Johannesevangeliet 18:19-40

Dela

Johannesevangeliet 18:19-40 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Översteprästen frågade ut Jesus om hans lärjungar och hans lära. Jesus svarade honom: "Jag har talat öppet till världen. Jag har alltid undervisat i synagogan och i templet där alla judar samlas. Jag har inte talat i hemlighet. Varför frågar du mig? Fråga dem som har hört vad jag förkunnat för dem. De vet vad jag har sagt." När Jesus sade detta, gav en av tjänarna som stod där honom ett slag i ansiktet och sade: "Ska du svara översteprästen på det sättet?" Jesus svarade: "Har jag sagt något som är fel, så säg vad som är fel. Men om jag talar sanning, varför slår du mig?" Då skickade Hannas honom bunden till översteprästen Kaifas. Simon Petrus stod och värmde sig. Då frågade de honom: "Är inte du också en av hans lärjungar?" Han nekade och sade: "Det är jag inte." En av översteprästens tjänare, en släkting till den vars öra Petrus hade huggit av, sade: "Såg jag inte själv att du var med honom i trädgården?" Petrus nekade än en gång – och strax gol en tupp. Från Kaifas förde de sedan Jesus till pretoriet. Det var nu tidigt på morgonen. Själva gick de inte in i pretoriet, för att inte bli orena utan kunna fira påsken. Pilatus kom därför ut till dem och frågade: "Vad anklagar ni den här mannen för?" De svarade: "Hade han inte varit en brottsling skulle vi inte ha överlämnat honom till dig." Pilatus sade till dem: "Ta ni honom och döm honom efter er lag!" Judarna sade: "Vi har inte rätt att avrätta någon." Så skulle det ord uppfyllas som Jesus hade sagt när han angav på vilket sätt han skulle dö. Pilatus gick tillbaka in i pretoriet och lät kalla in Jesus och frågade: "Så du är judarnas kung?" Jesus svarade: "Säger du det av dig själv, eller har andra sagt det om mig?" Pilatus svarade: "Jag är väl inte jude? Ditt folk och översteprästerna har överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?" Jesus svarade: "Mitt rike är inte av den här världen. Hade mitt rike varit av den här världen, skulle mina tjänare ha kämpat för att jag inte skulle utlämnas åt judarna. Men nu är mitt rike inte av den här världen." Pilatus sade: "Du är alltså kung?" Jesus svarade: "Du själv säger att jag är kung. Därför är jag född och därför har jag kommit till världen, för att vittna om sanningen. Var och en som är av sanningen lyssnar till min röst." Pilatus sade till honom: "Vad är sanning?" Med de orden gick han ut till judarna igen och sade till dem: "Jag finner honom inte skyldig till något brott. Men ni har en sed att jag friger en fånge åt er vid påsken. Vill ni att jag ska frige judarnas kung åt er?" Då skrek de åter: "Inte honom, utan Barabbas!" Barabbas var en upprorsman.

Johannesevangeliet 18:19-40 Svenska Folkbibeln (SFB98)

