Johannesevangeliet 1:1-18

Dela

Johannesevangeliet 1:1-18 nuBibeln (NUB)

I början fanns Ordet. Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Han fanns hos Gud i början. Genom honom blev allting till, och utan honom blev ingenting till av det som finns till. I honom fanns livet, och livet var människornas ljus. Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. Det kom en man, sänd av Gud, som hette Johannes, för att vittna om ljuset, så att alla skulle kunna komma till tro genom honom. Själv var han inte ljuset. Han var bara den som skulle vittna om ljuset. Det sanna ljuset, han som är hela mänsklighetens ljus, skulle nu komma in i världen. Han var i världen, och genom honom hade världen blivit till, men världen kände inte igen honom. Han kom till det som var hans eget, och hans egna tog inte emot honom. Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn och som inte är födda genom blod, eller köttets vilja, eller av någon mans vilja, utan av Gud. Och Ordet blev människa och levde bland oss. Vi såg hans härlighet, den härlighet som den ende Sonen har fått av sin Fader. Han var full av nåd och sanning. Johannes vittnar om honom och ropar: ”Det var om honom jag sa: ’Han som kommer efter mig är före mig, för han fanns till före mig.’ ” Av hans fullhet har vi alla fått ta emot nåd och åter nåd. Lagen gavs genom Mose, men genom Jesus Kristus kom nåden och sanningen. Ingen har någonsin sett Gud, men hans ende Son, som själv är Gud och är vid Faderns sida, han har gjort honom känd.

Johannesevangeliet 1:1-18 Svenska Folkbibeln (SFB98)

I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till. I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. En man trädde fram, sänd av Gud. Hans namn var Johannes. Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom. Själv var han inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset. Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen. Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, och världen kände honom inte. Han kom till sitt eget, och hans egna tog inte emot honom. Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja utan av Gud. Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning. Johannes vittnar om honom och ropar: "Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig är före mig, eftersom han var före mig." Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd. Ty lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus. Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som själv är Gud, och är hos Fadern, har gjort honom känd.

Johannesevangeliet 1:1-18 Nya Levande Bibeln (BSV)

I tidens början fanns redan Ordet. Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Han fanns hos Gud redan i tidens början. Gud lät honom skapa allt som finns till. Det finns inget som inte har blivit skapat av honom. Allt liv kommer från honom, och hans liv är människornas ljus. Hans ljus lyser i mörkret, och mörkret kan aldrig släcka det. Gud sände Johannes döparen för att berätta om ljuset, så att alla skulle börja tro på grund av hans budskap. Johannes var inte ljuset. Han var bara den som skulle göra ljuset känt. Det sanna ljuset, han som är hela mänsklighetens ljus, skulle nu komma in i världen. Men trots att Gud hade låtit honom skapa världen, kände världen inte igen honom när han kom. Inte ens i hans eget land och bland hans eget folk tog man emot honom. Men åt alla som tog emot honom, gav han rätten att bli Guds barn. Ja, alla som tror på honom får samma rätt. De föds en gång till, men inte genom någon fysisk födelse som är resultatet av människors känslor och handlingar. Nej, de blir födda av Gud själv. Och Ordet blev människa och levde bland oss här på jorden. Vi såg hans härlighet, den härlighet som den enda Sonen har fått av sin Far i himlen. Och genom Sonen har vi lärt känna Fadern och hans kärlek och förlåtelse. Johannes döparen talade om Sonen och ropade till folket: "Det var honom jag talade om när jag sa: 'Han som kommer efter mig betyder mer än jag, för han fanns till innan jag blev till.' " Ja, han var fylld av kärlek och förlåtelse, och gång på gång har vi fått uppleva hans godhet mot oss. Mose gav oss lagen, men det är genom Jesus Kristus, den utlovade kungen, som vi har lärt känna Gud och hans kärlek och förlåtelse. Ingen har någonsin sett Gud, men hans enda Son, som själv är Gud och finns nära Fadern, han har visat oss vem Fadern är.

Johannesevangeliet 1:1-18 Karl XII 1873 (SK73)

