Lukasevangeliet 1:39-56
Lukasevangeliet 1:39-56 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Vid den tiden skyndade Maria till en stad i Juda bergsbygd och gick in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet. När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv, och hon blev uppfylld av den helige Ande och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till i mig av glädje. Och salig är du som trodde, ty det som Herren har sagt till dig skall gå i uppfyllelse." Då sade Maria: "Min själ prisar Herren, och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare. Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet. Och se, härefter skall alla släkten prisa mig salig. Stora ting har den Mäktige gjort med mig och heligt är hans namn. Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som fruktar honom. Han har utfört väldiga gärningar med sin arm. Han har skingrat dem som har stolta hjärtan och sinnen. Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt. Hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat tomhänta bort. Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att visa sin barmhärtighet mot Abraham och hans barn, till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder." Maria stannade hos henne omkring tre månader och vände sedan hem igen.
Lukasevangeliet 1:39-56 Nya Levande Bibeln (BSV)
Några dagar senare skyndade sig Maria iväg till Elisabet. Hon gick upp till den stad bland Judeens berg där Sakarias bodde, och gick in i hans hus och hälsade. När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne, och hon blev fylld av Guds heliga Ande och ropade högt till Maria: "Gud har gett dig mer gott än någon annan kvinna, och allt gott har han gett till ditt barn. Vilken ära för mig att mamman till min Herre kommer på besök. I samma stund som du hälsade på mig och jag hörde din röst, sparkade barnet till av glädje i min mage. Du kan vara lycklig som litade på Herren Gud, för han ska infria sitt löfte till dig." Maria svarade: "Jag vill hylla Herren av hela mitt hjärta! Jag jublar över Gud, han som räddar mig! Han har vänt sin uppmärksamhet mot mig, och låter en enkel kvinna få tjäna honom. Från den här stunden ska människor i alla tider berätta om min lycka. Han, den helige och mäktige, har gjort fantastiska saker med mig. Han visar ständigt medlidande med alla dem som tillber honom. Hans makt är stor, han är full av kraft! De stolta och självsäkra slår han ner. Härskare störtar han från deras troner, men de ödmjuka upphöjer han. Han mättar de hungriga med sina gåvor, men de rika driver han bort med tomma händer. Han hjälper sitt folk Israel! Han glömmer inte det löfte han gav till våra förfäder, för han lovade vår stamfar Abraham och hans ättlingar att alltid vara god mot dem." Maria stannade hos Elisabet i ungefär tre månader och återvände sedan hem.
Lukasevangeliet 1:39-56 Karl XII 1873 (SK73)
Uti de dagar stod Maria upp, och gick i bergsbygdena med hast, uti Jude stad; Och kom uti Zacharie hus, och helsade Elisabet. Och det begaf sig, då Elisabet hörde Marie helsning, sprang barnet uti hennes lif. Och Elisabet vardt uppfylld med den Helga Anda; Och hon ropade med höga röst, och sade: Välsignad du ibland qvinnor, och välsignad dins lifs frukt. Och hvadan kommer mig detta, att mins Herras moder kommer till mig? Si, då rösten af dine helsning kom i min öron, sprang barnet af glädje i mitt lif. Och salig äst du, som trodde; ty all ting varda fullbordad, som dig sagd äro af Herranom. Och Maria sade: Min själ prisar storliga Herran; Och min ande fröjdar sig i Gudi, minom Frälsare; Ty han hafver sett till sine tjenarinnos ringhet: Si, härefter varda all slägte mig saliga kallande. Ty den Mägtige hafver gjort mägtig ting med mig, och hans Namn är heligt; Och hans barmhertighet varar ifrå slägte till slägte, öfver dem som frukta honom. Han hafver bedrifvit magt med sinom arm, och förskingrat dem, som högfärdige äro uti deras hjertas sinne. De mägtige hafver han satt af sätet, och uppsatt de ringa. De hungriga hafver han med god ting uppfyllt, och de rika hafver han låtit tomma blifva. Han hafver upptagit sin tjenare Israel, tänkande på sina barmhertighet; Såsom han sagt hafver till våra fäder, Abraham och hans säd, till evig tid. Och Maria blef när henne vid tre månader; och gick så hem i sitt hus igen.