Översteprästen frågade ut Jesus om hans lärjungar och om hans lära. Jesus svarade honom: "Jag har talat öppet till världen. Jag har alltid undervisat i synagogan och i templet, där alla judar samlas. I hemlighet har jag inte talat någonting alls. Varför frågar du mig? Fråga dem som har hört vad jag har förkunnat för dem. De vet vad jag har sagt." När Jesus sade detta, gav en av tjänarna, som stod där, honom ett slag i ansiktet och sade: "Skall du svara översteprästen på det sättet?" Jesus svarade: "Har jag sagt något oriktigt, så bevisa det, men har jag talat rätt, varför slår du mig då?" Hannas skickade honom sedan bunden till översteprästen Kajfas. Simon Petrus stod där och värmde sig. Då sade de till honom: "Är inte du också en av hans lärjungar?" Han nekade och sade: "Det är jag inte." En av översteprästens tjänare, en släkting till den som Petrus hade huggit örat av, sade: "Såg jag inte själv att du var med honom i trädgården?" Petrus nekade än en gång. Och strax gol en tupp. Från Kajfas förde de sedan Jesus till pretoriet. Det var tidigt på morgonen. Själva gick de inte in i pretoriet, för att de inte skulle bli orena utan kunna fira påsken. Pilatus gick då ut till dem och frågade: "Vad anklagar ni den här mannen för?" De svarade: "Om han inte vore en förbrytare, hade vi inte överlämnat honom åt dig." Pilatus sade till dem: "Ta ni honom och döm honom efter er lag!" Judarna sade: "Vi har inte rätt att döma någon till döden." Så skulle det ord uppfyllas som Jesus hade sagt, när han angav på vilket sätt han skulle dö. Pilatus gick tillbaka in i pretoriet och lät kalla fram Jesus och frågade: "Är du judarnas konung?" Jesus svarade: "Säger du detta av dig själv, eller har andra sagt det om mig?" Pilatus svarade: "Jag är väl inte jude. Ditt eget folk och översteprästerna har överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?" Jesus svarade: "Mitt rike är inte av den här världen. Om mitt rike vore av den här världen, hade mina tjänare kämpat för att jag inte skulle bli överlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike inte av den här världen." Pilatus sade: "Du är alltså en konung?" Jesus svarade: "Du säger själv att jag är en konung. Ja, för att vittna om sanningen är jag född, och därför har jag kommit till världen. Var och en som är av sanningen lyssnar till min röst." Pilatus sade till honom: "Vad är sanning?" Efter att ha sagt detta gick han ut till judarna igen och sade till dem: "Jag finner honom inte skyldig till något brott. Nu är det sed att jag friger en fånge åt er vid påsken. Vill ni att jag skall frige judarnas konung åt er?" Då skrek de: "Inte honom, utan Barabbas!" Men Barabbas var en förbrytare.

Johannesevangeliet 18:19-40 Nya Levande Bibeln (BSV)

Översteprästen ställde nu frågor till Jesus om hans efterföljare och om vad han hade lärt dem. Jesus svarade: "Alla människor känner till min undervisning, för jag har hela tiden talat i synagogorna och i templet, där alla judar samlas. Jag har inte sagt något i hemlighet, allt har skett offentligt. Varför frågar du mig då? Fråga dem som har hört mig undervisa istället. De vet vad jag har sagt!" En man ut tempelvakten som stod där gav då Jesus en örfil och sa: "Ska du svara översteprästen på det sättet?" Men Jesus sa: "Har jag sagt något som inte var riktigt, så säg mig vad det var, för du slår väl inte en människa för att hon säger sanningen?" Hannas skickade sedan Jesus bunden till översteprästen Kajafas. Petrus stod fortfarande vid elden och värmde sig. Och där frågade man honom: "Är inte du också en av hans efterföljare?" Men Petrus protesterade och sa: "Nej, det är jag inte." Då sa en av översteprästens tjänare, en släkting till den man som Petrus hade huggit örat av: "Visst såg jag dig därute i trädgården tillsammans med Jesus?" Men Petrus nekade än en gång, och just då gol en tupp. Tidigt på morgonen fördes Jesus från översteprästen Kajafas till den romerska landshövdingens residens. Men de judiska ledarna, som hade fört dit honom, gick själva inte in i residenset, för de ville inte bli ovärdiga i Guds ögon utan kunna vara med och äta under påsken. Pilatus, landshövdingen, gick därför ut till dem och frågade: "Vad är det ni anklagar den här mannen för?" De svarade: "Vi skulle inte ha överlämnat honom till dig, om han inte hade varit en brottsling." Men de judiska ledarna sa: "Vi vill ha honom avrättad, och det har vi inte rätt att göra själva." Och genom detta blev det som Jesus sagt verklighet, när han avslöjade på vilket sätt han skulle dö. Pilatus gick då tillbaka in i residenset och kallade till sig Jesus och frågade: "Är du judarnas kung?" Jesus svarade: "Är det du själv som vill veta, eller har andra berättat för dig om mig?" Men Pilatus sa: "Jag är väl ingen jude! Ditt eget folk och översteprästerna har fört dig hit. Vad har du gjort?" Då svarade Jesus: "Jag regerar inte i den här världen. Om jag hade gjort det, hade mina efterföljare kämpat för att jag inte skulle tas till fånga av de judiska ledarna. Men nu regerar jag över ett annat slags rike." Pilatus frågade igen: "Så du är alltså en kung?" Jesus svarade: "Det är du själv som kallar mig kung. Men jag har fötts och har kommit hit till världen för att berätta om det som är sant. Alla som älskar sanningen lyssnar till vad jag säger." Då sa Pilatus: "Vad är sanning?" Sedan gick han ut till folket igen och sa: "Jag finner honom inte skyldig till något. Men det är sed att jag varje påsk friger en fånge åt er. Om ni vill, kan jag därför släppa judarnas kung." Men de ropade tillbaka: "Nej! Inte honom, utan Barabbas!" Men Barabbas var en brottsling.

