Josua 1:1-9 - Compare All Versions

Dela

När HERRENS tjänare Mose var död, sade HERREN till Josua, Nuns son, Moses tjänare: "Min tjänare Mose är död. Stå nu upp och gå över Jordan, du och allt detta folk, in i det land som jag skall ge åt Israels barn. Varje plats där ni sätter er fot har jag givit er, som jag lovade Mose. Från öknen till Libanon och ända till den stora floden Eufrat, över hela hetiternas land och till Stora havet västerut, skall ert område sträcka sig. Ingen skall kunna stå dig emot i alla dina livsdagar. Så som jag har varit med Mose, så skall jag också vara med dig. Jag skall inte lämna dig eller överge dig. Var stark och frimodig, ty du skall som arv åt detta folk fördela landet som jag med ed har lovat deras fäder att ge dem. Ja, var stark och mycket frimodig så att du håller fast vid och följer all den undervisning som min tjänare Mose har givit dig. Vik inte av från den vare sig till höger eller till vänster, så skall du ha framgång vart du än går. Låt inte denna lagbok vara skild från din mun. Tänk på den både dag och natt, så att du håller fast vid och följer allt som är skrivet i den. Då skall du lyckas i det du företar dig, och då skall du ha framgång. Har jag inte befallt dig att vara stark och frimodig? Var då inte förskräckt eller förfärad, ty HERREN, din Gud, är med dig vart än du går."

Efter Mose, Herrans tjenares död, sade Herren till Josua, Nuns son, Mose tjenare: Min tjenare Mose är död; så gör dig nu redo och drag öfver denna Jordan, du och allt detta folket, in uti det land, som jag dem, nämliga Israels barnom, gifvit hafver. Allt rum, der edart fotbjelle på trädandes varder, hafver jag gifvit eder, såsom jag Mose sagt hafver; Ifrån öknene och denna Libanon, intill den stora älfvena Phrath, hela Hetheers land, intill det stora hafvet vesterut, skola edor landamäre vara. Ingen skall stå emot dig i dina lifsdagar; såsom jag hafver varit med Mose, så skall jag ock vara med dig; jag skall icke öfvergifva eller förgäta dig. Var tröst och frimodig; ty du skall utskifta desso folkena landet, som jag deras fäder svorit hafver, att jag dem det gifva skulle. Var nu tröst och ganska frimodig, att du håller och gör all ting efter lagen, som Mose min tjenare dig budit hafver; vik icke derifrån, antingen på högra sidon eller den venstra, på det att du må handla visliga i allt det du göra skall. Och låt denna lagbokena icke komma utu dinom mun; utan haf dina tankar deruti dag och natt, på det att du skall hålla och göra all ting derefter, som deruti skrifvet står; så skall dig lyckas i allt det du gör, och du skall kunna handla visliga. Si, jag hafver budit dig, att du skall vara tröst, och vid godt mod; grufva dig för ingen ting, och frukta intet; ty Herren din Gud är med dig i allt det du företager.

Efter HERRENS tjänare Moses död sade HERREN till Josua, Nuns son, Moses tjänare: »Min tjänare Mose är död; så stå nu upp och gå över denna Jordan, du med allt detta folk, in i det land som jag vill giva dem, giva åt Israels barn. Var ort som eder fot beträder har jag givit eder, såsom jag lovade Mose. Från öknen till Libanon däruppe och ända till den stora floden, floden Frat, över hetiternas land och ända till Stora havet västerut skall edert område sträcka sig. Ingen skall kunna stå dig emot i alla dina livsdagar; såsom jag har varit med Mose, så skall jag ock vara med dig; jag skall icke lämna dig eller övergiva dig. Var frimodig och oförfärad; ty du skall utskifta åt detta folk såsom arv det land som jag med ed har lovat deras fäder att giva dem. Allenast må du vara helt frimodig och oförfärad till att i alla stycken hålla den lag som min tjänare Mose har givit dig och göra efter den; vik icke av därifrån vare sig till höger eller till vänster; på det att du må hava framgång i allt vad du företager dig. Låt icke denna lagbok vara skild från din mun; tänk på den både dag och natt, så att du i alla stycken håller det som är skrivet i den och gör därefter; ty då skola dina vägar vara lyckosamma, och då skall du hava framgång. Se, jag har bjudit dig att vara frimodig och oförfärad; så var nu icke förskräckt eller försagd. Ty HERREN, din Gud, är med dig i allt vad du företager dig.»

När HERRENS tjänare Mose var död sade HERREN till Josua, Nuns son, Moses tjänare: ”Min tjänare Mose är död. Bryt nu upp och gå över Jordan, du och hela folket, in i det land som jag ska ge åt Israels barn. Varje plats där ni sätter er fot har jag gett er, som jag lovade Mose. Från öknen till Libanon och ända till den stora floden Eufrat, över hela hetiternas land och till Stora havet västerut ska ert område sträcka sig. Ingen ska kunna stå emot dig under alla dina livsdagar. Så som jag var med Mose, så ska jag också vara med dig. Jag ska inte lämna dig eller överge dig. Var stark och frimodig, för du ska som arv åt detta folk fördela det land som jag med ed har lovat deras fäder att ge dem. Var bara stark och mycket frimodig så att du håller fast vid och följer all den undervisning som min tjänare Mose har gett dig. Vik inte av från den vare sig åt höger eller åt vänster, så ska du ha framgång vart du än går. Låt inte denna lagbok vara skild från din mun. Tänk på den både dag och natt, så att du håller fast vid och följer allt som är skrivet i den. Då ska du lyckas på din väg och då ska du ha framgång. Har jag inte befallt dig att vara stark och frimodig? Var inte rädd eller förfärad, för HERREN din Gud är med dig vart än du går.”

