Johannesevangeliet 9:1-17

Dela

Johannesevangeliet 9:1-17 nuBibeln (NUB)

När Jesus gick vidare fick han se en man som hade varit blind sedan födseln. Då frågade hans lärjungar: ”Rabbi, för vems synd föddes den här mannen blind, hans egen eller hans föräldrars?” Jesus svarade dem: ”Det var varken för att han själv eller hans föräldrar syndade. Men Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. Vi måste, så länge det är dag, göra hans gärningar som har sänt mig. Snart blir det natt, och då kan ingen arbeta. Så länge jag är i världen, är jag världens ljus.” Sedan spottade han på marken och gjorde en deg av lera som han strök på mannens ögon, och han sa till honom: ”Gå och tvätta dig i Siloadammen” (Siloa betyder utsänd). Mannen gick då iväg till dammen och tvättade sig, och när han kom tillbaka kunde han se. Hans grannar och andra som hade sett honom som tiggare, frågade varandra: ”Är det inte han som satt och tiggde förut?” ”Jo, det är det”, sa en del, medan andra sa: ”Nej, han är bara lik honom.” Men själv sa han: ”Visst är det jag.” Då frågade de honom: ”Hur kan det komma sig att du ser?” Mannen svarade: ”Han som heter Jesus gjorde en deg och strök den på mina ögon, och sedan sa han åt mig att gå till Siloadammen och tvätta mig. Och när jag hade gjort det så kunde jag se.” De frågade honom: ”Var finns han nu?” Men mannen svarade: ”Det vet jag inte.” Då tog de med sig mannen som hade varit blind till fariseerna. Det var på en sabbat som Jesus hade gjort degen och gett mannen hans syn. När fariseerna frågade hur det kom sig att han kunde se, berättade han än en gång: ”Han strök en deg på mina ögon, och när jag hade tvättat mig, kunde jag se.” En del av fariseerna sa då: ”Den mannen kan inte vara sänd av Gud eftersom han inte håller sabbaten.” Men andra sa: ”En syndare kan väl inte göra sådana tecken?” Så var deras meningar delade. Och igen frågade de mannen som hade varit blind: ”Vad säger du själv om honom? Det var ju du som fick din syn.” Mannen svarade då: ”Han är en profet.”

Johannesevangeliet 9:1-17 Bibel 2000 (B2000)

Där Jesus kom gående fick han se en man som hade varit blind från födelsen. Lärjungarna frågade honom: »Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?« Jesus svarade: »Varken han eller hans föräldrar har syndat, men Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. Medan dagen varar måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer, då ingen kan arbeta. Så länge jag är i världen är jag världens ljus.« Sedan spottade han på marken, gjorde en deg med spottet och strök degen på mannens ögon och sade: »Gå och tvätta dig i Siloadammen.« (Siloa betyder utsänd.) Mannen gick dit och tvättade sig och kom tillbaka seende. Hans grannar och de som förut hade sett honom som tiggare sade: »Är det inte han som satt och tiggde?« Några sade: »Jo, det är han«, och andra: »Nej, men han är lik honom.« Själv sade han: »Det är jag.« Då frågade de: »Hur öppnades dina ögon?« Han svarade: »Han som heter Jesus gjorde en deg och strök den på mina ögon och sade åt mig att gå till Siloadammen och tvätta mig. Jag gick dit och tvättade mig, och sedan kunde jag se.« De frågade honom: »Var är han?« Han svarade: »Jag vet inte.« De förde mannen som hade varit blind till fariseerna. Det var på en sabbatsdag som Jesus hade gjort degen och öppnat hans ögon. Nu frågade också fariseerna honom hur han hade fått sin syn. Han svarade: »Han lade en deg på mina ögon, och jag tvättade mig, och nu kan jag se.« Några fariseer sade: »Mannen han talar om är inte sänd av Gud, han håller inte sabbaten.« Men andra sade: »Hur skulle en syndare kunna göra sådana tecken?« De var alltså oeniga, och därför frågade de den blinde en gång till: »Vad tror du själv om honom, eftersom han öppnade dina ögon?« Han svarade: »Att han är en profet.«