Johannesevangeliet 18:19-40 Karl XII 1873 (SK73)

Då sporde öfverste Presten Jesum om hans Lärjungar, och om hans lärdom. Jesus svarade honom: Jag hafver uppenbarliga talat för verldene; jag hafver alltid lärt i Synagogon, och i templet, der alle Judar komma tillsamman; och hemliga hafver jag intet talat. Hvi spor du mig? Spor dem till, som hört hafva, hvad jag hafver talat till dem; si, de veta hvad jag hafver sagt. När han detta sade, gaf en af tjenarena, som der när stodo, Jesu en kindpust, sägandes: Skall du så svara öfversta Presten? Jesus svarade honom: Hafver jag illa talat, så vittna om ondt; men hafver jag väl talat, hvi slår du mig? Och Hannas hade sändt honom bundnan till öfversta Presten Caiphas. Men Simon Petrus stod och värmde sig. Då sade de till honom: Äst icke ock du af hans Lärjungar? Han nekade, och sade: Jag är det icke. Då sade till honom en af öfversta Prestens tjenare, dens frände, som Petrus hade huggit örat af: Såg icke jag dig med honom i örtagården? Då nekade åter Petrus det; och straxt gol hanen. Då ledde de Jesum ifrå Caiphas inför Rådhuset, och det var om morgonen; och de gingo icke in i Rådhuset, att de icke skulle varda besmittade, utan att de måtte äta Påskalambet. Då gick Pilatus ut till dem, och sade: Hvad klagomål hafven I emot denna mannen? Då svarade de, och sade till honom: Vore han icke en ogerningsman, så hade vi icke öfverantvardat dig honom. Då sade Pilatus till dem: Tager I honom, och dömer honom efter edor lag. Då sade till honom Judarna: Oss är icke lofligt att döda någon; På det Jesu tal skulle fullkomnas, som han sagt hade, då han gaf tillkänna, med hvad död han dö skulle. Då gick Pilatus åter in i Rådhuset, och kallade Jesum, och sade till honom: Äst du Judarnas Konung? Jesus svarade: Säger du det af dig sjelf, eller hafva andre sagt dig det om mig? Pilatus svarade: Icke är jag en Jude; ditt folk, och de öfverste Presterna, hafva dig mig öfverantvardat; hvad hafver du gjort? Jesus svarade: Mitt rike är icke af denna verldene; om mitt rike vore af denna verldene, då fäktade ju mine tjenare derom, att jag icke vorde Judomen öfverantvardad; men mitt rike är icke hädan. Då sade Pilatus till honom: Så äst du dock en Konung? Jesus svarade: Du säger det; jag är en Konung; dertill är jag född, och är dertill kommen i verldena, att jag skall vittna med sanningene. Hvar och en, som är af sanningene, han hörer mina röst. Sade Pilatus till honom: Hvad är sanning? Och när han det sagt hade, gick han åter till Judarna, och sade till dem: Jag finner ingen sak med honom. I hafven sedvänjo, att jag skall gifva eder en lös om Påska; viljen I då icke, att jag skall gifva eder Judarnas Konung lös? Åter ropade de alle, och sade: Icke denna, utan Barabbam. Och Barabbas var en röfvare.

Johannesevangeliet 18:19-40 Svenska 1917 (SVEN)