När HERRENS tjänare Mose var död, talade HERREN till Josua, Nuns son, som hade varit Moses medhjälpare: ”Min tjänare Mose är död. Gå nu med hela detta folk över floden Jordan in i det land jag vill ge åt dem, israeliterna. Jag ska ge er, precis som jag lovade Mose, varje plats där ni sätter er fot, från öknen till Libanon och från den stora floden Eufrat, hettiternas hela landområde, till Medelhavet i väster. Ingen ska kunna sätta hinder i vägen så länge du lever, för jag ska vara med dig på samma sätt som jag var med Mose. Jag ska aldrig överge dig eller svika dig. Var stark och modig, för du kommer att leda detta folk i erövringen av det land som jag med ed lovade deras förfäder. Du ska vara stark och modig! Följ noga hela den lag som min tjänare Mose gav dig utan att vika av åt något håll, så kommer du att lyckas med allt du företar dig. Tala ständigt om denna lagbok, och tänk själv på den både dag och natt, så att du noga följer allt som står skrivet i den. Det är bara då som du kommer att lyckas och ha framgång. Jag har ju befallt dig att vara stark och modig. Bli aldrig rädd eller förskräckt! HERREN, din Gud, ska vara med dig vart du än går.”

Och efter Moses, Herrens (Jahvehs) tjänares, död [omkring 1406 f.Kr., enligt judisk tradition 7:e adar (infaller ofta i mars) – efter 30 dagars sorgeperiod, se 5 Mos 34:5-8] talade Herren (Jahveh) till Josua, Nuns son, Moses tjänare [öster om Jordanfloden på Moabs ökenslätter, se 4 Mos 33:48-50]. [”Och det skedde att efter” lyder den ordagranna inledningen till Josuas bok och det är en övergång från föregående boks sista kapitel där speciellt Moses död beskrivs, se 5 Mos 34. Första gången Josua nämns är när Mose utser honom att leda striden mot amalekiterna, se 2 Mos 17:8-13. Josua var också en av de tolv utforskarna och Mose gav honom ett nytt namn, se 4 Mos 13:2-4816. Han hade varit Moses tjänare alltifrån sin ungdom, se 2 Mos 24:1333:114 Mos 11:28 och utses också till Moses efterträdare, se 4 Mos 27:18-23. Det har gått 38 år sedan Josua och Kaleb hade bespejat landet från Kadesh-Barnea, se 5 Mos 2:14. Då var Kaleb 40 år, se Jos 14:7. Josua var troligtvis i samma ålder eller yngre (men över 20 år, se 4 Mos 32:11-13) vilket gör att han nu är 60-78 år. Josua kommer att leva ytterligare 40 år och dö vid 110 års ålder, se Jos 24:29.] Han [Herren] sa [till Josua]: Min tjänare Mose är död. Stå nu upp och gå över denna Jordan [Jordanfloden i närheten av Jeriko strax norr om Döda havet], du och allt detta folk, till det land som jag ger åt dem, Israels barn (söner). Varje plats där ni sätter er fot (ordagrant: som er fots sula trampar på) har jag gett er, som jag har talat till (lovat) Mose [5 Mos 11:24]. Från öknen [vildmarken, i söder] och detta Libanon [de vita bergskedjorna i norr] och ända till den stora floden, floden Eufrat [i öst], över hela hettiternas land [västra Syrien och det dominerande av de sju folkslagen i Kanaans land, se 1 Mos 15:162 Kung 7:6] och till det Stora havet [Medelhavet – mot öppningen] där solen går ner [i väst] ska bli ert område (er gräns, kust). [Detta är en generell beskrivning av de södra och norra gränsernas dragning mot öst och väst. Här nämns öken, berg, flod och hav, vilket ger en fin beskrivning av ett land som består av alla sorters natur! En mer detaljerad redogörelse med varje stams område ges i Jos 14-19, se även 1 Mos 15:18-215 Mos 11:24. Libanon betyder ordagrant ”vit”, och syftar på de vita trädbevuxna snöbeklädda bergskedjorna i norr i nuvarande Libanon. Här i vers 4 är enda gången det står ”detta Libanon”, ett liknande uttryck finns i Jos 1:2 om ”denna Jordan”. Det kan syfta på att området var synligt, och Libanon representerar då de vita snöbetäckta bergen i norr (bl.a. Hermon) som är synligt från Döda havet en klar dag. Hettiternas land syftar inte på deras rike i nuvarande Turkiet, utan i så fall snarare på de områden i västra Syrien som de besatt. Något som också bekräftas av samtida egyptiska källor som benämner västra och centrala Syrien som ”hettiternas land”. På Abrahams tid fanns hettiterna i trakterna kring Hebron i södra Israel. Detta folkslag hade kolonier i Kanaans land och var det starkaste av de sju folkslagen där, se 2 Mos 