3 Mosebok 19
19
1Och Herren talade med Mose, och sade: 2Tala med hela menighetene af Israels barn, och säg till dem: I skolen vara helige; ty jag är helig, Herren edar Gud. 3Hvar och en frukte sina moder, och sin fader. Håller mina helgedagar; ty jag är Herren edar Gud. 4I skolen icke vända eder till afgudar, och skolen icke göra eder gjutna gudar; ty jag är Herren edar Gud. 5Och när I viljen göra Herranom tackoffer, så skolen I offra det, att det må vara honom täckt; 6Och skolen det äta på samma dagen, då I offren det, och på den andra dagen. Hvad qvart blifver till tredje dagen, det skall man bränna upp i eld. 7Äter der någor af på tredje dagen, så är han en styggelse, och varder icke tacknämlig; 8Och den samme ätaren skall bära sin missgerning, att han Herrans helgedom hafver ohelgat; och den själen skall utrotad varda utu sitt folk. 9När du uppskär af ditt land, skall du icke skära intill ändan allt omkring, och icke noga allt afhemta. 10Sammalunda skall du ej heller noga berga din vingård, eller upphemta de affallna bären; utan skall det blifva låta för de fattiga och främlingar: ty jag är Herren edar Gud. 11I skolen icke stjäla eller ljuga, eller handla falskeliga den ene med den andra. 12I skolen icke svärja falskt vid mitt Namn, och ohelga dins Guds Namn; ty jag är Herren. 13Du skall icke göra dinom nästa orätt, eller röfva honom. Din dagakarls lön skall icke blifva när dig intill morgonen. 14Du skall icke banna dem döfva. Du skall icke sätta för den blinda något der han kan stöta sig uppå; utan du skall frukta din Gud; ty jag är Herren. 15I skolen icke handla orätt i dome, och skall icke skona dem ringa, och icke ära den mägtiga; utan skall döma dinom nästa rätt. 16Du skall icke vara en bakdantare ibland ditt folk. Du skall ock icke stå emot dins nästas blod; ty jag är Herren. 17Du skall icke hata din broder i dino hjerta; utan du skall straffa din nästa, på det du icke skall lida skuld för hans skull. 18Du skall icke hämnas, och icke behålla någon ovilja emot dins folks barn. Du skall älska din nästa såsom dig sjelfvan; ty jag är Herren. 19Mina stadgar skolen I hålla, att du icke låter din boskap hafva beblandning med annor djur; och icke sår din åker med blandad säd; och att ingen klädnad kommer på dig, som af ull och lin tillhopa kommen är. 20Om en man ligger när ena qvinno, och beblandar sig med henne, och hon är en trälinna, och är af enom androm kränkt, dock är icke löst, eller frihet fått hafver, det skall straffadt varda; men icke skola de dö; ty hon hafver icke varit fri. 21Men han skall frambära Herranom för sina skuld en vädur till skuldoffer, inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel. 22Och Presten skall försona honom med skuldoffret för Herranom, för den synd, som han gjort hafver; så varder honom Gud nådelig öfver hans synd, som han gjort hafver. 23När I kommen i landet, och planteren allahanda trä, der man af äter, skolen I afskära deras förhud med deras frukt; i tre år skolen I hålla dem för oomskorna, så att I icke äten dem. 24Men i fjerde årena skall all deras frukt vara helgad och prisad Herranom. 25I femte årena skolen I äta fruktena, och samla henne in; ty jag är Herren edar Gud. 26I skolen intet äta med blod. I skolen icke akte på foglarop; eller välja några dagar. 27I skolen icke skära någon plätt på edart hufvud, och icke allstinges raka edart skägg af. 28I skolen icke skära något märke på edar kropp öfver en dödan; eller skrifva bokstäfver på eder; ty jag är Herren. 29Du skall icke hålla dina dotter till boleri; på det att landet icke skall bedrifva boleri, och varda fullt med laster. 30Håller mina helgedagar, och frukter för min helgedom; ty Jag är Herren. 31I skolen icke vända eder till spåmän, och fråger intet af de tecknatydare, att I icke varden orenade på dem; ty jag är Herren edar Gud. 32För ett grått hufvud skall du uppstå, och ära de gamla; ty du skall frukta din Gud; ty jag är Herren. 33Om en främling varder boendes när eder i edro lande, den skolen I icke öfverfalla. 34Han skall bo när eder såsom en inländsk ibland eder; och du skall älskan såsom dig sjelfvan; förty I voren ock främlingar i Egypti lande. Jag är Herren edar Gud. 35I skolen intet olika handla, i dom, med aln, med vigt, med mått. 36Rätt våg, rätt pund, rätt skäppa, rätt kanna skall vara när eder; ty jag är Herren edar Gud, som hafver fört eder utur Egypti land; 37Att I skolen hålla och göra alla mina stadgar, och alla mina rätter; ty jag är Herren.