Översteprästen frågade nu Jesus om hans lärjungar och om hans lära. Jesus svarade honom: »Jag har öppet talat för världen, jag har alltid undervisat i synagogan eller i helgedomen, på ställen där alla judar komma tillsammans; hemligen har jag intet talat. Varför frågar du då mig? Dem som hava hört mig må du fråga om vad jag har talat till dem. De veta ju vad jag har sagt.» När Jesus sade detta, gav honom en av rättstjänarna, som stod där bredvid, ett slag på kinden och sade: »Skall du så svara översteprästen?» Jesus svarade honom: »Har jag talat orätt, så bevisa att det var orätt; men har jag talat rätt, varför slår du mig då?» Och Hannas sände honom bunden till översteprästen Kaifas. Men Simon Petrus stod och värmde sig. Då sade de till honom: »Är icke också du en av hans lärjungar?» Han nekade och sade: »Det är jag icke.» Då sade en av översteprästens tjänare, en frände till den som Petrus hade huggit örat av: »Såg jag icke själv att du var med honom i örtagården?» Då nekade Petrus åter. Och i detsamma gol hanen. Sedan förde de Jesus från Kaifas till pretoriet; och det var nu morgon. Men själva gingo de icke in i pretoriet, för att de icke skulle bliva orenade, utan skulle kunna äta påskalammet. Då gick Pilatus ut till dem och sade: »Vad haven I för anklagelse att frambära mot denne man?» De svarade och sade till honom: »Vore han icke en illgärningsman, så hade vi icke överlämnat honom åt dig.» Då sade Pilatus till dem: »Tagen I honom, och dömen honom efter eder lag.» Judarna svarade honom: »För oss är det icke lovligt att avliva någon.» Ty Jesu ord skulle fullbordas, det som han hade sagt för att giva till känna på vad sätt han skulle dö. Pilatus gick åter in i pretoriet och kallade Jesus till sig och sade till honom: »Är du judarnas konung?» Jesus svarade: »Säger du detta av dig själv, eller hava andra sagt dig det om mig?» Pilatus svarade: »Jag är väl icke en jude! Ditt eget folk och översteprästerna hava överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?» Jesus svarade: »Mitt rike är icke av denna världen. Om mitt rike vore av denna världen, så hade väl mina tjänare kämpat för att jag icke skulle bliva överlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike icke av denna världen.» Så sade Pilatus till honom: »Så är du dock en konung?» Jesus svarade: »Du säger det själv, att jag är en konung. Ja, därtill är jag född, och därtill har jag kommit i världen, att jag skall vittna för sanningen. Var och en som är av sanningen, han hör min röst.» Pilatus sade till honom: »Vad är sanning?» När han hade sagt detta, gick han åter ut till judarna och sade till dem: »Jag finner honom icke skyldig till något brott. Nu är det en sedvänja hos eder, att jag vid påsken skall giva eder en fånge lös. Viljen I då att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?» Då skriade de åter och sade: »Icke honom, utan Barabbas.» Men Barabbas var en rövare.

Johannesevangeliet 18:19-40 nuBibeln (NUB)

Översteprästen ställde nu frågor till Jesus om hans lärjungar och hans undervisning. Jesus svarade: ”Jag har talat öppet till världen. Jag har hela tiden undervisat i synagogorna och i templet där alla judar samlas. Jag har inte sagt något i hemlighet. Varför frågar du mig då? Fråga dem som har hört vad jag har talat! De vet vad jag har sagt.” När Jesus sa detta, gav en man ur tempelvakten som stod där honom en örfil och sa: ”Ska du svara översteprästen på det sättet?” Men Jesus sa: ”Har jag sagt något fel, så säg vad det var för du slår väl inte en människa för att hon säger något som är rätt?” Hannas skickade sedan Jesus bunden till översteprästen Kajafas. Petrus stod fortfarande vid elden och värmde sig. Och där frågade man honom: ”Är inte du också en av hans lärjungar?” Men Petrus nekade: ”Nej, det är jag inte.” Då sa en av översteprästens tjänare, en släkting till den man som Petrus hade huggit örat av: ”Visst såg jag dig därute i trädgården tillsammans med Jesus?” Men Petrus nekade än en gång. Och i samma stund gol tuppen. Tidigt på morgonen fördes Jesus från översteprästen Kajafas till den romerska landshövdingens residens. Men själva stannade de utanför för de ville inte bli orena utan kunna äta påskmåltiden. Pilatus gick därför ut till dem och frågade: ”Vad är det ni anklagar den här mannen för?” De svarade: ”Vi skulle inte ha överlämnat honom till dig om han inte hade varit en brottsling.” Då sa Pilatus: ”Då kan ni döma honom efter er egen lag.” Men judarna sa: ”Vi har ingen rätt att avrätta någon.” Genom detta gick det i uppfyllelse som Jesus sagt när han avslöjade på vilket sätt han skulle dö. Pilatus gick då tillbaka in i residenset och kallade till sig Jesus och frågade: ”Är du judarnas kung?” Jesus svarade: ”Är det du själv som vill veta eller har andra berättat för dig om mig?” Men Pilatus sa: ”Jag är väl ingen jude! Ditt eget folk och översteprästerna har fört dig hit. Vad har du gjort?” Då svarade Jesus: ”Mitt rike är inte av den här världen. Om det hade varit det, hade mina följeslagare kämpat för att jag inte skulle tas till fånga av judarna. Men nu är inte mitt rike härifrån.” Pilatus frågade igen: ”Så du är alltså en kung?” Jesus svarade: ”Det är du själv som kallar mig kung. Men jag har fötts och kommit hit till världen för att endast vittna om sanningen. Alla som är av sanningen lyssnar till vad jag säger.” Då sa Pilatus: ”Vad är sanning?” Sedan gick han ut till judarna igen och sa: ”Jag finner honom inte skyldig till något. Men det är sed att jag varje påsk friger en fånge åt er. Vill ni att jag ska släppa judarnas kung?” Men de ropade tillbaka: ”Nej! Inte honom, utan Barabbas!” Men Barabbas var en upprorsmakare.

