på sin vandring mot Jerusalem. [Redan i Luk 9:51 börjar Jesus gå mot Jerusalem men först i Luk 17:11 går han direkt mot målet.]
23Någon frågade honom: ”Herre, är det bara några få som blir frälsta (räddade)?”
[Detta var en teoretisk fråga, antagligen ställd av en farisé eller skriftlärd. Jesus börjar med att ge en praktisk och personlig uppmaning till var och en att vara redo, för vad spelar det för roll om få eller många andra blir frälsta om man själv går förlorad? Till sist, vers 29-30, svarar han på frågan att många hedningar från jordens alla hörn ska bli frälsta.]
24”Kämpa [som om ni tävlade i en olympisk gren eller stred på liv och död; verbformen indikerar också en passiv komponent – dvs. att även låta Gud få verka mitt i kampen] för att komma in genom den smala (trånga) dörren [portingången till ett hus där en bröllopsfest ska hållas]. [Jesus är dörren, den enda vägen till Gud, se Joh 10:7; 14:6.] För många, säger jag er, ska försöka (söka; sträva efter) att komma in men inte kunna det. 25När väl husets herre [Jesus] stiger upp och snabbt stänger dörren, då kommer ni att stå utanför och bulta och säga: ’Herre, öppna för oss!’ Han kommer att svara er: ’Jag vet inte varifrån ni är.’ [Vilken familj eller vilket hushåll ni tillhör.]
26Då ska ni säga: ’Vi har ätit och druckit i ditt sällskap [dock inte som verkliga vänner och gäster som i Matt 26:29], och du har undervisat på våra huvudgator.’ 27Men han ska svara: ’Jag vet inte varifrån ni är. [Vilken familj eller vilket hushåll ni tillhör.] Gå bort ifrån mig, alla ni som bedriver orättfärdighet.’ 28Där ska ni gråta och skära tänder (där kommer det att råda ångest, hat och ondska), när ni ser Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike medan ni själva är utdrivna. [Många judar ansåg sig tillhöra Gudsriket eftersom man var född jude, medan Jesus lär att man måste födas på nytt.]
29Människor ska komma från öster och väster, från norr och söder och ligga till bords [få delta i den himmelska festmåltiden] i Guds rike. 30De som [nu] är de sista ska [då] bli de första, och de som [nu] är de första ska [då] bli de sista.”
Jesus och Herodes
31Just då kom några fariséer [från Galileen eller Pereen, de områden som Herodes Antipas var landsfurste över] och sa till honom: ”Gå genast härifrån, för Herodes vill döda dig.” 32Men han svarade: ”Gå och säg till den räven [judiskt idiom för att vara feg och lättskrämd] att jag driver ut onda andar och botar sjuka i dag och i morgon, och den tredje dagen når jag mitt mål (fulländar jag mitt syfte här). 33Men i dag och i morgon och i övermorgon måste jag vandra vidare [Herodes eller någon annan kan inte hindra Guds plan], för det passar sig inte att en profet dödas någon annanstans än i Jerusalem.”
Jesus sörjer över Jerusalem
(Matt 23:37-39)
34”O Jerusalem, Jerusalem [upprepning av namnet beskriver ett starkt känslomässigt engagemang]. Du som vanemässigt mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig (som budbärare)! Hur många gånger har jag inte velat (längtat efter att) få samla (skydda) dina barn, som en höna samlar (skyddar, värmer) sina kycklingar under sina vingar, men ni har vägrat. 35Se, nu står ert hus övergivet (tömt på sina egna resurser) [utan Guds beskydd]. Jag säger er, ni ska inte se mig igen förrän den dag då ni säger: ’Välsignad är han som kommer i Herrens namn.’ ” [Ps 118:26]
Nu markerat:
Lukas 13: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln
Lukas 13
13
Livet är oförutsägbart – omvänd dig nu
1Vid samma tid kom några och berättade för Jesus [den senaste nyheten] om de galiléer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.
[Pontius Pilatus var känd för sin grymhet. I trosbekännelsen läser vi hur Jesus var ”pinad under Pontius Pilatus”. Den judiska historieskrivaren Josefus redogör för flera massakrer som Pilatus utförde. Han ansvarade inför den romerske kejsaren för regionerna Judéen och Samarien och bodde i Caesarea vid Medelhavskusten. Jerusalem ingick i hans område och under de judiska högtiderna var han stationerad där på grund av risken för oroligheter och uppror bland judarna. Genom att döda dessa galiléer och bränna dem tillsammans med offerdjuren inne i templet i Jerusalem ville han ge ett avskräckande exempel. Det kan vara anhängare till den motståndsgrupp som nämns i Apg 5:37 som fått sätta livet till.
Den vanliga judiska uppfattningen var att om man gjorde gott hände goda saker, och gjorde man ont hände onda saker. Man frågar Jesus om dessa som dött var större syndare än andra eftersom denna olycka drabbat dem.]
2Jesus svarade: ”Tror ni att de galiléerna var större syndare än alla andra galiléer, eftersom de fick lida så? 3Nej, säger jag er. Men om ni inte omvänder er (totalt förändrar ert sätt att tänka och agera) går ni alla under som de.
