Apostlagärningarna 9:26-43

Apostlagärningarna 9:26-43 BSV

Saul återvände sedan till Jerusalem, men när han försökte träffa Jesus efterföljare där var de rädda för honom. Ingen vågade lita på att han verkligen hade blivit en efterföljare. Men Barnabas tog honom med till Jesus sändebud och berättade för dem hur Saul på vägen hade sett Herren Jesus, som hade talat till honom, och hur Saul sedan med stort mod hade undervisat om Jesus i Damaskus. Efter det accepterade de Saul, och sedan var han ständigt tillsammans med dem i Jerusalem, där han spred budskapet om Herren Jesus utan minsta rädsla. Han talade också till de grekisktalande judarna och diskuterade med dem, men det dröjde inte länge förrän de gjorde upp planer på att döda honom. När de troende fick reda på detta, tog de därför med sig Saul till Caesarea och skickade honom vidare därifrån till hans hemstad Tarsos. Församlingarna fick nu vara ifred i hela Judeen, Galileen och Samarien. Medlemmarnas tro blev allt starkare och alla levde i lydnad och respekt för Herren. Genom Guds heliga Andes stöd och hjälp kom också många nya människor till tro. Petrus reste nu från plats till plats för att besöka församlingarna, och på en av sina resor kom han också till de troende i staden Lydda. Där träffade han en man som hette Aineas, som var förlamad och hade varit tvungen att ligga på en sovmatta i åtta år. Petrus sa till honom: "Aineas! Jesus Kristus botar dig. Res dig upp och rulla ihop din sovmatta!" Och i samma stund reste sig Aineas upp. Alla som bodde i Lydda och på Sharonslätten såg honom sedan gå omkring frisk och kry, och alla började tro på Herren Jesus! I staden Joppe fanns det bland Jesus efterföljare en kvinna som hette Tabita, på grekiska Dorkas. Hon hade gjort mycket gott mot andra människor och särskilt mot de fattiga, men vid den här tiden blev hon sjuk och dog. Hennes vänner gjorde därför i ordning henne för begravningen och la henne i ett rum en trappa upp. Men när Jesus efterföljare hörde att Petrus var i Lydda, som låg alldeles i närheten, skickade de iväg två män för att be honom komma över till Joppe så fort som möjligt. Petrus följde genast med, och så snart han kom dit, tog de med honom en trappa upp i huset där Tabita låg. Rummet var fyllt av gråtande änkor, som visade Petrus de tunikor och mantlar som Tabita hade gjort medan hon fortfarande levde. Men Petrus sa till alla att lämna rummet. Sedan föll han ner på knä och bad, och efter en stund vände han sig till den döda och sa: "Tabita, res dig upp!" Då slog hon upp sina ögon, och när hon fick se Petrus satte hon sig upp. Petrus räckte henne genast handen och hjälpte henne upp på fötter. Sedan ropade han på de troende och änkorna och lät dem se henne stå där livs levande. Nyheten om det som hade hänt spreds i hela staden och många började tro på Herren Jesus. Petrus stannade därför ett tag i Joppe och bodde hos Simon, en man som arbetade med skinnberedning.