Johannesevangeliet 18:19-40 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Översteprästen [Hannas] frågade (begärde svar från) Jesus om hans lärjungar och om hans lära (doktrin). [Detta verkar vara ett preliminärt förhör. Inga vittnen förs fram och normala procedurer följs inte. Hannas var ökänd för sin girighet, rovlystnad och sitt maktmissbruk. Alla hans fem söner blev överstepräster. I Talmud, det judiska kommentarverket till Torah, finns ett stycke som fördömer familjen: ”Ve över Hannas familj! Ve över deras ormliknande väsande.” Den första frågan Hannas ställde till Jesus gällde hans lärjungar. Trogen sin karaktär verkar Hannas vara mer intresserad av hur stort inflytande Jesus hade, än vad han lärde.] Jesus svarade honom: ”Jag har talat öppet för världen. Jag har alltid undervisat i synagogan och i templet [tempelområdet] där judarna brukar samlas, jag har inte sagt något i hemlighet. Varför frågar du mig? Fråga dem som har hört mig vad jag har sagt till dem. De vet ju vad jag har sagt.” När Jesus sa detta, gav en av vakterna (tempelvakterna) som stod bredvid honom ett slag i ansiktet och sa: ”Är det så man svarar översteprästen?” Jesus svarade: ”Om jag har sagt någonting fel (orätt, grovt, talat ondska) så bevisa att det är fel! Men om det är sant (rätt, gott), varför slår du mig?” Hannas sände sedan Jesus, fortfarande bunden, till översteprästen Kaifas. Under tiden stod Simon Petrus och värmde sig. Då sa de till honom: ”Är inte du också en av hans lärjungar?” Han förnekade det och sa: ”Det är jag inte.” En av översteprästens tjänare, en släkting till den man som Petrus huggit av örat på, sa: ”Såg jag inte (med egna ögon) dig tillsammans med honom i trädgården?” Petrus nekade igen, och i samma ögonblick gol en tupp. De förde sedan Jesus från Kaifas till romerska guvernörens palats (pretoriet). Det var tidigt (mellan klockan tre och sex) på morgonen. Själva gick de inte in i palatset, för att de inte skulle bli [ceremoniellt] orena, utan kunna äta påskmåltiden. Pilatus gick ut till dem och frågade för att bli upplyst (gr. phemi): ”Vad anklagar ni den här mannen för?” De svarade: ”Om han inte vore en förbrytare (en som medvetet gör ondska) skulle vi inte ha överlämnat honom åt dig.” Då sa Pilatus till dem: ”Ta honom och döm honom efter er lag!” Judarna svarade: ”Det är inte lagligt för oss att avrätta någon.” Detta skedde för att de ord Jesus hade sagt, när han visade på vilket sätt han skulle dö, skulle uppfyllas. [Joh 12:32-33] Pilatus gick tillbaka in i palatset och kallade till sig Jesus och frågade honom: ”Är du judarnas konung?” Jesus svarade: ”Säger du detta av dig själv (på eget initiativ), eller har andra sagt det om mig?” Pilatus svarade: ”Jag är väl inte jude, eller hur? Ditt eget folk och översteprästerna har överlämnat dig till mig. Vad har du gjort (vad är ditt brott, bekänn nu)?” Jesus svarade [Pilatus]: ”Mitt rike (min konungamakt som inte är begränsat till en plats, utan finns överallt där mina befallningar råder) tillhör inte denna världen. Om mitt rike var från den här världen, hade mina efterföljare kämpat (stridit) för att jag inte skulle bli överlämnad till judarna. Mitt rike är inte av (har inte sitt ursprung eller källa i) den här världen.” Pilatus sa till honom: ”Då är du alltså en kung?” Jesus svarade: ”Du har rätt när du säger att jag är en kung [ja, jag är en kung]. Jag var född för detta [denna roll], och därför kom jag till världen för att vittna för sanningen. Var och en som är av (som är vän med, tillhör) sanningen, hör och lyssnar till min röst.” Pilatus sa till honom: ”Vad är sanning?” [Här står Jesus som är Sanningen, se Joh 14:6, framför Pilatus och när han ställer frågan tittar han bokstavligen på svaret. Pilatus förväntar sig inget svar eftersom han går ut. Frågan ger uttryck för både förakt och medlidande – vem är Jesus som tror sig veta sanningen?] När han sagt detta gick han ut till judarna igen och sa till dem: ”Jag ser inte att han har begått något brott. Nu är det tradition kring påsk att jag friger en fånge. Vill ni att jag friger judarnas konung till er?” Då skrek de alla högt tillbaka igen: ”Inte honom, utan Barabbas!” Barabbas var en rånare (våldsman, revolutionär).