4Eller de arton som dog när tornet i Siloam föll över dem, tror ni att de var mer skyldiga än alla andra som bor i Jerusalem? 5Nej, säger jag er. Men om ni inte omvänder er (totalt förändrar ert sätt att tänka och agera) går ni alla under på samma sätt.”
[Siloamdammen låg i södra Jerusalem. Tornet var antagligen en del av muren. Då som nu spekulerade människorna om massakern, eller olyckan med tornet som föll, var Guds straff för specifika synder som dessa människor gjort. Jesus svarar att så inte är fallet, och riktar sig till dem som ställt frågan, och blir personlig – ni måste omvända er.]
Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt
[Jesus berättar nu en liknelse för dem som kommit med nyheten om massakern som skett i Jerusalem, se vers 1-6. I stället för att spekulera i varför de fick lida och dö borde de frågat: ”Varför lever fortfarande jag?” Jesus uppmanar dem att se på sina egna liv och omvända sig.]
6Jesus berättade denna liknelse: ”En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård. Han kom för att se om det fanns någon frukt på det, men hittade ingen. [Fikonträdet är ofta en symbol på nationen Israel, och ägaren är Gud.] 7Då sa han [ägaren] till trädgårdsmästaren: ’Lyssna nu, i tre års tid [från den ålder, omkring fem år efter att det var planterat, då det var normalt att förvänta sig att trädet skulle börja ge en skörd] har jag kommit och letat efter frukt på detta fikonträd, utan att hitta någon. Hugg bort det (ordagrant ’hugg ut det’)! Varför ska det ta upp plats (suga ut jorden, ta solljus från andra träd)?’ 8Trädgårdsmästaren svarade: ’Herre, låt det stå kvar ett år till, så ska jag gräva runt det och gödsla. 9Kanske bär det frukt nästa år, men om inte, kan du hugga bort det.’ ”
[Jesus är förebedjaren som i det längsta vädjar för sitt folk att de ska vända om och bära frukt. Lite senare i vers 34 gråter och ber Jesus över Jerusalem.]
En kvinnas rygg botas efter arton års sjukdom
[Detta är andra gången Jesus helar på en sabbat, första gången var det en man med en förtvinad hand, se Luk 6:6-10, och nu är det en kvinna med krokig rygg. Utifrån alla helanden Jesus gjorde och alla liknelser han berättade, väljer Lukas genomgående i sitt evangelium att ta med ett exempel på en man och en kvinna, och visar genom den berättartekniken att Jesus inte gör skillnad på kvinnor och män.]
10Jesus undervisade i en av synagogorna på en sabbat [en lördag, den judiska vilodagen]. 11Där [i synagogan] fanns en kvinna som i arton år haft en sjukdom orsakad av en ande (sjukdomsdemon). Hon var kutryggig [gr. sygkypto – ordagrant: ”ihopböjd”; hon hade en krökt rygg (ibland kallad puckelrygg) och gick framåtböjd, den medicinska termen är hyperkyfos] och kunde inte räta på sig. 12När Jesus såg henne, kallade han henne till sig och sa: ”Kvinna [inte ett hårt tilltal, utan fyllt med respekt och ömhet], du har blivit fri från din sjukdom”, 13och han lade sina händer på henne, och på en gång rätade hon på sig och prisade (tackade) Gud!
14Men synagogföreståndaren, upprörd (förargad) över att Jesus botade på sabbaten, sa till folket [men riktar sin kritik mot Jesus]: ”Det finns sex dagar som man ska arbeta på, kom och bli botad på någon av dem och inte på sabbaten.”
15Då svarade Herren synagogföreståndaren: ”Ni skenheliga (ni religiösa ledare som bara utför ett skådespel)! Är det inte så att ni alla löser er oxe eller åsna från krubban och leder ut och ger den vatten, även på sabbaten? 16Skulle inte den här kvinnan, en Abrahams dotter som Satan [som ordagrant betyder motståndaren] har hållit bunden i arton långa år, bli befriad från sin boja (kedja) på sabbaten?” [I arton år hade kvinnan gått till synagogan, även på andra dagar än sabbaten, men inte blivit helad.]
17Och när han sa detta (dessa saker) skämdes alla som var emot honom (alla hans motståndare), och allt folket (hela skaran) jublade över allt det underbara [i plural] som skedde genom honom [under hans auktoritet].
Guds rike
18Sedan sa Jesus: ”Vad ska jag likna Guds rike vid? Vad ska jag jämföra det med?”
Liknelsen om senapsfröet
(Matt 13:31-32; Mark 4:30-32)
19”Det liknar ett senapsfrö som en man tar och sår i sin trädgård. Det växer upp och blir ett träd, och himlens fåglar bygger bo bland grenarna.” [Här är en överdrift, senapsplantan blir 2-3 dm hög då det är dags för skörd. Dock finns exempel på senapsbuskar som efter några år blivit 2-3 meter höga runt Galileiska sjön och fåglar kan bygga bon i grenverket.]