Lukasevangeliet 1:39-56 Svenska 1917 (SVEN)
En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden. Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet. När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande och brast ut och ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt! Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig? Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv. Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren.» Då sade Maria: »Min själ prisar storligen Herren, och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare. Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig. Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn. Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom. Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan. Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt; hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer. Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder.» Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
Lukasevangeliet 1:39-56 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Vid den tiden bröt Maria upp och skyndade till en stad i Juda bergsbygd. Där gick hon in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet. När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv. Hon blev uppfylld av den helige Ande och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? När ljudet av din hälsning nådde mina öron spratt barnet till i mig av glädje. Och salig är du som trodde, för det som Herren har sagt dig kommer att gå i uppfyllelse." Då sade Maria: "Min själ upphöjer Herren och min ande jublar över Gud, min Frälsare, för han har sett till sin tjänarinnas ringhet. Från denna stund ska alla släkten kalla mig salig, för den Mäktige har gjort stora ting med mig och hans namn är heligt. Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som vördar honom. Han har gjort väldiga gärningar med sin arm, han har skingrat dem som har stolta hjärtan och sinnen. Härskare har han störtat från deras troner, och de enkla har han upphöjt. Hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat tomhänta bort. Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att vara barmhärtig mot Abraham och hans barn till evig tid, så som han har lovat våra fäder." Maria stannade hos Elisabet omkring tre månader och återvände sedan hem.
Lukasevangeliet 1:39-56 nuBibeln (NUB)
Några dagar senare skyndade sig Maria iväg till en stad i Juda bergsbygd. Hon gick till Sakarias hus och hälsade på Elisabet. När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av den heliga Anden. Hon ropade högt: ”Välsignad är du bland kvinnorna, och välsignat är barnet du bär! Vilken ära för mig att modern till min Herre kommer på besök! I samma stund som jag hörde din hälsning sparkade barnet till av glädje i min mage. Lycklig är den som trodde, för vad Herren har sagt ska gå i uppfyllelse.” Maria sa: ”Jag vill hylla Herren av hela min själ! Min ande jublar över Gud, han som räddar mig! Han har sett till sin ringa tjänarinna. Från den här stunden ska alla generationer prisa mig lycklig. Han, den Mäktige, har gjort stora ting med mig. Heligt är hans namn. Hans barmhärtighet är stor mot dem som fruktar honom, från generation till generation. Han har utfört väldiga gärningar med sin arm och skingrat dem som har övermodiga tankar i sina hjärtan. Härskare störtar han från deras troner, men de ödmjuka upphöjer han. Han mättar de hungriga med sin godhet, men de rika driver han tomhänta bort. Han hjälper sin tjänare Israel och kommer ihåg sin barmhärtighet mot Abraham och hans ättlingar för evigt, som han lovade våra förfäder.” Maria stannade hos Elisabet i ungefär tre månader och återvände sedan hem.
Lukasevangeliet 1:39-56 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Några dagar senare begav sig Maria i väg och skyndade (med entusiasm) till en stad i bergsbygden i Juda. [Bergsbygden i Juda sträcker sig i nordsydlig riktning från Jerusalem ner mot Hebron. Resan från Nasaret till detta område tar tre till fyra dagar till fots. Sakarias var präst i templet, men eftersom man bara tjänstgjorde fem veckor per år var det inte nödvändigt att bo i Jerusalem, så många präster bodde i t.ex. Jeriko eller Hebron. Enligt kristen tradition från 500-talet är platsen Ein Kerem, sju kilometer väster om Jerusalem.] Maria gick in i Sakarias hus och hälsade (saluterade, välsignade) Elisabet. [En dåtida hälsning var inte bara några ord och en gest, utan var en ceremoni där den yngre på ett vördnadsfullt sätt hälsade den