Job 1:20-22
Job 1:20-22 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Då reste sig Job, rev sönder sin mantel, rakade sitt huvud och föll ner på marken och tillbad. Han sade: "Naken kom jag ur min moders liv, och naken skall jag vända tillbaka dit. HERREN gav och HERREN tog. Lovat vare HERRENS namn!" Vid allt detta syndade inte Job, han kom inte med någon anklagelse mot Gud.
Job 1:20-22 Karl XII 1873 (SK73)
Då stod Job upp, och ref sönder sin kläder, och ref sig i hufvudet, och föll ned på jordena, och tillbad; Och sade: Jag är naken kommen af mine moders lif; naken skall jag åter fara dit; Herren gaf, och Herren tog; välsignadt vare Herrans Namn. I allt detta syndade Job intet, och gjorde intet dårligit emot Gud.
Job 1:20-22 Svenska 1917 (SVEN)
Då stod Job upp och rev sönder sin mantel och skar av håret på sitt huvud. Och han föll ned till jorden och tillbad och sade: »Naken kom jag ur min moders liv, och naken skall jag vända åter dit; HERREN gav, och HERREN tog. Lovat vare HERRENS namn!» Vid allt detta syndade Job icke och talade intet lasteligt mot Gud.
Job 1:20-22 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Då reste sig Job, rev sönder sin mantel, rakade sitt huvud och föll ner på marken och tillbad. Han sade: Naken kom jag ur min moders liv, och naken ska jag återvända dit. HERREN gav och HERREN tog. Lovat är HERRENS namn! Under allt detta syndade inte Job och kom inte med någon anklagelse mot Gud.
Job 1:20-22 nuBibeln (NUB)
Då reste sig Job och rev sönder sin mantel. Han rakade av allt hår, föll ner på marken inför Gud och tillbad. Han sa: ”Jag kom naken ur min mors liv, och naken vänder jag åter. HERREN gav och HERREN tog. Välsignat vare HERRENS namn.” Under allt detta syndade inte Job och klandrade inte Gud.
Job 1:20-22 Svenska Kärnbibeln (SKB)
När Job hörde detta ställde han sig upp och rev sönder sin mantel och rakade sitt huvud [dåtida seden för att visa sorg, se Joel 2:13Jer 7:29Mika 1:16]. Sedan kastade han sig raklång till marken [i vördnad för Gud] och sa: ”Naken [utan ägodelar] föddes jag (kom jag ur min moders liv), och naken kommer jag att dö (återvända). Herren (Jahveh) gav [alla ägodelar] och Herren (Jahveh) tog [bort dem]. Lovat är Herrens (Jahvehs) namn!” [Versen har en fin poetisk rytm där ordet ”naken” binder ihop den första delen med de två verben som ordagrant är: ”kom” och ”återvända”. Återvända kan syfta på att återvända till jorden, se 1 Mos 3:19Ps 139:15, men viktigt att komma ihåg är att hela stycket här har poetisk karaktär och huvudbetydelsen är: Jag föddes naken utan några ägodelar, och jag dör naken utan att ta med mig några ägodelar. Nästa del har också liknande kontrast ”gav” och ”tog”. Sammanfattningsvis i allt detta, oavsett omständigheter: Herren är den som är värdig att prisas.] Under allt detta [olyckorna som drabbade honom i vers 13-19] syndade inte Job och tillät sig inte att anklaga (tala dåraktigt om) Gud (Elohim).
Job 1:20-22 Bibel 2000 (B2000)
Då reste sig Job och rev sönder sin mantel och skar av sitt hår. Han föll på knä och sade: »Naken kom jag ur min moders liv, naken vänder jag åter. Herren gav och Herren tog, lovat vare Herrens namn.« Under allt detta syndade inte Job och klandrade inte Gud.