Domarboken 18
18
1På den tiden fanns ingen kung i Israel. Det var på den tid då Dans stam letade efter ett område där de kunde bo. Än så länge hade inget område tillfallit dem bland Israels stammar. 2Daniterna sände ut fem män ur sin släkt, män ur de egna leden, tappra krigare från Sora och Eshtaol med uppgift att spionera i landet och utforska det. »Gå dit och utforska landet!« var den order de fått. De kom till Mikas hus i Efraims bergsbygd och övernattade där. 3När de var vid Mikas hus kände de igen den unge leviten på rösten. De gick fram till honom och frågade: »Vem har tagit dig hit? Varför är du här, vad gör du?« 4Han berättade att detta och detta hade Mika gjort för honom och att han hade anställt honom som sin präst. 5»Fråga Gud«, bad de honom då, »så att vi får veta om vi kommer att lyckas med vårt uppdrag.« 6Prästen svarade dem: »Ni kan lugnt gå, ert uppdrag har Herrens stöd.«
7De fem männen fortsatte sin färd och kom till Lajish. De såg att folket där levde i trygghet, som sidonierna. De hade det lugnt och tryggt och led inte brist på något av livets goda. De bodde långt från sidonierna och hade inget med andra människor att skaffa. 8När männen kom tillbaka till Sora och Eshtaol frågade deras landsmän vad de hade att rapportera, 9och de sade: »Låt oss gå till anfall! Vi har sett landet, det är mycket rikt. Vad väntar ni på? Tveka inte att dra ut och erövra det. 10När ni kommer dit skall ni finna ett folk som lever i trygghet och ett land där det är gott om plats. Gud har gett det i ert våld. Det är en bygd som inte lider brist på något av livets goda.«
11Sexhundra beväpnade män av danitisk släkt bröt upp från Sora och Eshtaol. 12Under vägen slog de läger vid Kirjat-Jearim i Juda. Därför kallas denna plats än i dag för Dans läger. Den ligger bortom Kirjat-Jearim. 13Därifrån fortsatte de mot Efraims bergsbygd och kom fram till Mikas hus. 14De fem som varit och spionerat i landet sade till sina landsmän: »Vet ni, i de här husen finns efod och husgudar och en snidad och gjuten gudabild! Då förstår ni vad ni skall göra?« 15De gick dit och kom fram till den unge levitens hus, Mikas hus, och hälsade på honom. 16De sexhundra beväpnade daniterna ställde sig vid ingången, 17medan de fem män som varit och spionerat i landet gick in och tog den snidade gudabilden, efoden, husgudarna och den gjutna gudabilden. Prästen stod vid ingången, han och de sexhundra beväpnade männen. 18De fem gick in i Mikas hus och tog den snidade gudabilden, efoden, husgudarna och den gjutna gudabilden. »Vad tar ni er till?« sade prästen. 19De svarade: »Tyst, inga invändningar! Följ med oss och bli vår fader och präst. Är det bättre att vara präst hos en enda man än att vara det åt en stam och släkt i Israel?« 20Prästen blev förtjust och tog efod, husgudar och gudabild och följde med folket. 21De fortsatte sin väg med kvinnor och barn, boskap och dyrbarheter längst fram.
22Daniterna hade redan hunnit ett gott stycke från Mikas hus när ett uppbåd av grannar till Mika kom ifatt dem. 23De ropade till daniterna, som vände sig om och sade till Mika: »Vad är det fråga om? Varför kommer du med ett sådant uppbåd?« 24Han svarade: »Ni tar gudarna jag låtit göra och prästen dessutom och ger er i väg. Ingenting har jag kvar, och ni undrar vad det är fråga om!« 25Daniterna sade: »Inte ett ord till! Männen här kan ta illa upp och ge sig på er, och då mister både du och de dina livet.« 26Sedan gick de sin väg. Mika insåg att de var starkare än han och vände tillbaka hem. 27Så tog daniterna de föremål som Mika hade gjort och prästen dessutom.
De kom fram till Lajish, till ett folk som hade det lugnt och tryggt. De högg ner folket och brände staden, 28och ingen kom till undsättning eftersom staden låg långt från Sidon och de inte hade något med andra människor att skaffa. Staden låg i dalen vid Bet-Rechov, och daniterna byggde upp den och slog sig ner där. 29De kallade staden för Dan efter sin anfader Dan, som var son till Israel; tidigare hette staden Lajish. 30Daniterna satte upp gudabilden, och Jonatan, ättling till Moses son Gershom, och Jonatans efterkommande var präster i Dans stam ända tills folket blev förvisat. 31De ställde alltså upp den gudabild som Mika hade gjort, och den stod kvar lika länge som Guds tempel fanns i Shilo.
Nu markerat:
Domarboken 18: B2000
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.
