Job 31
31
Job avslutar sitt försvarstal
1Jag slöt ett förbund med mina ögon
att aldrig titta efter en flicka.
2Vad finns det för lott att vänta från Gud i höjden,
vilken del från den Väldige där ovan?
3Katastrof väntar ju den onde,
olycka den som gör orätt.
4Ser han inte mina vägar?
Räknar han inte varje steg jag tar?
5Har jag vandrat i falskhet,
skyndat fram på svekets väg?
6Låt Gud väga mig på en korrekt våg
så att han vet att jag är fläckfri.
7Om mina steg har vikit av ifrån vägen,
om det mina ögon sett har förlett mitt hjärta,
eller om mina händer fläckats av någon synd,
8låt då någon annan äta säden jag har sått,
och låt allt jag planterat ryckas upp med rötterna.
9Om jag har låtit mitt hjärta frestas av en annan mans hustru,
eller om jag stått på lur vid min nästas dörr,
10låt då min hustru få mala en annan mans korn,
och låt andra ligga med henne.
11Detta skulle ha varit en skamlig synd,
ett brott som måste straffas.
12Det vore en förtärande avgrundseld
som skulle ha utplånat allt vad jag planterat.
13Om jag hade kränkt min slavs eller slavinnas rätt
när de varit i tvist med mig,
14vad skulle jag då göra när Gud konfronterar mig?
Vad skulle jag svara när han ställer mig till svars?
15Har inte han som skapat mig också skapat dem?
Är det inte en och densamme som format oss i modersskötet?
16Har jag nekat de fattiga deras önskan
eller gjort änkans ögon sorgsna?
17Har jag ätit mitt bröd ensam
och inte låtit en faderlös äta något av det?
18Nej, ända från min ungdom har jag tagit hand om denne som en far
och från min första stund varit änkans stöd.
19Har jag sett någon frysa ihjäl utan kläder
eller en fattig utan något att skyla sig med?
20Nej, han välsignade mig i sitt hjärta
för att han fick värma sig i ull från mina får.
21Har jag lyft handen mot en faderlös
när jag visste att jag hade inflytande i rätten?
22Låt då min arm falla ner från min axel
och brytas loss ur sitt fäste!
23Då fruktar jag Guds bestraffning,
och inför hans majestät kan jag inget göra.
24Har jag satt mitt hopp till guldet
eller sagt att det rena guldet är min trygghet?
25Har jag glatt mig över min stora rikedom,
över att jag förvärvat så mycket?
26Har jag betraktat solen i dess glans,
eller månen där den i sin prakt vandrar sin bana,
27så att mitt hjärta i hemlighet har förförts
till att skicka dem en hyllningskyss#31:27 Syftar på tillbedjan av himlakroppar, som i dåtida kulturer ofta betraktades som gudar och hälsades med kyssar.?
28Också det hade varit en synd att dömas för.
Då hade jag förnekat Gud i höjden.
29Har jag glatt mig åt min fiendes olycka
eller triumferat när något ont hänt honom?
30Nej, jag har aldrig låtit min mun synda
genom att förbanna hans liv.
31Har inte mitt husfolk sagt:
”Vem har inte fått sin del av kött från honom?”
32Ingen främling har behövt övernatta på gatan,
mina dörrar har alltid stått öppna mot vägen.
33Har jag som Adam#31:33 Eller en människa, i generell betydelse (människa heter Adam på hebreiska). försökt dölja min synd,
gömma min skuld i mitt hjärta,
34av fruktan för folkhopen
och av rädsla för släktens förakt,
så att jag höll tyst och inte vågade gå ut?
35Ack, att det åtminstone fanns någon som ville lyssna på mig!
Detta har jag undertecknat.
Låt nu den Väldige svara mig!
Låt min motpart skriva ner sin anklagelse!
36Jag skulle bära den på mina axlar
och sätta den som krona på mitt huvud.
37Jag skulle kunna redogöra för honom för varje steg jag tagit
och närma mig honom som en furste.
38Har marken jag äger anklagat mig,
eller dess fåror gråtit,
39för att jag ätit dess frukt utan att betala,
eller knäckt jordbrukarna?
40Låt då törne växa upp i stället för vete
och ogräs i stället för korn.
Här slutar Jobs tal.
Nu markerat:
Job 31: NUB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Copyright © 2015 av Biblica, Inc.®
Utgiven med tillstånd från Biblica, Inc.® Alla rättigheter förbehållna över hela världen.