3:8Jos 3:10. Troligtvis används ”hettiternas land” som ett samlingsbegrepp för alla dessa folkslag, eftersom de dominerade i bergsområdena i Judeen, men inkluderar även området i västra Syrien.] Ingen (ingen man) ska kunna stoppa dig (stå dig emot) under alla dina livsdagar. Så som jag var med Mose, så ska jag också vara med dig [Josua]. Jag ska inte lämna dig (svika dig, låta dig sjunka) eller överge (lämna, släppa taget om) dig. [5 Mos 7:2431:68Heb 13:5] [Josua står inför en enorm utmaning att leda folket och inta landet. Fyrtio år tidigare hade israeliterna vacklat i tron vid utforskarnas rapport, se 4 Mos 13:1-33. Samma sju folkslag finns kvar nu också, men det gör även Guds löften. Uppmaningen ”var stark och frimodig” upprepas tre gånger, se vers 6, 7 och 9. Den har uttalats tidigare också, se 5 Mos 31:6723 och kommer även senare, se Jos 1:1810:25. Detta med mod går som en röd tråd ända från Kalebs lugna och trosfriska uppmaning, se 4 Mos 13:30 genom hela Femte Moseboken till Josuas slutliga uppmaningar, se Jos 10:2523:6. Här kan man skönja en parallell till Jesu missionsbefallning i Matt 28:18-20. När Jesus lämnar lärjungarna ger han uppdraget att expandera Guds rike i hela världen (inta landet) med löftet om att Gud är med varje dag (jag ska inte lämna eller överge dig)!] Var stark (fast, säker, tapper) och frimodig (ståndaktig, alert, modig)! För du ska som arv åt detta folk fördela det land som jag med ed lovade deras fäder att ge dem. Var bara stark (fast, säker, tapper) och mycket frimodig (ståndaktig, alert, modig)! [Samma fras som i vers 6 och 9, men med adverbet ”bara” och förstärkningen ”mycket”.] Var noga med att beakta och följa (vaka över; se till att göra efter) all den undervisning (hebr. Torah) som min tjänare Mose har gett (befallt) dig. Vik inte av från den vare sig åt höger eller åt vänster [följ instruktionerna], så kan du agera vist [med insikt och förstånd och ha framgång] vart du än går. Låt inte denna skrift med undervisning (hebr. Torah) [denna instruktionsbok] lämna din mun. Begrunda (reflektera över) den [upprepa den lågmält för dig själv] både dag och natt – så att du noga beaktar och följer (vakar över; ser till att göra) allt som är skrivet i den – för då ska du lyckas (ordagrant: rusa fram) på din väg och du kan agera vist [med insikt och förstånd och ha framgång]. [Vers 7-8 har flera parallella uttryck. Verben hör (hebr. shamar) och gör (hebr. asah) upprepas i varje vers. Hebreiskan har inte ordet ”och” mellan dessa ord, vilket knyter dem ännu tätare tillsammans som en enhet att ”beakta – följa”. Höger/vänster hör ihop med dag/natt och ”vart du än går” hör ihop med ”din väg”. Begrunda (hebr. hagah) innebär att mumla och tala för sig själv i en låg ton, se även Ps 1:2. Rent språkligt skulle ordet ”meditera” kunna användas, men eftersom det ofta förknippas med österländsk religion är det viktigt att lyfta fram Skriftens uppmaning att enbart livnära sig på Guds ord, se Jes 55:1-3Joh 6:2735.] Har jag inte befallt dig [nu, se vers 6 och 7, men även tidigare genom Moses ord, se 5 Mos 31:6723]

När Mose, Herrens tjänare, var död sade Herren till Moses medhjälpare Josua, Nuns son: »Min tjänare Mose är död. Gå nu över Jordan med hela detta folk till det land jag ger åt dem, åt israeliterna. Varje fotsbredd mark ni trampar ger jag er, så som jag lovat Mose. Från öknen och från Libanon fram till den stora floden, Eufrat — allt hettitiskt land — och till Medelhavet i väster skall ert område sträcka sig. Ingen skall kunna hålla stånd mot dig så länge du lever. Jag skall vara med dig som jag var med Mose och inte svika dig, inte överge dig. Var tapper och stark! Du skall göra till detta folks egendom det land som jag med ed lovat att ge deras fäder. Så var tapper och stark! Följ troget den lag som min tjänare Mose gav dig. Vik inte av från den åt vare sig höger eller vänster, så får du framgång i allt vad du gör. Ha alltid denna lag på dina läppar, läs lagens bok dag och natt, så att du troget följer allt som står skrivet där. Då kommer allt du gör att lyckas, då får du framgång. Jag har ju sagt: Var tapper och stark! Låt dig inte skrämmas, bli inte förskräckt! Herren, din Gud, är med dig i allt vad du gör.«