Johannesevangeliet 9:1-17 Svenska Folkbibeln (SFB98)

När Jesus kom gående fick han se en man som var blind från födelsen. Hans lärjungar frågade: "Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?" Jesus svarade: "Det är varken han eller hans föräldrar som har syndat, utan detta har skett för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. Så länge det är dag måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer, då ingen kan arbeta. När jag är i världen, är jag världens ljus." När han hade sagt detta, spottade han på marken, gjorde en deg av saliven och strök den på den blindes ögon och sade till honom: "Gå och tvätta dig i dammen Siloam." - Ordet Siloam betyder "utsänd". - Då gick han dit och tvättade sig, och när han kom tillbaka kunde han se. Hans grannar och de som förut hade sett honom tigga sade: "Är det inte han som satt och tiggde?" Några sade: "Det är han", och andra: "Nej, men han är lik honom." Själv sade han: "Det är jag." De frågade: "Hur öppnades dina ögon?" Han svarade: "Den man som heter Jesus gjorde en deg och smorde mina ögon och sade till mig: Gå till Siloam och tvätta dig där. Jag gick dit, och när jag tvättat mig kunde jag se." De frågade: "Var är den mannen?" Han svarade: "Det vet jag inte." De förde då mannen som hade varit blind till fariseerna. Men det var sabbat den dag Jesus hade gjort degen och öppnat hans ögon. Därför frågade även fariseerna honom, hur han hade fått sin syn. Han svarade: "Han lade en deg på mina ögon, och jag tvättade mig, och nu ser jag." Några fariseer sade: "Den mannen kan inte vara från Gud, då han inte håller sabbaten." Andra sade: "Hur kan en syndig människa göra sådana tecken?" De var alltså oeniga och frågade därför den blinde igen: "Vad säger du om honom som öppnade dina ögon?" Han svarade: "En profet är han."

Johannesevangeliet 9:1-17 Nya Levande Bibeln (BSV)

När Jesus vandrade längs vägen fick han se en man som varit blind sedan födseln. Då frågade hans efterföljare: "Mästare, varför föddes den här mannen blind? Beror det på att han själv har syndat, eller på att hans föräldrar har syndat?" Jesus svarade dem: "Han är inte alls straffad på grund av någons synd. Men eftersom han är född blind, kan Gud bota honom och visa sin kraft, och därför måste vi skynda oss att göra det uppdrag vi har fått från honom som har sänt mig. Snart blir det natt, och då kan ingen arbeta. Men så länge jag är hos människorna, är jag deras ljus." Sedan spottade han på marken och gjorde en deg av lera som han strök på den blinda mannens ögon, och han sa till honom: "Gå och tvätta dig i Siloadammen" (Siloa betyder utsänd). Mannen gick då iväg till dammen och tvättade sig, och när han kom tillbaka kunde han se. Hans grannar och andra som hade sett honom bara som tiggare, frågade varandra: "Var det inte han som satt och tiggde förut?" "Jo, det är det", sa en del, medan andra sa: "Nej, det är inte han. Han är bara lik honom." Men tiggaren sa: "Visst är det jag." Då frågade de honom: "Vad har hänt? Hur kan det komma sig att du ser?" Mannen svarade: "Han som heter Jesus gjorde en deg av lera och strök den på mina ögon, och sedan sa han åt mig att gå till Siloadammen och tvätta mig. Och när jag hade gjort det så kunde jag se!" De frågade honom: "Var finns han nu?" Men mannen svarade: "Det vet jag inte." Då tog folket med sig mannen som hade varit blind till fariseerna, eftersom det var på en vilodag som Jesus hade gjort degen och gett mannen hans syn. Och när fariseerna frågade hur det kom sig att han kunde se, berättade han än en gång: "Han strök en deg av lera på mina ögon, och när jag hade tvättat mig kunde jag se." En del av fariseerna sa då: "Den mannen kan inte vara sänd av Gud eftersom han arbetar på vilodagen." Men andra sa: "En syndare kan väl inte göra sådana under?" Och så började de diskutera med varandra. Efter ett tag vände sig fariseerna till mannen som hade varit blind och frågade: "Vad säger du själv om honom? Det var ju du som fick din syn." Mannen svarade då: "Han måste vara en profet."

