Romarbrevet 12:4-8
Romarbrevet 12:4-8 Bibel 2000 (B2000)
Ty liksom vi har en enda kropp men många lemmar, alla med olika uppgifter, så utgör vi, fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som är till för varandra. Vi har olika gåvor allt efter den nåd vi har fått: profetisk gåva i förhållande till vår tro, tjänandets gåva hos den som tjänar, undervisningens gåva hos den som undervisar, tröstens gåva hos den som tröstar och förmanar, gåvan att frikostigt dela med sig, att vara nitisk som ledare och att med glatt hjärta visa barmhärtighet.
Romarbrevet 12:4-8 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Ty liksom vi i"en"kropp har många lemmar och alla lemmarna inte har samma uppgift, så är vi, som är många,"en"kropp i Kristus, men var för sig är vi varandras lemmar. Vi har olika gåvor alltefter den nåd som vi har fått. Den som har profetians gåva skall profetera i överensstämmelse med tron. Den som har gåvan att tjäna skall tjäna i sin uppgift. Den som undervisar skall undervisa i läran. Den som förmanar skall göra det i den uppgiften. Den som delar ut gåvor skall göra det utan baktankar. Den som leder församlingen skall vara nitisk, och den som utövar barmhärtighet skall göra det med glatt hjärta.
Romarbrevet 12:4-8 Nya Levande Bibeln (BSV)
Låt mig använda en bild: Det finns många delar i en kropp. Men de olika delarna är alla värdefulla, eftersom varje del har sin speciella funktion. På samma sätt är det med oss som lever i gemenskap med Kristus. Tillsammans utgör vi en enda kropp, även om vi är många. Och de olika delarna är till för att hjälpa varandra. Gud har i sin godhet gett var och en av oss förmågan att utföra vissa uppgifter. Om Gud har gett dig förmågan att framföra olika budskap från honom, så gör det varje gång din tro gör dig övertygad om att du har fått ett budskap från honom. Om du har fått förmågan att hjälpa andra, så hjälp dem av hela hjärtat. Om du har fått förmågan att undervisa, så undervisa så som Gud vill. Om du har fått förmågan att uppmuntra andra, så se till att du verkligen gör det. Om du har fått förmågan att ge till den som behöver, så gör det med ett generöst hjärta. Om du har fått förmågan att leda andra, så ta din ledaruppgift på allvar. Och om du har fått förmågan att visa medlidande med andra, så gör det med glädje.
Romarbrevet 12:4-8 Karl XII 1873 (SK73)
Ty såsom vi uti en lekamen hafve många lemmar, men alle lemmar hafva icke allt samma ämbete; Så äre vi nu månge en lekamen i Christo, men inbördes äre vi hvarsannars lemmar; Och hafve åtskilliga gåfvor, efter den nåd som oss gifven är. Hafver någor Prophetiam, så vare hon ens med trone. Hafver någor ett ämbete, så akte han derpå; lärer någor, så akte han på lärona. Förmanar någor, så akte han på förmaningen; gifver någor, så gifve uti enfaldighet; regerar någor, så regere med omsorg; gör någor barmhertighet, så göre det med fröjd.
Romarbrevet 12:4-8 Svenska 1917 (SVEN)
Ty såsom vi i en och samma kropp hava många lemmar, men alla lemmarna icke hava samma förrättning, så utgöra ock vi, fastän många, en enda kropp i Kristus, men var för sig äro vi lemmar, varandra till tjänst. Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro; har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall; är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta; den som är satt till föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.
Romarbrevet 12:4-8 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
För liksom vi i en enda kropp har många lemmar och alla lemmarna inte har samma uppgift, så är vi många en enda kropp i Kristus. Men var för sig är vi varandras lemmar. Vi har olika gåvor efter den nåd vi har fått: att profetera i överensstämmelse med tron, att tjäna i vår uppgift, att undervisa i läran, att förmana med uppmuntran och tröst, att dela ut gåvor utan baktankar, att vara hängiven som ledare, eller att visa barmhärtighet med glatt hjärta.
Romarbrevet 12:4-8 nuBibeln (NUB)
Det finns många delar i den kropp vi har, och varje del har sin speciella funktion. På samma sätt utgör vi i Kristus en enda kropp, även om vi är många. Och de olika delarna är till för varandra. Vi har olika gåvor utifrån den nåd vi fått. Någon kan profetera och ska göra det i förhållande till sin tro. Den som kan tjäna ska göra det. Den som kan undervisa, ska undervisa. Den som kan uppmuntra andra, ska göra det. Den som har förmågan att ge till den som behöver, ska göra det med ett generöst hjärta. Den som har förmågan att leda andra, ska ta sin ledaruppgift på allvar. Och den som visar barmhärtighet, ska göra det med glädje.
Romarbrevet 12:4-8 Svenska Kärnbibeln (SKB)
För på samma sätt som vi har många olika delar i en kropp och delarna inte har samma funktion (uppgift), så utgör vi, fast vi är många, en enda kropp i den Smorde (Messias, Kristus), och individuellt är vi delar som hör ihop med varandra. [Vi är beroende av varandra.] [Paulus beskriver nu sju andliga gåvor. Det grekiska ordet charismata beskriver de särskilda gåvor som Anden delar ut åt var och en i församlingen ”på ett sådant sätt att de kan bli till nytta”, se 1 Kor 12:7. Nya testamentet har fyra ställen som talar om andliga gåvor och totalt beskrivs ett tjugotal, se 1 Kor 12:8-1112:28-31Ef 4:111 Pet 4:10-11. Alla troende har åtminstone en gåva, se 1 Pet 4:10 och uppmanas att söka den/dem, se 1 Kor 14:1.] Vi alla har olika (unika) nådegåvor, som alla har sitt ursprung (kommer) från [Guds] nåd (favör, välvilja). Om det är profetisk gåva , så ska den användas i proportion till (harmoni med) din tro. [Kan även översättas ”enligt tron”, dvs. den som talar inspirerat av Gud ska tala i linje med Guds ord. Eftersom det finns tal som framstår som profetiskt, men inte är inspirerat av den helige Ande, måste det prövas, se 1 Thess 5:19-21. Det finns också positiva gränser att det som sägs bygger upp och ger uppmuntran och tröst, se 1 Kor 14:3. Den profetiska gåvan är tänkt att finnas i en varm församlingsgemenskap där det finns utrymme att växa i sina gåvor, se 1 Kor 13:214:4.] Om det är tjänandets gåva (praktisk tjänst – gr. diakonia), så ska den användas för att tjäna. Om det är undervisningens gåva , ska den användas för att lära ut. Om det är gåvan att uppmuntra (trösta, hjälpa, komma till någons sida, förmana och leda rätt), ska den användas för att uppmuntra.