Lukasevangeliet 7:1-10
Lukasevangeliet 7:1-10 Svenska Folkbibeln (SFB98)
När Jesus hade hållit hela sitt tal till folket, gick han in i Kapernaum. En officer där hade en tjänare som han satte stort värde på. Tjänaren var sjuk och låg för döden. Då officeren fick höra talas om Jesus, skickade han några av judarnas äldste till honom och bad honom komma och bota hans tjänare. De kom till Jesus och bad honom ivrigt: "Han är värd att du gör detta för honom. Han älskar vårt folk, och det är han som har byggt synagogan åt oss." Jesus gick med dem. Han var nästan framme vid huset, då officeren skickade några vänner och lät hälsa honom: "Herre, gör dig inte besvär. Jag är inte värd att du går in under mitt tak. Därför ansåg jag mig inte heller värd att komma till dig. Men säg ett ord, så blir min tjänare frisk. Jag är själv en man som står under andras befäl, och jag har soldater under mig. När jag säger till en: Gå, så går han, och till en annan: Kom, så kommer han, och till min tjänare: Gör det, så gör han det." När Jesus hörde detta förundrade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde honom: "Jag säger er: Inte ens i Israel har jag funnit en så stark tro." Och de som skickats ut vände tillbaka och fann tjänaren frisk.
Lukasevangeliet 7:1-10 Nya Levande Bibeln (BSV)
När Jesus hade slutat tala till folket gick han in i staden Kafarnaum. Där fanns en romersk officer som hade en tjänare som han tyckte mycket om, och nu var tjänaren sjuk och låg för döden. När officeren därför fick höra talas om Jesus, sände han några av judarnas ledare till honom för att be honom komma och bota tjänaren. Dessa kom nu till Jesus och bad ivrigt att han skulle följa med och hjälpa mannen. "Om någon förtjänar din hjälp så är det han", sa de. "Han älskar vårt folk och har till och med byggt synagogan åt oss!" Då följde Jesus med dem. Men innan han kom fram till huset, skickade officeren några vänner för att säga till honom: "Herre, stanna där du är, jag är inte värd att du går in i mitt hus. Därför vågade jag inte heller komma till dig. Men säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk. Jag vet det, för jag har själv överordnade officerare som ger mig order, och jag har andra soldater som är under mig. Om jag säger till en av dem: 'Gå', så går han, och till en annan: 'Kom', så kommer han, och om jag säger till min tjänare: 'Gör det här, eller det där', så gör han det." Jesus blev mycket förvånad och vände sig till folket som följde honom och sa: "Jag försäkrar er att inte ens bland Israels folk har jag sett en så stark tro." Och när officerens vänner kom tillbaka till huset, såg de att tjänaren var fullt frisk.
Lukasevangeliet 7:1-10 Karl XII 1873 (SK73)
Då han all sin ord uttalat hade för folket, gick han till Capernaum. Och en höfvitsmans tjenare låg dödssjuk, och han var honom kär. Då han hörde af Jesu, sände han de äldsta af Judarna till honom, och bad honom att han ville komma, och göra hans tjenare helbregda. Då de kommo till Jesum, bådo de honom fliteliga, sägande: Han är värd, att du gör honom det; Ty han hafver vårt folk kärt, och hafver byggt oss Synagogon. Då gick Jesus med dem. Och då han icke långt var ifrå huset, sände höfvitsmannen sina vänner till honom, och sade: Herre, gör dig icke omak; ty jag är icke värdig, att du går under mitt tak; Hvarföre jag ock icke räknade mig sjelfvan värdigan till att komma till dig; utan säg med ett ord, så varder min tjenare helbregda. Ty jag är ock en man, stadder under härskap, och hafver krigsknektar under mig; och jag säger till den ena: Gack, och han går; och till den andra: Kom, och han kommer; och till min tjenare: Gör det, och han gör så. Då Jesus detta hörde, förundrade han sig på honom, och vände sig om, och sade till folket, som följde honom: Det säger jag eder, så stora tro hafver jag icke funnit i Israel. Och de, som utsände voro, gingo hem igen, och funno tjenaren helbregda, som sjuk var.