Johannesevangeliet 9:1-17 Karl XII 1873 (SK73)

Och gick Jesus framom, och såg en man, som var blind född. Och hans Lärjungar sporde honom till, och sade: Rabbi, hvilken syndade, denne, eller hans föräldrar; att han skulle födas blind? Jesus svarade: Hvarken hafver denne syndat, eller hans föräldrar; men på det Guds verk skola uppenbaras på honom. Jag måste verka hans verk, som mig sändt hafver, medan dagen är; natten kommer, då ingen kan verka. Så länge jag är i verldene, är jag verldenes Ljus. Då han detta sagt hade, spottade han på jordena, och gjorde en träck af spotten, och smorde med träcken på dens blindas ögon; Och sade till honom: Gack bort, och två dig i dammen Siloa (det betyder Sänder). Han gick, och tvådde sig; och kom igen, och hade sin syn. Då sade grannarna, och de som honom förr sett hade, att han var en tiggare: Är icke denne den som satt och tiggde? Somlige sade: Det är han; somlige sade: Han är honom liker. Men han sjelf sade: Det är jag. Då sade de till honom: Huru vordo din ögon öppnad? Svarade han, och sade: Den mannen, som kallas Jesus, gjorde en träck, och smorde min ögon, och sade till mig: Gack till dammen Siloa, och två dig. Och när jag gick, och tvådde mig, fick jag synen. Då sade de till honom: Hvar är han? Sade han: Jag vet det icke. Då hade de honom, som blind hade varit, till de Phariseer. Och det var på en Sabbath, när Jesus gjorde träcken, och öppnade hans ögon. Åter sporde honom ock de Phariseer, huru han hade fått synena. Han sade till dem: Han lade mig träck på ögonen, och jag tvådde mig, och hafver nu min syn. Då sade någre af de Phariseer: Denne mannen är icke af Gudi, efter han icke håller Sabbathen. Somlige sade: Huru kan en syndig menniska göra dessa tecken? Och en tvedrägt var emellan dem. Åter sade de till den blinda: Hvad säger du om honom, att han hafver öppnat din ögon? Då sade han: En Prophet är han.

Johannesevangeliet 9:1-17 Svenska 1917 (SVEN)

