Markusevangeliet 16:11-20

Markusevangeliet 16:11-20 Svenska Kärnbibeln (SKB)

När de hörde att han levde och att hon hade sett honom, trodde de inte på det. Efter detta [på samma dag, se Luk 24:13] visade han sig i en annan skepnad (annorlunda yttre form) för två av dem som var på väg ut på landet [till Emmaus, elva kilometer utanför Jerusalem]. De kom tillbaka [till Jerusalem] och berättade för de andra, men de trodde inte på dem. Efter detta visade han sig också för de elva medan de låg till bords, och han tillrättavisade dem skarpt för deras otro och hårda hjärtan, eftersom de vägrat tro på dem som sett honom uppstånden. Och han sa till dem: När ni [sedan] går ut i hela världen [går in överallt – in i varenda strukturerad ordning och varje sammansatt system], predika (förkunna) [då] evangeliet (de goda nyheterna; det glada budskapet) [om försoning och frälsning] för hela skapelsen [för allt skapat, inrättat, ordnat och etablerat]. Den som tror och blir döpt är frälst (trygg, hel, bevarad, helad, försörjd, befriad, och har evigt liv), medan den som inte tror blir dömd. Dessa tecken ska troget följa (alltid vara närvarande) dem som ständigt tror (litar på, lutar sig emot mig): I mitt namn ska de kasta ut demoner, de ska tala nya (helt nya, bättre) språk (tungor), och de ska plocka upp (lyfta undan) ormar [bokstavligt ormar, eller bild av djävulen]. Om de dricker något dödligt, ska det inte skada dem, och när de lägger händerna på de sjuka (de som är helt utan styrka, svaga) ska dessa bli friska. Därefter, sedan Herren Jesus hade talat till dem [de elva lärjungarna], blev han upplyft till himlen och satte sig på Guds högra sida. De gick ut och predikade överallt (på alla platser), och Herren verkade (arbetade) tillsammans med dem och bekräftade ordet genom de mirakler (tecken, under) som följde dem.