Job 31
31
Job avslutar sitt försvarstal
1Jag slöt ett förbund med mina ögon
att aldrig titta efter en flicka.
2Vad finns det för lott att vänta från Gud i höjden,
vilken del från den Väldige där ovan?
3Katastrof väntar ju den onde,
olycka den som gör orätt.
4Ser han inte mina vägar?
Räknar han inte varje steg jag tar?
5Har jag vandrat i falskhet,
skyndat fram på svekets väg?
6Låt Gud väga mig på en korrekt våg
så att han vet att jag är fläckfri.
7Om mina steg har vikit av ifrån vägen,
om det mina ögon sett har förlett mitt hjärta,
eller om mina händer fläckats av någon synd,
8låt då någon annan äta säden jag har sått,
och låt allt jag planterat ryckas upp med rötterna.
9Om jag har låtit mitt hjärta frestas av en annan mans hustru,
eller om jag stått på lur vid min nästas dörr,
10låt då min hustru få mala en annan mans korn,
och låt andra ligga med henne.
11Detta skulle ha varit en skamlig synd,
ett brott som måste straffas.
12Det vore en förtärande avgrundseld
som skulle ha utplånat allt vad jag planterat.
13Om jag hade kränkt min slavs eller slavinnas rätt
när de varit i tvist med mig,
14vad skulle jag då göra när Gud konfronterar mig?
Vad skulle jag svara när han ställer mig till svars?
15Har inte han som skapat mig också skapat dem?
Är det inte en och densamme som format oss i modersskötet?
16Har jag nekat de fattiga deras önskan
eller gjort änkans ögon sorgsna?
17Har jag ätit mitt bröd ensam
och inte låtit en faderlös äta något av det?
18Nej, ända från min ungdom har jag tagit hand om denne som en far
och från min första stund varit änkans stöd.
19Har jag sett någon frysa ihjäl utan kläder
eller en fattig utan något att skyla sig med?
20Nej, han välsignade mig i sitt hjärta
för att han fick värma sig i ull från mina får.
21Har jag lyft handen mot en faderlös
när jag visste att jag hade inflytande i rätten?
22Låt då min arm falla ner från min axel
och brytas loss ur sitt fäste!
23Då fruktar jag Guds bestraffning,
och inför hans majestät kan jag inget göra.
24Har jag satt mitt hopp till guldet
eller sagt att det rena guldet är min trygghet?
25Har jag glatt mig över min stora rikedom,
över att jag förvärvat så mycket?
26Har jag betraktat solen i dess glans,
eller månen där den i sin prakt vandrar sin bana,
27så att mitt hjärta i hemlighet har förförts
till att skicka dem en hyllningskyss#31:27 Syftar på tillbedjan av himlakroppar, som i dåtida kulturer ofta betraktades som gudar och hälsades med kyssar.?
28Också det hade varit en synd att dömas för.
Då hade jag förnekat Gud i höjden.
29Har jag glatt mig åt min fiendes olycka
eller triumferat när något ont hänt honom?
30Nej, jag har aldrig låtit min mun synda
genom att förbanna hans liv.
31Har inte mitt husfolk sagt:
”Vem har inte fått sin del av kött från honom?”
32Ingen främling har behövt övernatta på gatan,
mina dörrar har alltid stått öppna mot vägen.
33Har jag som Adam#31:33 Eller en människa, i generell betydelse (människa heter Adam på hebreiska). försökt dölja min synd,
gömma min skuld i mitt hjärta,
34av fruktan för folkhopen
och av rädsla för släktens förakt,
så att jag höll tyst och inte vågade gå ut?
35Ack, att det åtminstone fanns någon som ville lyssna på mig!
Detta har jag undertecknat.
Låt nu den Väldige svara mig!
Låt min motpart skriva ner sin anklagelse!
36Jag skulle bära den på mina axlar
och sätta den som krona på mitt huvud.
37Jag skulle kunna redogöra för honom för varje steg jag tagit
och närma mig honom som en furste.
38Har marken jag äger anklagat mig,
eller dess fåror gråtit,
39för att jag ätit dess frukt utan att betala,
eller knäckt jordbrukarna?
40Låt då törne växa upp i stället för vete
och ogräs i stället för korn.
Här slutar Jobs tal.
Nu markerat:
:
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Copyright © 2015 av Biblica, Inc.®
Utgiven med tillstånd från Biblica, Inc.® Alla rättigheter förbehållna över hela världen.