Psaltaren 42:6

Psaltaren 42:6 SKB

Varför är du så bedrövad (tyngd, nedböjd), min själ (mitt inre; hela min varelse – hebr. nefesh), varför så orolig [som ett upprört hav] inom mig? Förtrösta (hoppas; vänta aktivt; lita) på Gud (Elohim), för jag ska på nytt få tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] honom, för frälsning (räddning) som kommer genom hans närvaro (ansikte).