Jakobsbrevet 3:1-12
Jakobsbrevet 3:1-12 Bibel 2000 (B2000)
Mina bröder, bli inte lärare allesammans, ni vet att vi får en strängare dom, ty vi felar alla på många sätt. Den som inte felar i sitt tal, han är fullkomlig, och han kan tygla hela sin kropp. När vi lägger betsel i munnen på en häst för att han skall lyda oss styr vi också hela hans kropp. Och tänk på fartygen som är så stora och drivs av hårda vindar; ändå styr rorsmannen dem med det lilla rodret dit han vill. På samma sätt med tungan; den är en liten lem men kan skryta över hur mycket den förmår. En liten eld kan sätta en hel skog i brand. Och tungan är en eld, själva den onda världen bland våra lemmar. Den fläckar hela vår kropp, den sätter livshjulet i brand och har själv sin eld från helvetet. Det finns ingen art bland fyrfotadjur, fåglar, kräldjur eller havsdjur som inte kan betvingas och har betvingats av människan. Men tungan kan ingen människa betvinga, oregerlig och ond som den är och full av dödligt gift. Med den tackar och lovar vi vår Herre och fader, med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbilder. Från samma mun kommer lovsång och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder. Inte kan samma källsprång ge både sött och bittert vatten? Och, mina bröder, inte kan ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon eller en saltkälla ge sötvatten.
Jakobsbrevet 3:1-12 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Mina bröder, inte många bör bli lärare. Ni vet ju att vi skall få en strängare dom. Vi begår alla många fel. Om någon inte felar i sitt tal, är han en fullkomlig man som också kan tygla hela sin kropp. När vi lägger betsel i munnen på en häst för att han skall lyda oss, styr vi också hela hans kropp. Se också på fartygen som är så stora och drivs av hårda vindar. Ändå styrs de dit rorsmannen vill med ett mycket litet roder. Så är också tungan en liten lem men kan skryta över stora ting. Tänk på hur en liten eld kan antända en stor skog. En sådan eld är tungan, en värld av ondska bland våra lemmar. Den smutsar ner hela vår kropp och sätter tillvarons hjul i brand och är själv antänd av Gehenna. Alla slags fyrfotadjur, fåglar, kräldjur och vattendjur låter sig tämjas och har blivit tämjda av människan. Men tungan kan ingen människa tämja, ostyrig och ond som den är och full av dödligt gift. Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbild. Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder. Inte kan väl en källa från samma åder ge både sött och bittert vatten? Mina bröder, inte kan väl ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon? Inte heller kan en salt källa ge sött vatten.
Jakobsbrevet 3:1-12 Nya Levande Bibeln (BSV)
Kära syskon, inte alla av er ska undervisa i församlingen, för Gud granskar dessa människors ord extra noga. Alla gör vi fel på olika sätt, men det som är allra svårast är att kontrollera sin egen tunga och sina ord. Den som lyckas med det är en felfri människa, som också har kontroll över sina handlingar. Låt mig ge er två bilder: Genom att lägga ett betsel i munnen på en häst, kan vi få den att vända och gå dit vi vill. Och med ett litet roder kan styrmannen få ett stort fartyg att åka precis dit han vill, även om vindarna är starka. En annan bild är, att en liten gnista kan sätta eld på en hel skog. På samma sätt är det med tungan. Denna lilla del av vår kropp är som en gnista från helvetet självt. Den brinner av den här världens ondska, och kan förvandla våra liv till ett flammande eldhav som ödelägger hela vår tillvaro. Människor har också i alla tider lyckats tämja och kontrollera alla slags djur, både sådana som flyger, sådana som lever på land och sådana som lever i vatten. Men sin egen tunga kan ingen människa tämja. Den lever sitt eget liv, full av ondska och dödligt gift. Ena stunden använder vi den för att hylla vår Gud och Far, och i nästa stund använder vi den till att förbanna människorna, som Gud har skapat till att vara lika honom. Ur samma mun kommer både lovsång och förbannelser. Kära syskon, ni förstår ju själva att detta inte är rätt! Samma källa kan väl inte ge både sötvatten och saltvatten? Det är ju lika omöjligt som att oliver skulle växa på fikonträd eller fikon på vinrankor.