I Begynnelsen var Ordet, och Ordet var när Gudi; och Gud var Ordet. Det samma var i begynnelsen när Gudi. Genom det äro all ting gjord; och thy förutan är intet gjordt, det gjordt är. I thy var lifvet; och lifvet var menniskornas ljus; Och ljuset lyser i mörkret; och mörkret hafver det icke begripit. En man var sänd af Gudi, som het Johannes; Han kom till vittnesbörd, på det han skulle vittna om Ljuset, att alle skulle tro genom honom. Icke var han Ljuset; men (han var sänd) till att vittna om Ljuset. Det var det sanna Ljuset, hvilket upplyser alla menniskor, som komma i verlden. I verldene var det, och igenom det är verlden gjord; och verlden kände det icke. Han kom till sitt eget, och hans egne anammade honom icke. Men allom dem, som honom anammade, gaf han magt att blifva Guds barn, dem som tro på hans Namn; Hvilke icke af blod, icke heller af köttslig vilja, icke heller af någors mans vilja, utan af Gudi födde äro. Och Ordet vardt kött, och bodde ibland oss; och vi sågom hans härlighet, såsom enda Sonsens härlighet af Fadrenom, full med nåd och sanning. Johannes vittnar om honom, ropar, och säger: Denne varet, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag; Och af hans fullhet hafve vi alle fått, och nåd för nåd. Ty genom Mosen är lagen gifven; nåd och sanning är kommen genom Jesum Christum. Ingen hafver någon tid sett Gud; ende Sonen, som är i Fadrens sköt, han hafver det kungjort.

Johannesevangeliet 1:1-18 Svenska 1917 (SVEN)

I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Detta var i begynnelsen hos Gud. Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till. I det var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt därmed. En man uppträdde, sänd av Gud; hans namn var Johannes. Han kom såsom ett vittne, för att vittna om ljuset, på det att alla skulle komma till tro genom honom. Icke var han ljuset, men han skulle vittna om ljuset. Det sanna ljuset, det som lyser över alla människor, skulle nu komma i världen. I världen var han, och genom honom hade världen blivit till, men världen ville icke veta av honom. Han kom till sitt eget, och hans egna togo icke emot honom. Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bliva Guds barn, åt dem som tro på hans namn; och de hava blivit födda, icke av blod, ej heller av köttslig vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud. Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning. Johannes vittnar om honom, han ropar och säger: »Det var om denne jag sade: 'Den som kommer efter mig, han är före mig; ty han var förr än jag.'» Av hans fullhet hava vi ju alla fått, ja, nåd utöver nåd; ty genom Moses blev lagen given, men nåden och sanningen hava kommit genom Jesus Kristus. Ingen har någonsin sett Gud; den enfödde Sonen, som är i Faderns sköte, han har kungjort vad Gud är.

Johannesevangeliet 1:1-18 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. Det kom en man, sänd av Gud. Hans namn var Johannes. Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom. Själv var han inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset. Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma in i världen. Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans eget, och hans egna tog inte emot honom. Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja, utan av Gud. Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning. Johannes vittnar om honom och ropar: "Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig är före mig, för han var till före mig." Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd. Lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus. Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som själv är Gud och i Faderns famn, han har gjort honom känd.

Johannesevangeliet 1:1-18 Svenska Kärnbibeln (SKB)