Nu markerat:
3 Mosebok 19: SK73
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
3 Mosebok 19
19
1Och Herren talade med Mose, och sade: 2Tala med hela menighetene af Israels barn, och säg till dem: I skolen vara helige; ty jag är helig, Herren edar Gud. 3Hvar och en frukte sina moder, och sin fader. Håller mina helgedagar; ty jag är Herren edar Gud. 4I skolen icke vända eder till afgudar, och skolen icke göra eder gjutna gudar; ty jag är Herren edar Gud. 5Och när I viljen göra Herranom tackoffer, så skolen I offra det, att det må vara honom täckt; 6Och skolen det äta på samma dagen, då I offren det, och på den andra dagen. Hvad qvart blifver till tredje dagen, det skall man bränna upp i eld. 7Äter der någor af på tredje dagen, så är han en styggelse, och varder icke tacknämlig; 8Och den samme ätaren skall bära sin missgerning, att han Herrans helgedom hafver ohelgat; och den själen skall utrotad varda utu sitt folk. 9När du uppskär af ditt land, skall du icke skära intill ändan allt omkring, och icke noga allt afhemta. 10Sammalunda skall du ej heller noga berga din vingård, eller upphemta de affallna bären; utan skall det blifva låta för de fattiga och främlingar: ty jag är Herren edar Gud. 11I skolen icke stjäla eller ljuga, eller handla falskeliga den ene med den andra. 12I skolen icke svärja falskt vid mitt Namn, och ohelga dins Guds Namn; ty jag är Herren. 13Du skall icke göra dinom nästa orätt, eller röfva honom. Din dagakarls lön skall icke blifva när dig intill morgonen. 14Du skall icke banna dem döfva. Du skall icke sätta för den blinda något der han kan stöta sig uppå; utan du skall frukta din Gud; ty jag är Herren. 15I skolen icke handla orätt i dome, och skall icke skona dem ringa, och icke ära den mägtiga; utan skall döma dinom nästa rätt. 16Du skall icke vara en bakdantare ibland ditt folk. Du skall ock icke stå emot dins nästas blod; ty jag är Herren. 17Du skall icke hata din broder i dino hjerta; utan du skall straffa din nästa, på det du icke skall lida skuld för hans skull. 18Du skall icke hämnas, och icke behålla någon ovilja emot dins folks barn. Du skall älska din nästa såsom dig sjelfvan; ty jag är Herren. 19Mina stadgar skolen I hålla, att du icke låter din boskap hafva beblandning med annor djur; och icke sår din åker med blandad säd; och att ingen klädnad kommer på dig, som af ull och lin tillhopa kommen är. 20Om en man ligger när ena qvinno, och beblandar sig med henne, och hon är en trälinna, och är af enom androm kränkt, dock är icke löst, eller frihet fått hafver, det skall straffadt varda; men icke skola de dö; ty hon hafver icke varit fri. 21Men han skall frambära Herranom för sina skuld en vädur till skuldoffer, inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel. 22Och Presten skall försona honom med skuldoffret för Herranom, för den synd, som han gjort hafver; så varder honom Gud nådelig öfver hans synd, som han gjort hafver. 23När I kommen i landet, och planteren allahanda trä, der man af äter, skolen I afskära deras förhud med deras frukt; i tre år skolen I hålla dem för oomskorna, så att I icke äten dem. 24Men i fjerde årena skall all deras frukt vara helgad och prisad Herranom. 25I femte årena skolen I äta fruktena, och samla henne in; ty jag är Herren edar Gud. 26I skolen intet äta med blod. I skolen icke akte på foglarop; eller välja några dagar. 27I skolen icke skära någon plätt på edart hufvud, och icke allstinges raka edart skägg af. 28I skolen icke skära något märke på edar kropp öfver en dödan; eller skrifva bokstäfver på eder; ty jag är Herren. 29Du skall icke hålla dina dotter till boleri; på det att landet icke skall bedrifva boleri, och varda fullt med laster. 30Håller mina helgedagar, och frukter för min helgedom; ty Jag är Herren. 31I skolen icke vända eder till spåmän, och fråger intet af de tecknatydare, att I icke varden orenade på dem; ty jag är Herren edar Gud. 32För ett grått hufvud skall du uppstå, och ära de gamla; ty du skall frukta din Gud; ty jag är Herren. 33Om en främling varder boendes när eder i edro lande, den skolen I icke öfverfalla. 34Han skall bo när eder såsom en inländsk ibland eder; och du skall älskan såsom dig sjelfvan; förty I voren ock främlingar i Egypti lande. Jag är Herren edar Gud. 35I skolen intet olika handla, i dom, med aln, med vigt, med mått. 36Rätt våg, rätt pund, rätt skäppa, rätt kanna skall vara när eder; ty jag är Herren edar Gud, som hafver fört eder utur Egypti land; 37Att I skolen hålla och göra alla mina stadgar, och alla mina rätter; ty jag är Herren.
Nu markerat:
:
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in