Jakobsbrevet 3:1-12 Karl XII 1873 (SK73)
Mine bröder, farer icke hvar man efter att vara lärare; vetande att vi dess större dom fåm. Ty i mång stycke fele vi alle; men den der icke felar uti ett ord, han är en fullkommen man, och kan regera hela lekamen med betsel. Si, vi läggom hästomen betsel i munnen, att de skola lyda oss, och omkastom deras hela kropp. Si ock skeppen, ehuru stor de äro, och af starkt väder drifvas, varda de dock likväl omvänd med ett litet roder, ehvart rodermannen vill. Så är ock tungan en klen lem, och kommer stor ting åstad; si en liten eld, huru stor skog han upptänder. Och tungan är ock en eld, en verld full med orätt. Så är ock tungan ibland våra lemmar, och besmittar hela lekamen, och upptänder all vår umgängelse, då hon upptänd är af helvete. Ty all natur, både djurs, och foglars, och ormars, och deras som i hafvet äro, varder tam, och är tamd af menniskors natur; Men tungan kan ingen menniska tämja, det oroliga onda, full med dödelig förgift. Med henne prise vi Gud, och Fadren; och med henne bannom vi menniskorna, som äro skapade efter Guds liknelse. Af samma mun går pris och bannor. Det bör icke, mine bröder, så vara. Icke gifver en källa af ett hål både sött och bäskt vatten? Icke kan fikonträt, mine bröder, bära oljo, eller vinträt fikon? Så kan ock ingen källa salt och sött vatten gifva.
Jakobsbrevet 3:1-12 Svenska 1917 (SVEN)
Mina bröder, icke många av eder må träda upp såsom lärare; I bören veta att vi skola få en dess strängare dom.Matt. 12:36 f. Jak. 1:19. I många stycken fela vi ju alla; om någon icke felar i sitt tal, så är denne en fullkomlig man, som förmår tygla hela sin kropp. När vi lägga betsel i hästarnas mun, för att de skola lyda oss, då kunna vi därmed styra också hela deras övriga kropp. Ja, till och med skeppen, som äro så stora, och som drivas av starka vindar, styras av ett helt litet roder åt det håll dit styrmannen vill. Så är ock tungan en liten lem och kan likväl berömma sig av stora ting. Betänken huru en liten eld kan antända en stor skog.Ps. 12:4 f. 140:2 f. Ords. 12:18. 15:2. Också tungan är en eld; såsom en värld av orättfärdighet framstår den bland våra lemmar, tungan som befläckar hela kroppen och sätter »tillvarons hjul» i brand, likasom den själv är antänd av Gehenna.Matt. 15:11, 18 f. Ty väl är det så, att alla varelsers natur, både fyrfotadjurs och fåglars och kräldjurs och vattendjurs, låter tämja sig, och verkligen har blivit tamd, genom människors natur. Men tungan kan ingen människa tämja; ett oroligt och ont ting är den, och full av dödande gift. Med den välsigna vi Herren och Fadern, och med den förbanna vi människorna, som äro skapade till att vara Gud lika. Ja, från en och samma mun utgå välsignelse och förbannelse. Så bör det icke vara, mina bröder. Icke giver väl en källa från en och samma åder både sött och bittert vatten? Mina bröder, icke kan väl ett fikonträd bära oliver eller ett vinträd fikon? Lika litet kan en salt källa giva sött vatten.Matt. 7:16.
