Johannesevangeliet 1:19-34
Johannesevangeliet 1:19-34 nuBibeln (NUB)
Detta var Johannes vittnesbörd när judarna hade skickat präster och leviter från Jerusalem, för att fråga honom vem han var. Johannes döparen bekände, utan att förneka bekände han: ”Jag är inte Messias.” ”Vem är du då?” frågade de. ”Är du Elia?” ”Nej”, svarade han, ”det är jag inte.” ”Är du profeten?” ”Nej”, svarade han. Då sa de: ”Vem är du då? Något svar måste vi ha att ge till dem som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?” Han svarade: ”Jag är en röst som ropar i ödemarken: ’Bana väg för Herren!’ som profeten Jesaja har sagt.” De som hade sänts ut av fariseerna frågade honom nu: ”Varför döper du om du varken är Messias eller Elia eller profeten?” Johannes svarade dem: ”Jag döper i vatten, men mitt ibland er står en som ni inte känner. Han är den som kommer efter mig, och jag är inte ens värdig att knyta upp hans sandalremmar.” Detta hände i Betania, på andra sidan Jordanfloden, där Johannes döpte. Nästa dag såg han Jesus komma emot honom och sa: ”Där är Guds lamm, som tar bort världens synd. Det var honom jag talade om när jag sa: ’Han som kommer efter mig är före mig, för han fanns till före mig.’ Jag kände honom inte, men för att han ska uppenbaras för Israel har jag kommit för att döpa i vatten.” Johannes vittnade: ”Jag såg Anden komma ner från himlen som en duva och stanna kvar över honom. Jag kände honom inte, men han som sände mig för att döpa i vatten sa till mig: ’Den du ser Anden komma ner och stanna kvar över är den som döper i den heliga Anden.’ Jag har sett det och vittnat att han är Guds Son.”
Johannesevangeliet 1:19-34 Bibel 2000 (B2000)
Och detta var Johannes vittnesbörd när judarna i Jerusalem sände präster och leviter för att fråga honom: »Vem är du?« Han bekände och förnekade inte, han bekände: »Jag är inte Messias.« De frågade: »Vad är du då? Är du Elia?« Han svarade: »Nej, det är jag inte.« — »Är du Profeten?« — »Nej«, svarade han. Då sade de: »Vem är du? Vi måste ha ett svar åt dem som har skickat oss. Vad säger du om dig själv?« Han sade: » Jag är en röst som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren , som profeten Jesaja har sagt.« Också några fariseer hade sänts ut, och de frågade honom: »Varför döper du då, om du inte är Messias och inte heller Elia eller Profeten?« Johannes svarade: »Jag döper med vatten. Mitt ibland er står en som ni inte känner, han som kommer efter mig. Jag är inte värdig att knyta upp remmen på hans sandaler.« Detta hände i Betania på andra sidan Jordan, där Johannes döpte. Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: »Där är Guds lamm som tar bort världens synd. Det är om honom jag har sagt: Efter mig kommer en som går före mig, ty han fanns före mig. Jag kände honom inte, men för att han skall bli sedd av Israel har jag kommit och döper med vatten.« Och Johannes vittnade och sade: »Jag har sett Anden komma ner från himlen som en duva och stanna över honom. Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa med vatten sade till mig: ’Den som du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper med helig ande.’ Jag har sett det, och jag har vittnat om att han är Guds utvalde.«
Johannesevangeliet 1:19-34 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Detta är Johannes vittnesbörd, när judarna hade sänt till honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var. Han bekände och förnekade inte sanningen. Han bekände: "Jag är inte Messias." De frågade honom: "Vad är du då? Är du Elia?" Han sade: "Nej, det är jag inte." "Är du Profeten?" Han svarade: "Nej." Då sade de till honom: "Vem är du då? Vi måste ge ett svar till dem som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?" Han svarade med profeten Jesajas ord: "Jag är "rösten som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren!"" Några fariseer hade också sänts ut, och de frågade honom: "Varför döper du, om du inte är Messias och inte heller Elia eller Profeten?" Johannes svarade dem: "Jag döper i vatten. Men mitt ibland er står en som ni inte känner, han som kommer efter mig. Jag är inte värd att knyta upp remmen på hans sandaler." Detta hände i Betania på andra sidan Jordan, där Johannes döpte. Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: "Se Guds lamm, som tar bort världens synd. Det var om honom jag sade: Efter mig kommer en man som är före mig, ty han var före mig. Och jag kände honom inte. Men för att han skulle uppenbaras för Israel har jag kommit och döper i vatten." Johannes vittnade och sade: "Jag såg Anden komma ner som en duva från himlen och bli kvar över honom. Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa i vatten sade till mig: Den som du ser Anden komma ner och bli kvar över, han är den som döper i den helige Ande. Och jag har sett det och har vittnat att han är Guds Son."