I begynnelsen (före all tid) var Ordet [gr. Logos, dvs. Jesus, se vers 14], och Ordet var hos (umgicks med; hade en nära relation till) Gud, och Ordet var Gud. Han (Detta, Denne) var i begynnelsen hos (med) Gud. [Gud (gr. Theos) nämns här tre gånger – först och sist med bestämd artikel, men i ”Ordet var Gud” i obestämd form, dvs. utan artikel. Innebörden blir då att Ordet äger Guds egenskaper (Kol 1:15). Samtidigt gestaltar Ordet, dvs. Jesus, fullt ut Gud (Fil 2:6Heb 1:3Joh 10:30Kol 2:9Joh 20:28). Eftersom ingen människa kan förstå Gud i hans fullhet, begränsar han sig och möter människan i Ordet för Mose på berget Sinai och senare i Ordet förkroppsligat i Sonen. Vers 1-2 ramas in av ett inclusio med ordet begynnelsen. Den grekiska ordföljden i vers 1b formar en kiasm med Gud centralt: ”och Ordet var hos Gud – och Gud var Ordet”.] Allting blev till [fick sin existens, skapades] genom honom, och utan honom [av sig själv] blev ingenting (inte ens något) till av det som har blivit till. I honom var liv [Guds överflödande och äkta liv – dvs. själva kärnan och meningen med livet] och Livet [Jesus] var människornas ljus. Och ljuset lyser [nu och alltid] i mörkret, och mörkret övervann det inte [kunde inte släcka, kontrollera eller ens förstå ljuset]. [Efter att i vers 1-4 ha använt dåtid (var, blev, osv.) skiftar nu Johannes till att i presens beskriva att ljuset alltid lyser. Han betonar därmed att det är en tidlös sanning att Guds ljus aldrig slutar att skina, se Joh 8:129:512:46. Det grekiska ordet för att övervinna, katalambano, är sammansatt av kata (ner från det högre till det lägre) och lambano (att ta emot). Betydelsen blir att fastän mörkret försökte ta ner ljuset och göra det till sitt eget, kunde det inte greppa eller ens förstå det. Eftersom verbet står i aktiv indikativ aoristform så beskrivs en konstaterad aktiv handling som inte kunde genomföras. Den grammatiska konstruktionen försäkrar att mörkret aldrig någonsin kommer att övervinna ljuset! I vers 12 återkommer lambano i samma verbform som här.] Det kom en man, sänd från Gud (som en representant, ambassadör), hans namn var Johannes. Han kom som ett vittne, för att vittna (öppet lägga fram fakta, berätta) om Ljuset [Jesus], för att alla skulle tro genom honom. Själv var han inte Ljuset, men han kom för att vittna om Ljuset. Det sanna Ljuset, som [med ett stadigt, fast sken] lyser in i varje människa (upplyser andligt, ger klarhet), kom till världen. Han var i världen, och världen var skapad genom honom, men världen kände inte igen (hade ingen personlig upplevelse av, ville inte veta av) honom. Han kom till det (och de) som tillhörde honom [hans domän, skapelse, värld], men de som var hans egna tog inte emot (välkomnade inte) honom. [Vers 12-13 är kiasmens centrum och kärnan i Johannes budskap:] Men åt alla som (ordagrant: ”men så många som”) tog emot honom gav han makt (rätt) att bli Guds barn, åt dem som [kontinuerligt] tror (förtröstar; förlitar sig) på hans namn [auktoriteten i Jesu namn]. Vilka är födda, inte beroende på blodslinje [tron ärvs inte från föräldrar], inte heller genom köttets (fysisk) vilja, [goda gärningar etc.] inte heller genom någon människas (en faders) vilja [ingen annan människa kan frälsa någon], utan genom Gud. [De är födda av Gud.] Och Ordet (gr. Logos) blev kött [människa; fick en jordisk kropp] och bodde (tältade, ”tabernaklade”) bland oss och vi såg (skådade; studerade uppmärksamt) hans härlighet (ära, majestät) – en härlighet som hos en enfödd (unik; en enda född son) [nära] intill sin far [dvs. som den enfödde Sonen har av/från Fadern], full av nåd (favör) och sanning. [Begreppet ”nåd och sanning” hör alltid ihop och finns i Guds eget vittnesbörd, se 2 Mos 34:6. Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, och nåden kommer alltid först. Gr. patros står här i obestämd form och översätts far, men utifrån vers 18 (där den bestämda formen används) är det tydligt att det är Fadern, Gud själv, som det syftar på.] Johannes [Döparen] vittnar (lägger öppet fram fakta, berättar) om honom, och ropar med hög röst och säger: ”Det var om honom jag sa: Han som kommer efter mig är över mig (har högre rang), eftersom han existerade före mig.” Genom hans fullhet (överflöd) [Joh 1:14Kol 1:192:9] har vi alla fått nåd och åter nåd (gåva på gåva, välsignelse efter välsignelse), för undervisningen (Torah – gr. nomos) gavs genom Mose [2 Mos 19-40], nåden och sanningen kom genom Jesus den Smorde (Messias, Kristus) [Guds utvalde, se Luk 23:35]. [Det finns ingen motsättning mellan Mose och Jesus eller mellan undervisningen i GT och ”nåden och sanningen”. Gud förmedlar sin nåd genom dem båda. De är båda gåvor och blir ”gåva på gåva”. Det finns en fin koppling till 2 Mos 34:6-7 där frasen ”rik på nåd och sanning” används. Vid detta tillfälle visade Gud på ett konkret sätt sin nåd mot Mose och israeliterna genom att förnya sitt förbund med en ny uppsättning stentavlor – redan när Moseböckerna gavs var det i nåd! Johannes visar nu hur Jesus fullbordar löftet som gavs där om ”nåd mot tusenden”. Jesus fullkomnar Skriften, se Matt 5:17-18. Den som älskar Jesus följer också budorden, se Joh 14:15.] Ingen har någonsin sett Gud, men den Enfödde, som själv är Gud, och (ordagrant: Enfödd Gud, den som är) i Faderns famn [”riktad in mot” Faderns bröst], han förklarade honom [lade fram honom helt och hållet].

Johannesevangeliet 1:1-18 Bibel 2000 (B2000)

I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. Det kom en man som var sänd av Gud, hans namn var Johannes. Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, så att alla skulle komma till tro genom honom. Själv var han inte ljuset, men han skulle vittna om ljuset. Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen. Han var i världen, och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom. Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn, som har blivit födda inte av blod, inte av kroppens vilja, inte av någon mans vilja, utan av Gud. Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning. Johannes vittnar om honom och ropar: »Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig går före mig, ty han fanns före mig.« Av hans fullhet har vi alla fått del, med nåd och åter nåd. Ty lagen gavs genom Mose, men nåden och sanningen har kommit genom Jesus Kristus. Ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för oss.