Johannes 4:1-18

Fariseerna fick nu höra att Jesus hade fler efterföljare än Johannes och döpte fler - fast det var inte Jesus själv som döpte, utan hans efterföljare. Jesus lämnade därför Judeen och återvände till Galileen. På vägen dit var han tvungen att gå genom Samarien, och efter ett tag kom han till staden Sykar, som ligger nära den mark som Jakob gav sin son Josef. Där ligger också Jakobs brunn, och eftersom det var mitt på dagen och Jesus var trött av den långa vandringen, satte han sig vid brunnen. Då kom en samarisk kvinna för att hämta vatten, och Jesus bad henne: "Ge mig lite att dricka." Han var ensam just då, för hans efterföljare hade gått in till staden för att köpa mat. Kvinnan blev mycket förvånad, för judarna brukade inte vilja ha något med samarierna att göra, och hon sa: "Du som är jude, varför frågar du en samarisk kvinna om vatten?" Jesus svarade: "Om du visste vilken fantastisk gåva Gud har i beredskap åt dig och förstod vem jag är, så skulle du istället ha frågat mig, och jag skulle ha gett dig livgivande vatten." "Men, herre, du har ju varken rep eller kruka", sa hon, "och brunnen är djup. Varifrån ska du få livgivande vatten? Du är väl inte mäktigare än vår förfader Jakob, som gav oss den här brunnen? Kan du ge mig bättre vatten än det som han och hans söner och boskap drack av?" Jesus svarade: "Den som dricker av det här vattnet blir snart törstig igen. Men den som dricker av det vatten jag ger, blir aldrig törstig igen, för mitt vatten blir en ständig källa inom honom som porlar fram och ger evigt liv." "Herre", sa kvinnan. "Ge mig av det vattnet, så att jag aldrig mer blir törstig och slipper gå ut hit och hämta vatten." Men Jesus sa: "Gå och hämta din man." "Jag har ingen man", svarade kvinnan.