Lukasevangeliet 7:1-10 Svenska 1917 (SVEN)
När han nu hade talat allt detta till slut inför folket, gick han in i Kapernaum. Men där var en hövitsman som hade en tjänare, vilken låg sjuk och var nära döden; och denne var högt skattad av honom. Då han nu fick höra om Jesus, sände han till honom några av judarnas äldste och bad honom komma och bota hans tjänare. När dessa kommo till Jesus, bådo de honom enträget och sade: »Han är värd att du gör honom detta, ty han har vårt folk kärt, och det är han som har byggt synagogan åt oss.» Då gick Jesus med dem. Men när han icke var långt ifrån hövitsmannens hus, sände denne några av sina vänner och lät säga till honom: »Herre, gör dig icke omak; ty jag är icke värdig att du går in under mitt tak. Därför har jag ej heller aktat mig själv värdig att komma till dig Men säg ett ord, så bliver min tjänare frisk. Jag är ju själv en man som står under andras befäl; jag har ock krigsmän under mig, och om jag säger till en av dem: 'Gå', så går han, eller till en annan: 'Kom', så kommer han, och om jag säger till min tjänare: 'Gör det', då gör han så.» När Jesus hörde detta, förundrade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde honom: »Jag säger eder: Icke ens i Israel har jag funnit så stor tro.» Och de som hade blivit utsända gingo hem igen och funno tjänaren vara frisk.
Lukasevangeliet 7:1-10 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
När Jesus hade hållit hela sitt tal till folket som lyssnade, gick han in i Kapernaum. En officer där hade en tjänare som var sjuk och döende. Han uppskattade tjänaren mycket, och när han fick höra om Jesus sände han några av judarnas äldste till honom och bad honom komma och rädda hans tjänare. De kom till Jesus och bad honom ivrigt: "Han är värd att du gör det för honom. Han älskar vårt folk, och det är han som har byggt synagogan åt oss." Jesus gick med dem. Han var nästan framme vid huset när officeren skickade några vänner och lät hälsa honom: "Herre, gör dig inte besvär. Jag är inte värd att du går in under mitt tak. Därför tyckte jag mig inte heller värdig att komma till dig. Men säg ett ord, så blir min tjänare frisk. Jag är själv en man som står under befäl, och jag har soldater under mig. Säger jag till en: Gå, så går han, och till en annan: Kom, så kommer han, och till min tjänare: Gör det här, så gör han det." När Jesus hörde detta blev han förundrad över honom. Han vände sig till folket som följde honom och sade: "Jag säger er: Inte ens i Israel har jag funnit en så stark tro." Och de som skickats ut återvände hem och fann tjänaren frisk.
Lukasevangeliet 7:1-10 nuBibeln (NUB)
När Jesus hade slutat tala till folket gick han in i Kafarnaum. Där fanns en romersk officer som hade en tjänare som han satte stort värde på, och nu var tjänaren sjuk och låg för döden. När officeren fick höra talas om Jesus, sände han några av judarnas ledare till honom för att be honom komma och bota tjänaren. Dessa kom nu till Jesus och bad ivrigt till honom: ”Han förtjänar din hjälp”, sa de. ”Han älskar vårt folk och har till och med byggt synagogan åt oss.” Då följde Jesus med dem. Men innan han kom fram till huset, skickade officeren några vänner för att säga till honom: ”Herre, stanna där du är, jag är inte värd att du går in i mitt hus. Därför vågade jag inte heller komma till dig. Men säg bara ett ord, och låt min tjänare så bli frisk. Jag har själv överordnade officerare som ger mig order, och jag har andra soldater som är under mig. Om jag säger till en av dem: ’Gå’, så går han, och till en annan: ’Kom’, så kommer han, och om jag säger till min tjänare: ’Gör det här’, så gör han det.” När Jesus hörde detta blev han mycket förvånad och vände sig till folket som följde honom och sa: ”Jag säger er att inte ens bland Israels folk har jag funnit en så stark tro.” När de utsända kom tillbaka till huset, såg de att tjänaren var fullt frisk.