När han nu gick vägen fram, fick han se en man som var född blind. Då frågade hans lärjungar honom och sade: »Rabbi, vilken har syndat, denne eller hans föräldrar, så att han har blivit född blind?» Jesus svarade: »Det är varken denne som har syndat eller hans föräldrar, utan så har skett, för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. Medan dagen varar, måste vi göra dens gärningar, som har sänt mig; natten kommer, då ingen kan verka. Så länge jag är i världen, är jag världens ljus.» När han hade sagt detta, spottade han på jorden och gjorde en deg av spotten och lade degen på mannens ögon och sade till honom: »Gå bort och två dig i dammen Siloam» (det betyder utsänd). Mannen gick då dit och tvådde sig; och när han kom igen, kunde han se. Då sade grannarna och andra som förut hade sett honom såsom tiggare: »Är detta icke den man som att och tiggde?» Somliga svarade: »Det är han.» Andra sade: »Nej, men han är lik honom.» Själv sade han: »Jag är den mannen.» Och de frågade honom: »Huru blevo då dina ögon öppnade?» Han svarade: »Den man som heter Jesus gjorde en deg och smorde därmed mina ögon och sade till mig: 'Gå bort till Siloam och två dig.' Jag gick då dit och tvådde mig, och så fick jag min syn.» De frågade honom: »Var är den mannen?» Han svarade: »Det vet jag icke.» Då förde de honom, mannen som förut hade varit blind, bort till fariséerna. Och det var sabbat den dag då Jesus gjorde degen och öppnade hans ögon. När nu jämväl fariséerna i sin ordning frågade honom huru han hade fått sin syn, svarade han dem: »Han lade en deg på mina ögon, och jag fick två mig, och nu kan jag se.» Då sade några av fariséerna: »Den mannen är icke från Gud, eftersom han icke håller sabbaten.» Andra sade: »Huru skulle någon som är en syndare kunna göra sådana tecken?» Så funnos bland dem stridiga meningar. Då frågade de åter den blinde: »Vad säger du själv om honom, då det ju var dina ögon han öppnade?» Han svarade: »En profet är han.»

Johannesevangeliet 9:1-17 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

När Jesus kom gående såg han en man som hade varit blind från födseln. Hans lärjungar frågade: "Rabbi, vem har syndat så att han föddes blind? Han själv eller hans föräldrar?" Jesus svarade: "Det är varken han eller hans föräldrar som har syndat, utan det har hänt för att Guds verk skulle uppenbaras på honom. Så länge dagen varar måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer då ingen kan arbeta. När jag är i världen är jag världens ljus." När han hade sagt detta spottade han på marken, gjorde en deg av saliven, smorde den blindes ögon med degen och sade till honom: "Gå och tvätta dig i dammen Siloam" – det betyder "utsänd". Då gick han dit och tvättade sig, och när han kom tillbaka kunde han se. Hans grannar och de som tidigare hade sett honom tigga sade: "Är inte det han som satt och tiggde?" Några sade: "Det är han!", andra: "Nej, men han är lik honom." Själv sade han: "Det är jag." De frågade: "Hur öppnades dina ögon?" Han svarade: "Mannen som kallas Jesus gjorde en deg och smorde mina ögon och sade till mig: Gå till Siloam och tvätta dig där. Jag gick dit, och när jag hade tvättat mig kunde jag se." De frågade: "Var är den mannen?" Han svarade: "Det vet jag inte." Då förde de mannen som hade varit blind till fariseerna. Men det var sabbat den dagen då Jesus hade gjort degen och öppnat hans ögon. Därför frågade även fariseerna honom hur han hade fått sin syn. Han svarade: "Han lade en deg på mina ögon och jag tvättade mig, och nu ser jag." Några fariseer sade: "Den mannen kan inte vara från Gud, han håller ju inte sabbaten!" Andra sade: "Hur kan en syndig människa göra sådana tecken?" De var alltså splittrade och frågade därför den blinde igen: "Vad säger du om honom som öppnade dina ögon?" Han svarade: "Han är en profet."

Johannesevangeliet 9:1-17 Svenska Kärnbibeln (SKB)