Jakobsbrevet 3:1-12 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Mina bröder, inte många av er bör bli lärare. Ni vet ju att vi ska få en strängare dom. Vi begår alla många fel. Om någon är felfri i sitt tal är han en fullkomlig man som också kan tygla hela sin kropp. När vi lägger betsel i munnen på en häst för att han ska lyda oss styr vi också hela hans kropp. Se också på fartygen, som är så stora och drivs av hårda vindar. Ändå styrs de med ett litet roder dit rorsmannen vill. På samma sätt är tungan en liten lem som kan skryta stort. Tänk på hur en liten eld kan sätta en stor skog i brand. Och tungan är en eld, en värld av ondska bland våra lemmar. Den smutsar ner hela vår kropp och sätter hela livet i brand och får själv sin eld från Gehenna. Alla slags fyrfotadjur, fåglar, kräldjur och vattendjur låter sig tämjas och har blivit tämjda av människan. Men tungan kan ingen människa tämja, den är ostyrig och ond och full av dödligt gift. Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människor som är skapade till Guds avbild. Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder. En källa kan väl inte från samma åder ge både sött och bittert vatten? Mina bröder, ett fikonträd kan väl inte ge oliver eller en vinstock ge fikon? Inte heller kan en salt källa ge sött vatten.
Jakobsbrevet 3:1-12 nuBibeln (NUB)
Mina syskon, inte många av er ska bli lärare, för ni vet ju att vi ska granskas strängare. Alla gör vi fel på många sätt. Om någon lyckas med att inte fela i sitt tal, är han fullkomlig och har också kontroll över sin kropp. Genom att lägga ett betsel i munnen på en häst kan vi få den att lyda oss och styr då hela djuret. Och tänk på fartyg: med ett litet roder kan styrmannen få ett stort fartyg att åka precis dit han vill, även om vindarna är starka. På samma sätt är det med tungan. Den är en liten del av kroppen, men den kan skryta över stora ting. En liten gnista kan sätta eld på en hel skog. Så är också tungan en eld, en ondskans värld bland våra kroppsdelar. Den orenar hela kroppen, sätter livshjulet i brand och självtänds från Gehenna. Människan har makt att kontrollera, och har också tagit kontroll över alla slags fyrfotadjur, fåglar, kräldjur och havsdjur. Men sin egen tunga kan ingen människa få kontroll över. Den är orolig, ond och full av dödligt gift. Med den hyllar vi vår Herre och Fader, och med den förbannar vi människorna, som Gud har skapat till att vara lika honom. Ur samma mun kommer både välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara. Samma källa kan väl inte ge både sötvatten och bittert vatten? Mina syskon: Skulle oliver växa på fikonträd eller fikon på vinrankor, eller en saltkälla ge sötvatten?
Jakobsbrevet 3:1-12 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Mina syskon (bröder och systrar i tron), inte många av er bör bli lärare, ni vet ju att vi ska få en strängare dom. Vi begår alla många fel. Om någon är felfri i sitt tal, är han en fullkomlig man som också kan tygla (kontrollera) hela sin kropp. När vi lägger [ett litet] betsel i munnen på en häst för att den ska lyda oss styr vi också hela dess kropp. Se (tänk) också på fartygen, som är så stora och drivs av hårda vindar, ändå styrs de med ett litet roder dit rorsmannen vill. På samma sätt är tungan en liten lem men med stora anspråk (som kan skryta över stora ting och sin makt). [Tungan är som hästens betsel eller rodret på ett skepp – den bestämmer färdriktningen.] Se (tänk) på hur en liten eld kan sätta en stor skog i brand. Tungan är [som] en eld, en värld av ondska bland våra lemmar. Den smutsar ner hela vår kropp och sätter hela livet i brand och får själv sin eld från Gehenna (helvetet). Alla slags fyrfotadjur [där hästen som nämns i vers 3 är ett exempel], fåglar, kräldjur och vattendjur låter sig tämjas och har blivit tämjda av människan. Men tungan kan ingen människa tämja, den är ostyrig och ond (en opålitlig ondska), full av dödligt gift. Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människor som är skapade till Guds avbild. Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina syskon (bröder och systrar i tron). En källa kan väl inte [samtidigt] från samma klippöppning ge både sött och bittert (gr. pikros) vatten? [Nej, det är omöjligt. Ordet för ”bitter” är ovanligt och används bara här och i vers 14 om bitter avund.] Mina syskon (bröder och systrar i tron), ett fikonträd kan väl inte ge (producera) oliver eller en vinstock fikon? [Nej, det är omöjligt.]