Liknelsen om surdegen
(Matt 13:33)
20Igen sa han: ”Vad ska jag jämföra Guds rike med? 21Det liknar surdeg (jäst) som en kvinna gömmer (blandar; gr. ekgrupto) i tre mått (gr. saton – motsvarar 13 liter) mjöl [totalt omkring 40 liter] till dess hela degen har jäst [blivit påverkad av jästen].”
[Lukas växlar mellan man och kvinna när han sammanställer sitt evangelium, se vers 19 där ”en man sår” och 21 där ”en kvinna gömmer”. Huvudpoängen är hur Guds rike börjar smått men kommer att växa. Samtidigt antyder liknelsen också att Gudsriket växer oproportionerligt. Ett planterat senapsfrö blir bara en buske, inte ett träd. Redan 30-60 dagar efter sådd kan man skörda senapsfrön från senapsbusken, som då är några decimeter hög. Busken kan växa vidare och bli 2-3 meter hög, men då ger den inte längre någon skörd. Här kan finnas en antydan om att Guds rike ger god frukt i de små sammanhangen. Surdegen är genomgående en bild på falska läror i Bibeln. Mitt i det växande Gudsriket finns det också ondska. I berättelsen som föregår dessa liknelser var ju föreståndaren i synagogan en som inte ville se människor helade, se vers 10-17! Se även kommentarer i Matt 13.]
Den smala dörren
(Matt 7:13-14)
22Jesus gick igenom städer och byar där han undervisade, på sin vandring mot Jerusalem. [Redan i Luk 9:51 börjar Jesus gå mot Jerusalem men först i Luk 17:11 går han direkt mot målet.]
23Någon frågade honom: ”Herre, är det bara några få som blir frälsta (räddade)?”
[Detta var en teoretisk fråga, antagligen ställd av en farisé eller skriftlärd. Jesus börjar med att ge en praktisk och personlig uppmaning till var och en att vara redo, för vad spelar det för roll om få eller många andra blir frälsta om man själv går förlorad? Till sist, vers 29-30, svarar han på frågan att många hedningar från jordens alla hörn ska bli frälsta.]
24”Kämpa [som om ni tävlade i en olympisk gren eller stred på liv och död; verbformen indikerar också en passiv komponent – dvs. att även låta Gud få verka mitt i kampen] för att komma in genom den smala (trånga) dörren [portingången till ett hus där en bröllopsfest ska hållas]. [Jesus är dörren, den enda vägen till Gud, se Joh 10:7; 14:6.] För många, säger jag er, ska försöka (söka; sträva efter) att komma in men inte kunna det. 25När väl husets herre [Jesus] stiger upp och snabbt stänger dörren, då kommer ni att stå utanför och bulta och säga: ’Herre, öppna för oss!’ Han kommer att svara er: ’Jag vet inte varifrån ni är.’ [Vilken familj eller vilket hushåll ni tillhör.]
26Då ska ni säga: ’Vi har ätit och druckit i ditt sällskap [dock inte som verkliga vänner och gäster som i Matt 26:29], och du har undervisat på våra huvudgator.’ 27Men han ska svara: ’Jag vet inte varifrån ni är. [Vilken familj eller vilket hushåll ni tillhör.] Gå bort ifrån mig, alla ni som bedriver orättfärdighet.’ 28Där ska ni gråta och skära tänder (där kommer det att råda ångest, hat och ondska), när ni ser Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike medan ni själva är utdrivna. [Många judar ansåg sig tillhöra Gudsriket eftersom man var född jude, medan Jesus lär att man måste födas på nytt.]
29Människor ska komma från öster och väster, från norr och söder och ligga till bords [få delta i den himmelska festmåltiden] i Guds rike. 30De som [nu] är de sista ska [då] bli de första, och de som [nu] är de första ska [då] bli de sista.”
Jesus och Herodes
31Just då kom några fariséer [från Galileen eller Pereen, de områden som Herodes Antipas var landsfurste över] och sa till honom: ”Gå genast härifrån, för Herodes vill döda dig.” 32Men han svarade: ”Gå och säg till den räven [judiskt idiom för att vara feg och lättskrämd] att jag driver ut onda andar och botar sjuka i dag och i morgon, och den tredje dagen når jag mitt mål (fulländar jag mitt syfte här). 33Men i dag och i morgon och i övermorgon måste jag vandra vidare [Herodes eller någon annan kan inte hindra Guds plan], för det passar sig inte att en profet dödas någon annanstans än i Jerusalem.”
Jesus sörjer över Jerusalem
(Matt 23:37-39)
34”O Jerusalem, Jerusalem [upprepning av namnet beskriver ett starkt känslomässigt engagemang]. Du som vanemässigt mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig (som budbärare)! Hur många gånger har jag inte velat (längtat efter att) få samla (skydda) dina barn, som en höna samlar (skyddar, värmer) sina kycklingar under sina vingar, men ni har vägrat. 35Se, nu står ert hus övergivet (tömt på sina egna resurser) [utan Guds beskydd]. Jag säger er, ni ska inte se mig igen förrän den dag då ni säger: ’Välsignad är han som kommer i Herrens namn.’ ” [Ps 118:26]
Nu markerat:
:
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln