Job 21
21
Jobs svar på Sofars andra tal
1Då tog Job till orda och sade:
2
Lyssna noga på mina ord,
låt det vara den tröst ni ger mig.
3Visa mig tålamod så att jag får tala,
och när jag har talat kan du håna.
4Är det en människa jag grälar på?
Varför skulle jag inte vara otålig?
5Se på mig och häpna,
lägg handen på munnen.
6När jag tänker på det blir jag förskräckt,
rysningar griper min kropp.
7Varför får de ogudaktiga leva,
bli gamla och växa i kraft?
8De ser sina barn leva bland sig
och sina avkomlingar har de inför sina ögon.
9Deras hus står trygga utan fasor,
Gud drabbar dem ej med sitt ris.
10Deras boskap lyckas alltid para sig,
deras kor kalvar utan missfall.
11Deras minsta släpper de ut som en hjord,
deras barn dansar omkring.
12De sjunger till pukor och harpor
och jublar till musik av flöjter.
13De lever sina dagar i välmåga,
och i frid far de ner till dödsriket.
14De sade till Gud: "Låt oss vara!
Vi har ingen lust att lära känna dina vägar.
15Vem är den Allsmäktige att vi skulle tjäna honom?
Vad skulle vi vinna på att åkalla honom?"
16Se, deras framgång ligger inte i deras egen hand.
De ogudaktigas rådslag är fjärran från mig.
17Hur ofta slocknar de ogudaktigas lampa?
Hur ofta kommer olycka över dem,
plågor som Gud i vrede tilldelar dem?
18Hur ofta blir de som halm för vinden,
lika agnar som stormen för bort?
19Ni säger: "Gud sparar hans straff till barnen."
Må han vedergälla honom själv, så att han får känna det.
20Må den ogudaktige med egna ögon få se sitt fall,
må han få dricka av den Allsmäktiges vrede.
21Ty frågar han efter sin familj när han är borta,
när antalet månader för hans del är slut?
22Kan någon lära Gud förstånd,
han som dömer över de högsta?
23Den ene dör i sin krafts dagar,
helt sorglös och trygg.
24Hans kärl är fulla av mjölk,
och märgen i hans ben har bevarat sin saft.
25Den andre dör med bedrövad själ,
utan att ha smakat det goda.
26Tillsammans ligger de i stoftet,
med förruttnelsens maskar över sig.
27Se, jag känner era tankar
och era lömska planer mot mig.
28Ni frågar: "Vad blev det av stormännens hus,
av tälten där de ogudaktiga bodde?"
29Har ni inte frågat de vittberesta,
lyssnar ni inte till deras vittnesbörd?
30Den onde skonas på olyckans dag,
han räddas undan vredens dag.
31Vem säger honom rakt i ansiktet hur han lever,
vem straffar honom för vad han har gjort?
32När han har förts till graven
vakar man vid gravkullen.
33Dalens mylla är ljuvlig för honom,
alla människor följer honom,
och otaliga har gått före honom.
34Hur tom är inte den tröst ni ger mig.
Era svar är endast bedrägeri.
Nu markerat:
Job 21: SFB98
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
Old Testament, Copyright (C) 1998, Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm. New Testament, Copyright (C) 1996, 1998,Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm, and Stiftelsen Biblicum, Ljungby
Job 21
21
Jobs svar på Sofars andra tal
1Då tog Job till orda och sade:
2
Lyssna noga på mina ord,
låt det vara den tröst ni ger mig.
3Visa mig tålamod så att jag får tala,
och när jag har talat kan du håna.
4Är det en människa jag grälar på?
Varför skulle jag inte vara otålig?
5Se på mig och häpna,
lägg handen på munnen.
6När jag tänker på det blir jag förskräckt,
rysningar griper min kropp.
7Varför får de ogudaktiga leva,
bli gamla och växa i kraft?
8De ser sina barn leva bland sig
och sina avkomlingar har de inför sina ögon.
9Deras hus står trygga utan fasor,
Gud drabbar dem ej med sitt ris.
10Deras boskap lyckas alltid para sig,
deras kor kalvar utan missfall.
11Deras minsta släpper de ut som en hjord,
deras barn dansar omkring.
12De sjunger till pukor och harpor
och jublar till musik av flöjter.
13De lever sina dagar i välmåga,
och i frid far de ner till dödsriket.
14De sade till Gud: "Låt oss vara!
Vi har ingen lust att lära känna dina vägar.
15Vem är den Allsmäktige att vi skulle tjäna honom?
Vad skulle vi vinna på att åkalla honom?"
16Se, deras framgång ligger inte i deras egen hand.
De ogudaktigas rådslag är fjärran från mig.
17Hur ofta slocknar de ogudaktigas lampa?
Hur ofta kommer olycka över dem,
plågor som Gud i vrede tilldelar dem?
18Hur ofta blir de som halm för vinden,
lika agnar som stormen för bort?
19Ni säger: "Gud sparar hans straff till barnen."
Må han vedergälla honom själv, så att han får känna det.
20Må den ogudaktige med egna ögon få se sitt fall,
må han få dricka av den Allsmäktiges vrede.
21Ty frågar han efter sin familj när han är borta,
när antalet månader för hans del är slut?
22Kan någon lära Gud förstånd,
han som dömer över de högsta?
23Den ene dör i sin krafts dagar,
helt sorglös och trygg.
24Hans kärl är fulla av mjölk,
och märgen i hans ben har bevarat sin saft.
25Den andre dör med bedrövad själ,
utan att ha smakat det goda.
26Tillsammans ligger de i stoftet,
med förruttnelsens maskar över sig.
27Se, jag känner era tankar
och era lömska planer mot mig.
28Ni frågar: "Vad blev det av stormännens hus,
av tälten där de ogudaktiga bodde?"
29Har ni inte frågat de vittberesta,
lyssnar ni inte till deras vittnesbörd?
30Den onde skonas på olyckans dag,
han räddas undan vredens dag.
31Vem säger honom rakt i ansiktet hur han lever,
vem straffar honom för vad han har gjort?
32När han har förts till graven
vakar man vid gravkullen.
33Dalens mylla är ljuvlig för honom,
alla människor följer honom,
och otaliga har gått före honom.
34Hur tom är inte den tröst ni ger mig.
Era svar är endast bedrägeri.
Nu markerat:
:
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
Old Testament, Copyright (C) 1998, Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm. New Testament, Copyright (C) 1996, 1998,Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm, and Stiftelsen Biblicum, Ljungby