Johannesevangeliet 1:19-34 Nya Levande Bibeln (BSV)
De judiska ledarna sände präster och tempeltjänare från Jerusalem, för att fråga Johannes döparen om han var Messias, den utlovade kungen. Men Johannes förklarade öppet: "Nej, jag är inte Messias." "Vem är du då?" frågade de. "Är du Elia?" "Nej", svarade han. "Är du profeten som skulle framföra Guds budskap?" "Nej", svarade han. Då sa de: "Berätta vem du är! Något svar måste vi ha att ge till dem som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?" Johannes svarade dem då genom att citera det Gud sagt om honom genom profeten Jesaja. Han sa: "Jag är en röst som ropar i öknen: 'Gör vägen rak för Herren!' " De som hade sänts ut av fariseerna, frågade honom nu: "Varför döper du folk om du varken är Messias eller Elia eller den profet som Gud skulle sända?" Johannes svarade dem: "Jag döper med vatten, men mitt ibland er står en som ni inte känner. Han är den som kommer efter mig, och han är så mäktig att jag inte ens är värdig att knyta upp hans sandalremmar." Detta hände i Betania, en by på andra sidan Jordanfloden, där Johannes döpte. Nästa dag fick Johannes döparen se Jesus komma emot honom, och han sa: "Där är Guds lamm, som tar bort människornas synd. Det var honom jag talade om när jag sa: 'Efter mig kommer en som betyder mer än jag, för han fanns till innan jag blev till.' Jag visste inte i förväg vem han var, men jag har kommit för att döpa med vatten, så att Israels folk ska se vem han är." Och Johannes berättade: "Jag såg Guds Ande komma ner från himlen som en duva och stanna kvar över honom. Jag visste inte i förväg vem han var, men då Gud sände mig för att döpa med vatten, sa han till mig: 'När du ser Anden komma ner och stanna kvar över någon, då vet du att han är den som döper med min heliga Ande.' Jag såg detta hända, och därför kan jag intyga att han är Guds Son."
Johannesevangeliet 1:19-34 Karl XII 1873 (SK73)
Och detta är Johannis vittnesbörd, då Judarna sände Prester och Leviter af Jerusalem, att de skulle fråga honom: Ho äst du? Och han bekände, och försakade icke; och bekände han: Icke är jag Christus. Då frågade de honom: Hvad då; äst du Elias? Han sade: Jag är det icke. Äst du en Prophet? Och han svarade: Nej. Då sade de till honom: Ho äst du, att vi måge gifva dem svar, som oss sändt hafva? Hvad säger du om dig sjelf? Sade han: Jag är ens ropandes röst i öknene: Rödjer Herrans väg, som Esaias Propheten sagt hafver. Och de, som sände voro, voro af de Phariseer. Och de frågade honom, och sade till honom: Hvi döper du då, medan du äst icke Christus, icke heller Elias, icke heller en Prophet? Svarade dem Johannes, och sade: Jag döper med vatten; men midt ibland eder står den I icke kännen. Han är den som efter mig komma skall, hvilken för mig varit hafver; hvilkens skotväng jag icke värdig är upplösa. Detta skedde i Bethabara, på hinsidon Jordan, der Johannes döpte. Dagen derefter såg Johannes Jesum komma till sig, och sade: Si, Guds Lamb, som borttager verldenes synd. Denne äret, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma en man, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag: Och jag kände honom icke; men på det han skulle varda uppenbar i Israel, fördenskull är jag kommen, till att döpa med vatten. Och Johannes vittnade, och sade: Jag såg Andan nederkomma i dufvoliknelse af himmelen, och blef på honom; Och jag kände honom icke; men den som mig sände, till att döpa med vatten, han sade till mig: Öfver hvilken du far se Andan nederkomma, och blifva på honom, han är den som döper med den Helga Anda. Och jag såg det, och vittnade att han är Guds Son.
Johannesevangeliet 1:19-34 Svenska 1917 (SVEN)
Och detta är vad Johannes vittnade, när judarna hade sänt till honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var. Han svarade öppet och förnekade icke; han sade öppet: »Jag är icke Messias.» Åter frågade de honom: »Vad är du då? Är du Elias?» Han svarade: »Det är jag icke.» -- »Är du Profeten?» Han svarade: »Nej.» Då sade de till honom: »Vem är du då? Säg oss det, så att vi kunna giva dem svar, som hava sänt oss. Vad säger du om dig själv?» Han svarade: »Jag är rösten av en som ropar i öknen: 'Jämnen vägen för Herren', såsom profeten Esaias sade.» Och männen voro utsända ifrån fariséerna. Och de frågade honom och sade till honom: »Varför döper du då, om du icke är Messias, ej heller Elias, ej heller Profeten?» Johannes svarade dem och sade: »Jag döper i vatten; men mitt ibland eder står en som I icke kännen: han som kommer efter mig, vilkens skorem jag icke är värdig att upplösa.» Detta skedde i Betania, på andra sidan Jordan, där Johannes döpte. Dagen därefter såg han Jesus nalkas; då sade han: »Se, Guds Lamm, som borttager världens synd! Om denne var det som jag sade: 'Efter mig kommer en man som är före mig; ty han var förr än jag.' Och jag kände honom icke; men för att han skall bliva uppenbar för Israel, därför är jag kommen och döper i vatten.» Och Johannes vittnade och sade: »Jag såg Anden såsom en duva sänka sig ned från himmelen; och han förblev över honom. Och jag kände honom icke; men den som sände mig till att döpa i vatten, han sade till mig: 'Den över vilken du får se Anden sänka sig ned och förbliva, han är den som döper i helig ande.' Och jag har sett det, och jag har vittnat att denne är Guds Son.»