äldre.] När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i hennes moderliv, och Elisabet blev uppfylld av den helige Ande. [Profetian i Luk 1:15 går i uppfyllelse.] Hon ropade ut med hög röst (ett emotionellt utrop) och sa [sedan, när hon samlat sig]: ”Du [Maria] är välsignad (lycklig, avundsvärd) framför alla andra kvinnor [du har fått ett unikt privilegium], och välsignat är det barn du bär inom dig. Men vem är jag (hur har jag förtjänat denna ära), att min Herres mor kommer till mig? Se, på en gång när mina öron hörde ljudet av din hälsning, sparkade barnet till av jublande glädje i mitt moderliv. Salig (lycklig, välsignad) är hon som litade på (trodde) att det skulle gå i fullbordan, det som sagts henne genom Herren.” [Det som förmedlats genom ängeln Gabriel, se vers 26, 30-33.] [Maria brister ut i lovsång. Det första ordet i grekiskan är verbet upphöjer (gr. megaluno). Det sätter tonen för hela sången. Den latinska översättningen har samma ordföljd, och därför har detta stycke kommit att kallas Magnificat, från det latinska ordet för upphöjer. Maria var redan vid ung ålder välbekant med Skrifterna och hela lovsången andas bibelcitat. Det finns många likheter med Hannas lovsång då Gud gett henne en son, se 1 Sam 2:1-10. Lovsången är uppbyggd som en psaltarpsalm, vilket även gäller Sakarias och Simeons lovsånger, se Luk 1:68-792:29-32.] Då sa Maria: ”Min själ upphöjer Herren [jag lovsjunger och talar ständigt om Herrens storhet], och min ande jublade (hoppade av glädje) över (på grund av) Gud, min Frälsare (Räddare, Befriare)! [Ps 103:1-2Ps 35:9Hab 3:18] För han har sett (beaktat) sin tjänarinnas låga status (ödmjukhet). [1 Sam 1:11Ps 136:23] Se, från denna stund ska alla släkten (generation efter generation) kalla mig välsignad (glad, lycklig). [1 Mos 30:13Ps 138:6] För den Mäktige har gjort stora ting (fantastiska saker) för mig [Ps 71:19126:23], och heligt (avskilt) är hans namn. [Ps 111:9] Hans barmhärtighet (kärlek mot dem som lider) är över dem som fruktar honom från släkte till släkte. [Ps 103:17] [Maria börjar personligt och prisar Gud för vad han gjort för henne, se vers 48-50. Den andra delen är profetisk och ser fram mot vad sonen ska göra för Israel. Det är inte ovanligt att psalmer är strukturerade på detta sätt, se Ps 1569128130131.] Han har utfört mäktiga kraftgärningar med sin arm [Ps 98:1118:15]. Han har förskingrat dem som har högmodiga tankar i sina hjärtan. Han har störtat ned dynastier (mäktiga ledare – gr. dunastes) från deras troner, och upphöjt dem av låg rang. Han har mättat de hungriga (behövande) med sina goda gåvor [Ps 107:9], och skickat i väg de rika tomhänta. [Luk 6:20-26] Han har tagit sig an (hjälpt och tagit ställning för) sin tjänare Israel [Jes 41:8], han har kommit ihåg sin barmhärtighet (nåd). Han talade till våra fäder (har gett löftet), till Abraham och hans barn (säd, avkomlingar) för evigt (till tidsåldern).” [Maria hade förstått att Jesus var Herrens Smorde som skulle uppfylla löftet som Gud gett Abraham, se 1 Mos 17:1922:16-18Luk 2:26.] Maria stannade hos henne i ungefär tre månader [tills Johannes Döparen var född], och återvände sedan hem. [Den judiska seden var att modern inte gjorde något annat än att vila under de tre första månaderna av graviditeten.]
Lukasevangeliet 1:39-56 Bibel 2000 (B2000)
Några dagar efteråt gav sig Maria i väg och skyndade till en stad i Juda bergsbygd; hon gick till Sakarias hus och sökte upp Elisabet. När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av helig ande. Hon ropade med hög röst: »Välsignad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig. Hur kan det hända mig att min herres mor kommer till mig? När mina öron hörde din hälsning sparkade barnet till i mig av fröjd. Salig hon som trodde, ty det som Herren har låtit säga henne skall gå i uppfyllelse.« Då sade Maria: »Min själ prisar Herrens storhet, min ande jublar över Gud, min frälsare: han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna. Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig: stora ting låter den Mäktige ske med mig, hans namn är heligt, och hans förbarmande med dem som fruktar honom varar från släkte till släkte. Han gör mäktiga verk med sin arm, han skingrar dem som har övermodiga planer. Han störtar härskare från deras troner, och han upphöjer de ringa. Hungriga mättar han med sina gåvor, och rika skickar han tomhänta bort. Han tar sig an sin tjänare Israel och håller sitt löfte till våra fäder: att förbarma sig över Abraham och hans barn, till evig tid.« Maria stannade hos henne omkring tre månader och återvände sedan hem.