Johannesevangeliet 18:19-40 Bibel 2000 (B2000)

Översteprästen frågade Jesus om hans lärjungar och hans lära. Jesus sade: »Jag har talat öppet till världen. Jag har alltid undervisat i synagogorna och i templet, där alla judar samlas. Jag har inte sagt något i hemlighet. Varför frågar du mig? Fråga dem som har hört mig vad jag har förkunnat för dem. De vet ju vad jag har sagt.« En av vakterna som stod där gav honom då en örfil och sade: »Skall du svara översteprästen på det sättet?« Jesus sade: »Har jag sagt något som var fel, så säg vad det var. Men om jag har rätt, varför slår du mig?« Hannas skickade honom då bunden till översteprästen Kajafas. Men Simon Petrus stod där och värmde sig. De sade till honom: »Hör inte du också till hans lärjungar?« Petrus förnekade det: »Nej, det gör jag inte.« Då sade en av översteprästens tjänare, en släkting till honom som Petrus hade huggit örat av: »Såg jag dig inte tillsammans med honom i trädgården?« Petrus förnekade det än en gång. Och just då gol en tupp. Från Kajafas förde de Jesus till residenset. Det var tidigt på morgonen. Själva stannade de utanför, för att inte bli orena utan kunna äta påskmåltiden. Pilatus gick då ut till dem och frågade: »Vad anklagar ni den här mannen för?« De svarade: »Om han inte hade varit en förbrytare skulle vi inte ha överlämnat honom åt dig.« Pilatus sade: »Ta honom då själva och döm honom efter er egen lag.« Men judarna svarade: »Vi har inte rätt att döda någon.« Ty det ord skulle uppfyllas som Jesus hade sagt för att ange hur han skulle dö. Pilatus gick tillbaka in i residenset och lät kalla till sig Jesus och frågade: »Så du är judarnas konung?« Jesus svarade: »Säger du detta av dig själv, eller har andra sagt det om mig?« Pilatus sade: »Jag är väl ingen jude. Dina landsmän och översteprästerna har överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?« Jesus svarade: »Mitt rike hör inte till denna världen. Om mitt rike hörde till denna världen hade mina följeslagare kämpat för att jag inte skulle bli utlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike av annat slag.« Pilatus frågade: »Du är alltså kung?« Jesus svarade: »Du själv säger att jag är kung. Jag har fötts och kommit hit till världen för denna enda sak: att vittna för sanningen. Den som hör till sanningen lyssnar till min röst.« Pilatus sade till honom: »Vad är sanning?« Sedan gick han ut igen till judarna och sade: »Jag kan inte finna honom skyldig till något. Men det är sed att jag friger någon åt er vid påsken. Vill ni alltså att jag skall frige judarnas konung?« Då ropade de igen: »Inte honom, utan Barabbas!« Barabbas var en rövare.