Apostlagärningarna 17:16-34

Medan Paulus väntade på dem, gick han omkring i Athen och han blev upprörd över alla de avgudabilder han såg överallt i staden. Han talade till judarna och de gudfruktiga i synagogan och varje dag på torget till alla som råkade vara där. En del av filosoferna, både epikuréer och stoiker diskuterade med honom. Några sa: ”Vad är det här för underliga idéer han har snappat upp? Vad menar han?” Andra sa: ”Han försöker pracka på oss främmande gudar.” Paulus predikade ju budskapet om Jesus och uppståndelsen. Sedan tog de honom med sig till areopagen och sa: ”Kom och berätta mer för oss om den här nya läran du talar om, för det är ganska märkliga saker du har att säga. Tala om för oss vad det här handlar om!” Både athenarna och de utlänningar som bodde där använde nämligen all sin tid till att diskutera de senaste idéerna. Paulus ställde sig alltså inför areopagen och sa: ”Athenare, jag har lagt märke till att ni är mycket religiösa, för när jag har promenerat omkring här har jag sett era gudabilder och även funnit ett altare med inskriften: ’ÅT EN OKäND GUD’. Och det är denne jag vill berätta för er om, honom som ni har tillbett utan att veta vem det är. Den Gud som har skapat världen och allt som finns i den, han är Herre över både himlen och jorden och han bor inte i något tempel som är byggt av människor. Människor kan inte heller betjäna honom med sina händer som om han behövde någonting. Det är nämligen han själv som ger alla liv och anda och allting. Han skapade alla folk från en enda människa och spred ut dem över hela jordens yta. Han bestämde deras tider och stakade ut deras gränser inom vilka de skulle bo. Det gjorde han för att människorna skulle söka Gud och kanske hitta vägen till honom. Men han är inte långt borta från någon av oss, för det är i honom vi lever och rör oss och existerar, precis som några av era egna poeter säger: ’Vi har vårt ursprung hos honom.’ Om vi nu har vårt ursprung hos honom, då kan vi inte föreställa oss det gudomliga som något som människor utifrån sina tankar och sin konstnärlighet har tillverkat av silver eller guld eller sten. Under lång tid har Gud haft överseende med denna okunnighet, men nu kräver han att alla människor överallt ska vända om. Gud har nämligen fastställt en dag då han ska döma världen med rättfärdighet, genom en man som han i förväg har bestämt för den här uppgiften. Det har han bevisat inför alla människor genom att låta honom uppstå från de döda.” När de hörde om uppståndelsen från de döda, började några hånskratta men andra sa: ”Vi vill höra mer om det där en annan gång.” Sedan lämnade Paulus dem. Några förenade sig i alla fall med honom och började tro. Bland dem var Dionysios, en medlem av areopagen och en kvinna som hette Damaris och några till.