Matteus 25:14-30

”På samma sätt [som liknelsen innan med de tio jungfrurna handlar den om att vara vaken, redo och bedjande när Jesus kommer tillbaka] kan det [kungariket från himlen] också liknas vid en man som skulle resa utomlands. Han kallade till sig sina tjänare och överlämnade sina ägodelar till dem (för att de skulle förvalta dem). Åt en gav han fem talenter [motsvarar 82 årslöner], åt en annan två talenter [motsvarar 33 årslöner] och åt en annan en talent [motsvarar 16 årslöner]. [På Gamla testamentets tid var en talent en viktenhet på omkring 30 kilo. På Jesu tid blev en talent också en valutaenhet. En silvertalent var värd 6 000 denarer, och en guldtalent 30 gånger mer. En denar var en arbetares dagslön, så en talent motsvarade en stor summa pengar – lågt räknat omkring 5 miljoner svenska kronor.] Han gav var och en efter deras egen (unika) förmåga, sedan begav han sig i väg och lämnade landet. Den som fått fem talenter började genast förvalta pengarna (investera, köpa och sälja) och de genererade en vinst på fem talenter till. Den som hade fått två talenter gjorde likadant och de genererade en vinst på två. Men den som hade fått en talent gick och grävde en grop i jorden och gömde sin herres pengar. Efter lång tid kom tjänarnas herre tillbaka och ville hålla räkenskap [påbörja den gemensamma redovisningen – gr. sunairo, se Matt 18:23-24] med sina tjänare (slavar, livegna – gr. doulon). Den som hade fått fem talenter kom och lämnade fram fem till och sa: ’Herre, du anförtrodde fem talenter åt mig. Här är fem till som jag har tjänat.’ Hans herre sa till honom: ’Bra gjort, du är en god (ärlig) och trofast (trogen) tjänare [en tjänare som har tro]. Du har varit trogen i det lilla (med små belopp), jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.’ Den som hade fått två talenter kom fram och sa: ’Herre, du anförtrodde två talenter åt mig. Här är två till som jag har tjänat.’ Hans herre sa till honom: ’Bra gjort, du är en god (ärlig) och trofast (trogen) tjänare [en tjänare som har tro]. Du har varit trogen i det lilla (med små belopp), jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.’ Den som hade fått en talent kom fram och sa: ’Herre, jag har lärt känna dig som en hård (grym, oresonlig) man, som skördar där du inte sått, och samlar in där du inte strött ut. Jag var rädd och gick och gömde (hemlighöll) din talent i jorden.’ Då svarade hans herre honom: ’Du onde och late tjänare. Om du visste att jag skördar där jag inte sått, och samlar in där jag inte strött ut, då skulle du satt in mina pengar på en bank [vågat lämna ifrån dig dem, inte försökt behålla dem själv, i alla fall gjort det minsta som krävs], så att jag fått igen det som är mitt med ränta när jag kom hem. [Räntan i det dåtida Mellanöstern var hög, upp till 50 %. På Jesu tid fanns det en övre gräns på 12 % i Romarriket.] Ta därför ifrån honom talenten och ge den åt den som har de tio talenterna [som har den bästa förmågan att förvalta den]. För till var och en som har ska ges mer, och han ska ha i överflöd, men den som inte har, även det han har ska tas ifrån honom. Kasta ut den odugliga tjänaren i mörkret här utanför.’ Där ska man gråta ljudligt och skära tänder (där råder ångest, hat och ondska, ordagrant att rent fysiskt skaka av skräck).”