Johannesevangeliet 1:19-34 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Detta är Johannes vittnesbörd när judarna sände präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var. Han bekände och förnekade inte, han bekände: "Jag är inte Messias." De frågade honom: "Vem är du då? Är du Elia?" Han sade: "Nej, det är jag inte." – "Är du Profeten?" Han svarade: "Nej." Då sade de till honom: "Vem är du då? Vi måste ge ett svar till dem som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?" Han svarade med profeten Jesajas ord: "Jag är rösten som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren! " De som var utsända kom från fariseerna, och de frågade honom: "Varför döper du då, om du varken är Messias eller Elia eller Profeten?" Johannes svarade dem: "Jag döper i vatten. Men mitt ibland er står en som ni inte känner. Han kommer efter mig, och jag är inte värdig ens att lossa remmen på hans sandal." Detta hände i Betania på andra sidan Jordan där Johannes döpte. Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: "Se Guds Lamm som tar bort världens synd! Det var om honom jag sade: Efter mig kommer en man som är före mig, för han var till före mig. Jag kände honom inte, men för att han ska uppenbaras för Israel har jag kommit och döper i vatten." Johannes vittnade och sade: "Jag såg Anden komma ner som en duva från himlen och stanna över honom. Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa i vatten sade till mig: Den du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper i den helige Ande. Jag har sett det och vittnat: han är Guds Son."
Johannesevangeliet 1:19-34 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Här är vad Johannes svarade, när judarna sände präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom: ”Vem är du?” Han bekände (berättade sanningen) och försökte inte undvika sanningen utan sa öppet: ”Jag är inte den Smorde (Messias).” De frågade honom: ”Så vem är du då? Är du Elia?” Han sa: ”Nej, det är jag inte.” ”Är du Profeten?” ”Nej”, svarade han. Då sa de till honom: ”Vem är du? Svara oss så att vi kan ge svar till dem som har skickat oss. Vad säger du om dig själv?” Han bekräftade (upplyste – gr. phemi) med profeten Jesajas ord: ”Jag är rösten av en som ropar högt i öknen: ’Förbered (utjämna) vägen’ [Jes 40:3].” Några av de utsända var fariséer, de frågade honom: ”Varför döper du om du varken är den Smorde (Messias), Elia eller Profeten?” [Det fanns många typer av reningsdop på Jesu tid. Innan en pilgrim gick in i templet krävdes ett reningsbad. Prästerna hade också dagliga rituella reningsdop. Till skillnad från dessa återkommande dop är kanske proselytdopet det mest betydelsefulla. En hedning som konverterade till judendom döptes i vatten. När nu Johannes uppmanar judar att omvända sig och döpa sig, jämställer han dessa judar med hedningar, i behov av omvändelse.] Johannes svarade på deras fråga och sa: ”Jag döper [bara] i vatten, men mitt ibland er står en ni inte känner. Han är den som kommer efter mig, jag är inte ens värdig att knyta upp remmen på hans sandal [den lägsta sysslan som en slav utförde].” Allt detta hände i Betania, på andra [östra] sidan av Jordan, där Johannes döpte. [Betania betyder ”träldomshuset”, ”sorgens hus” och ”betryckets hus”. Johannes nämner två platser som heter Betania i sitt evangelium. Sex dagar före den sista påsken kommer Jesus till Betania strax öster om Jerusalem som var Martas, Marias och Lasarus hemby, se Joh 12:1. I både den inledande och avslutande ”heliga veckan” omnämns alltså ett Betania. Jesus börjar sin tjänst i Betania, på jordens lägsta punkt, underifrån som Guds Lamm. Han avslutar sin tjänst i det andra Betania strax intill det högt belägna Jerusalem, där han fullbordar det judiska hoppet om att gå ut ur träldomshuset, se 2 Mos 12.] Nästa dag ser han [Johannes Döparen] Jesus komma emot honom och säger: ”Se, Guds Lamm som tar bort (lyfter upp; bär bort) världens synd! Detta är mannen som jag talade om när jag sa: ’Efter mig kommer en man som är före mig (har en högre rang än jag), eftersom han existerade före mig.’ Jag själv kände honom inte (hade inte en klar förståelse över vem han var), men för att han ska bli uppenbarad (manifesterad) för Israel kommer jag och döper i vatten.” Johannes vittnade vidare och sa: ”Jag har sett Anden komma ner från himlen (skyn) som en duva, och bli kvar (stanna) över honom [för att aldrig lämna honom]. Jag kände honom inte (förstod inte vem han var), men han som sände mig för att döpa i vatten [Gud själv] sa till mig: ’Den som du ser Anden sänka sig och bli kvar över, han är den som döper i den helige Ande.’ Jag har sett [att det hände, jag såg det med egna ögon] och jag har vittnat om att han är Guds Son.”