Domarboken 18
18
1På den tiden fanns ingen kung i Israel. Det var på den tid då Dans stam letade efter ett område där de kunde bo. Än så länge hade inget område tillfallit dem bland Israels stammar. 2Daniterna sände ut fem män ur sin släkt, män ur de egna leden, tappra krigare från Sora och Eshtaol med uppgift att spionera i landet och utforska det. »Gå dit och utforska landet!« var den order de fått. De kom till Mikas hus i Efraims bergsbygd och övernattade där. 3När de var vid Mikas hus kände de igen den unge leviten på rösten. De gick fram till honom och frågade: »Vem har tagit dig hit? Varför är du här, vad gör du?« 4Han berättade att detta och detta hade Mika gjort för honom och att han hade anställt honom som sin präst. 5»Fråga Gud«, bad de honom då, »så att vi får veta om vi kommer att lyckas med vårt uppdrag.« 6Prästen svarade dem: »Ni kan lugnt gå, ert uppdrag har Herrens stöd.«
7De fem männen fortsatte sin färd och kom till Lajish. De såg att folket där levde i trygghet, som sidonierna. De hade det lugnt och tryggt och led inte brist på något av livets goda. De bodde långt från sidonierna och hade inget med andra människor att skaffa. 8När männen kom tillbaka till Sora och Eshtaol frågade deras landsmän vad de hade att rapportera, 9och de sade: »Låt oss gå till anfall! Vi har sett landet, det är mycket rikt. Vad väntar ni på? Tveka inte att dra ut och erövra det. 10När ni kommer dit skall ni finna ett folk som lever i trygghet och ett land där det är gott om plats. Gud har gett det i ert våld. Det är en bygd som inte lider brist på något av livets goda.«
11Sexhundra beväpnade män av danitisk släkt bröt upp från Sora och Eshtaol. 12Under vägen slog de läger vid Kirjat-Jearim i Juda. Därför kallas denna plats än i dag för Dans läger. Den ligger bortom Kirjat-Jearim. 13Därifrån fortsatte de mot Efraims bergsbygd och kom fram till Mikas hus. 14De fem som varit och spionerat i landet sade till sina landsmän: »Vet ni, i de här husen finns efod och husgudar och en snidad och gjuten gudabild! Då förstår ni vad ni skall göra?« 15De gick dit och kom fram till den unge levitens hus, Mikas hus, och hälsade på honom. 16De sexhundra beväpnade daniterna ställde sig vid ingången, 17medan de fem män som varit och spionerat i landet gick in och tog den snidade gudabilden, efoden, husgudarna och den gjutna gudabilden. Prästen stod vid ingången, han och de sexhundra beväpnade männen. 18De fem gick in i Mikas hus och tog den snidade gudabilden, efoden, husgudarna och den gjutna gudabilden. »Vad tar ni er till?« sade prästen. 19De svarade: »Tyst, inga invändningar! Följ med oss och bli vår fader och präst. Är det bättre att vara präst hos en enda man än att vara det åt en stam och släkt i Israel?« 20Prästen blev förtjust och tog efod, husgudar och gudabild och följde med folket. 21De fortsatte sin väg med kvinnor och barn, boskap och dyrbarheter längst fram.
22Daniterna hade redan hunnit ett gott stycke från Mikas hus när ett uppbåd av grannar till Mika kom ifatt dem. 23De ropade till daniterna, som vände sig om och sade till Mika: »Vad är det fråga om? Varför kommer du med ett sådant uppbåd?« 24Han svarade: »Ni tar gudarna jag låtit göra och prästen dessutom och ger er i väg. Ingenting har jag kvar, och ni undrar vad det är fråga om!« 25Daniterna sade: »Inte ett ord till! Männen här kan ta illa upp och ge sig på er, och då mister både du och de dina livet.« 26Sedan gick de sin väg. Mika insåg att de var starkare än han och vände tillbaka hem. 27Så tog daniterna de föremål som Mika hade gjort och prästen dessutom.
De kom fram till Lajish, till ett folk som hade det lugnt och tryggt. De högg ner folket och brände staden, 28och ingen kom till undsättning eftersom staden låg långt från Sidon och de inte hade något med andra människor att skaffa. Staden låg i dalen vid Bet-Rechov, och daniterna byggde upp den och slog sig ner där. 29De kallade staden för Dan efter sin anfader Dan, som var son till Israel; tidigare hette staden Lajish. 30Daniterna satte upp gudabilden, och Jonatan, ättling till Moses son Gershom, och Jonatans efterkommande var präster i Dans stam ända tills folket blev förvisat. 31De ställde alltså upp den gudabild som Mika hade gjort, och den stod kvar lika länge som Guds tempel fanns i Shilo.
Nu markerat:
:
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.