När Jesus gick vidare [ut från tempelområdet i Jerusalem] såg han en man som var född blind. Då frågade hans lärjungar honom: ”Rabbi (Mästare), vem har syndat eftersom han föddes blind? Är det han själv eller hans föräldrar?” Jesus svarade: ”Det var varken hans synd eller hans föräldrars synd som gjorde honom blind. Det skedde för att Guds gärningar skulle bli manifesterade (förklarade, åskådliggjorda) i honom. Så länge det är dag (ljus) måste vi vara upptagna (är det helt nödvändigt att vi är sysselsatta) med att utföra hans gärningar som har sänt mig. Det kommer en natt då ingen kan arbeta. Så länge (medan) jag är i världen är jag världens ljus.” [Joh 8:12] När han sagt detta, spottade han på marken, gjorde lera av saliven [den fuktiga jorden] och strök (smorde) den på den blindes ögon, och sa till honom: ”Gå och tvätta dig i Siloamdammen.” Ordet ”Siloam” betyder ”utsänd”. [De judiska ledarna ansåg att saliven var oren, medan det var en allmän judisk uppfattning att den hade läkande egenskaper. Bibeln förklarar inte varför Jesus spottar, men han gjorde det också vid två andra helanden, se Mark 7:338:23. Det kan vara så att Jesus använder lera för att visa att han fortsätter Guds skapande. I 1 Mos 2:7 beskrivs hur människan skapas av stoft från marken och livsande från hans mun.] Mannen gick därför [tog ett aktivt steg i tro] och tvättade sig [i dammen som låg i sydöstra hörnet av Jerusalem, omkring åttahundra meter från den södra ingången till tempelområdet där de troligen befann sig] och kom tillbaka och kunde nu se. [Efter helandet går han till sitt hem, eftersom nästa vers talar om att han möter sina grannar. Först i vers 35 träffar han Jesus igen.] Hans grannar och de som förut hade sett (noga granskat) honom tigga sa: ”Är det inte han som brukade sitta och tigga?” [Han hade sin bestämda plats, antagligen sedan lång tid vid någon av portarna in till templet och var allmänt känd.] Några sa: ”Det är han.” Andra sa: ”Nej, men han liknar honom.” Själv sa han gång på gång: ”Det är jag.” Då frågade de: ”Hur öppnades dina ögon?” Han svarade: ”En man som kallas Jesus gjorde lera och smorde den på mina ögon och sa till mig att gå till Siloamdammen och tvätta mig. Jag gick dit och tvättade mig, sedan kunde jag se.” De frågade honom: ”Var är han?” Han svarade: ”Det vet jag inte.” [På Jesu tid fanns tre stora religiösa grupperingar – saddukéer, fariséer och esséer. De två första omnämns ofta i de övriga evangelierna, medan Johannes bara nämner fariséerna i sitt evangelium. Det är anmärkningsvärt eftersom saddukéerna var i majoritet i den högsta judiska instansen, Stora rådet. Skillnaden mellan dessa grupper var att saddukéerna bara accepterade Moseböckerna som sin auktoritet, medan fariséerna tog till sig hela Skriften, se Apg 23:8. Att esséerna inte alls nämns i Nya testamentet beror på att de var en sluten grupp som levde avskilda från samhället, ofta ensligt och öde. En av dessa platser var Qumran, där fyndet av Dödahavsrullarna 1947 har gett mer ljus åt hur den här gruppen levde. När templet förstördes 70 e.Kr. upplöstes saddukéerna eftersom offertjänsten i Jerusalem inte längre var i funktion. Fariséerna som var mer öppna för tolkningstraditionen kunde däremot anpassa läran till nya förhållanden och leva vidare. När Johannes skriver sitt evangelium, i slutet på första århundradet, väljer han att bara omnämna den för sin tid kända gruppen fariséerna.] De [grannar och bekanta] förde (tvingade) mannen som förut varit blind till fariséerna. Det var sabbat den dag då Jesus hade gjort lera och öppnat hans ögon. Nu frågade också fariséerna honom hur han hade fått sin syn. Han svarade: ”Han lade lera på mina ögon och jag tvättade mig, och nu kan jag se!” Då sa några av fariséerna: ”Den mannen [Jesus] är inte från Gud, eftersom han inte håller sabbaten.” Andra sa: ”Hur kan en syndig människa göra sådana tecken (mirakler)?” Det var ständigt splittring (schismer, fiendskap på grund av åsiktsmotsättningar) bland dem. Därför frågade de den [tidigare] blinde mannen: ”Vad säger du själv om honom, eftersom det var dina ögon han öppnade?” Han svarade: ”Han är en profet.”