Lukasevangeliet 7:1-10 Svenska Kärnbibeln (SKB)
När Jesus hade hållit hela sitt tal [Luk 6:20-49] till folket, gick han in i Kapernaum [där han bodde i Petrus hus]. En romersk officer (centurion) där hade en tjänare som låg sjuk och var nära döden. Officeren satte stort värde på denne tjänare. När han fick höra om Jesus, sände han några av de judiska äldste [de judiska ledarna i Kapernaum] och bad honom komma och rädda tjänarens liv. [Här används prepositionen dia framför det grekiska ordet sozo som både betyder helad och frälst. Prepositionen som betyder ”genom” förstärker att han önskar att hans tjänare blir ”genom-helad”, dvs. fullständigt helad på en gång.] De kom till Jesus och vädjade gång på gång ivrigt till honom: ”Han är värd att du gör detta för honom, för han älskar [uppriktigt – på ett osjälviskt, utgivande sätt] vårt folk och har även byggt synagogan åt oss.” [En romersk centurion förde befälet över omkring åttio romerska soldater. Även om han tjänade tjugo gånger mer än en vanlig soldat, var det en stor uppoffring att bygga synagogan. Hans kärlek till det judiska folket visade sig i praktisk handling. Arkeologer har hittat flera inskriptioner från den här tiden som visar att det inte var ovanligt att hedningar bekostade judiska synagogor. Cornelius var också en romersk centurion som gav av sina medel till judarna, se Apg 10:1-2.] Jesus följde då med dem. Men när han nästan var framme vid huset skickade den romerska officeren några vänner och lät hälsa: ”Herre, gör dig inte besvär. Jag är inte värdig att du går in under mitt tak. Därför ansåg jag mig inte heller värdig att själv komma till dig. Men säg bara ett ord så blir min tjänare (pojke) frisk. Jag är själv en man som [dagligen] står under andras befäl och har soldater under mig. Om jag säger: ’Gå’, till en av dem så går han, eller till en annan: ’Kom’, så kommer han, och om jag säger till min tjänare: ’Gör detta’, så gör han det.” När Jesus hörde detta förundrades han över honom (Jesus blir förvånad och överraskad) och sa till folket som följde honom: ”Jag säger er, inte ens i hela Israel har jag sett en sådan stor tro.” När de utskickade [vännerna till officeren] kom tillbaka till huset fann de tjänaren frisk igen.
Lukasevangeliet 7:1-10 Bibel 2000 (B2000)
Då han hade sagt allt som folket skulle höra gick han in i Kafarnaum. En officer där hade en tjänare som låg sjuk och var nära döden. Officeren satte stort värde på honom, och när han fick höra talas om Jesus skickade han några av judarnas äldste till honom för att be honom komma och rädda tjänaren till livet. De sökte upp Jesus och vädjade ivrigt till honom. »Han är värd att du gör detta för honom«, sade de. »Han är en vän av vårt folk och har själv låtit bygga synagogan åt oss.« Jesus följde då med dem. Men när han var nästan framme vid huset skickade officeren några vänner och lät hälsa: »Herre, gör dig inte besvär. Jag är inte värd att du går in under mitt tak, och därför vågade jag heller inte själv komma till dig. Men säg bara ett ord och låt pojken bli frisk. Jag är själv en som står under befäl, och jag har soldater under mig, och säger jag till den ene: Gå, så går han, och till den andre: Kom, så kommer han, och säger jag till min tjänare: Gör det här, så gör han det.« När Jesus hörde detta förvånade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde med honom: »Jag säger er, inte ens bland israeliter har jag funnit en så stark tro.« Och när de utskickade kom tillbaka till huset fann de tjänaren frisk igen.