BibleProject | Småprofeterna

24/7 (SE)

Apostlagärningarna På 50 Dagar

Jesus Revolution - Första stegen

Påsk

BibleProject | Jesus och den nya mänskligheten

Goda Nyheter - Jesu vandring mot korset

Jakobsbrevet

nådens hymn

Pingst

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkMAT">
 <div class="chapter ch8" data-usfm="MAT.8">
 <div class="label">8</div><div class="s">En spet&#228;lsk blir ren</div><div class="p"> 1N&#228;r han gick ner fr&#229;n berget f&#246;ljde stora folkskaror med honom. 2D&#229; kom en spet&#228;lsk fram och f&#246;ll ner f&#246;r honom och sade: &#187;Herre, vill du, s&#229; kan du g&#246;ra mig ren.&#171; 3Jesus str&#228;ckte ut handen, r&#246;rde vid honom och sade: &#187;Jag vill. Bli ren!&#171; Genast blev mannen ren fr&#229;n sin spet&#228;lska. 4Men Jesus sade till honom: &#187;S&#228;g det inte till n&#229;gon, men g&#229; och visa upp dig f&#246;r pr&#228;sten och ge det offer som Mose har best&#228;mt. Det blir ett vittnesb&#246;rd f&#246;r dem.&#171;</div><div class="s">En officers tj&#228;nare botas</div><div class="p"> 5N&#228;r han gick in i Kafarnaum kom en officer fram till honom och bad om hj&#228;lp: 6&#187;Herre, min tj&#228;nare ligger f&#246;rlamad d&#228;r hemma och har sv&#229;ra pl&#229;gor.&#171; 7Jesus sade: &#187;Skall d&#229; jag komma och bota honom?&#171; 8Officeren svarade: &#187;Herre, jag &#228;r inte v&#228;rd att du g&#229;r in under mitt tak. Men s&#228;g bara ett ord, s&#229; blir pojken frisk. 9Jag &#228;r sj&#228;lv en som st&#229;r under bef&#228;l, och jag har soldater under mig, och s&#228;ger jag till den ene: G&#229;, s&#229; g&#229;r han, och till den andre: Kom, s&#229; kommer han, och s&#228;ger jag till min tj&#228;nare: G&#246;r det h&#228;r, s&#229; g&#246;r han det.&#171; 10Jesus blev f&#246;rv&#229;nad och sade till dem som f&#246;ljde honom: &#187;Sannerligen, inte hos n&#229;gon i Israel har jag funnit en s&#229; stark tro. 11Jag s&#228;ger er att m&#229;nga skall komma fr&#229;n &#246;ster och v&#228;ster och ligga till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket. 12Men rikets egna barn skall kastas ut i m&#246;rkret utanf&#246;r. D&#228;r skall man gr&#229;ta och sk&#228;ra t&#228;nder.&#171; 13Och till officeren sade Jesus: &#187;G&#229;. Du trodde och det skall ske.&#171; Och i det &#246;gonblicket blev pojken frisk.</div><div class="s">Petrus sv&#228;rmor och andra sjuka botas</div><div class="p"> 14Jesus kom hem till Petrus och fick se hans sv&#228;rmor ligga sjuk i feber. 15Han r&#246;rde vid hennes hand, och d&#229; l&#228;mnade febern henne, och hon steg upp och betj&#228;nade honom.</div><div class="p"> 16P&#229; kv&#228;llen f&#246;rde man till honom m&#229;nga som var besatta. Han drev ut andarna med sitt ord och botade alla sjuka, 17f&#246;r att det som sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: Han tog v&#229;ra sjukdomar, och han lyfte av oss v&#229;ra pl&#229;gor.</div><div class="s">Att f&#246;lja Jesus</div><div class="p"> 18N&#228;r Jesus s&#229;g s&#229; mycket folk omkring sig befallde han att man skulle fara &#246;ver till andra sidan sj&#246;n. 19En skriftl&#228;rd kom fram och sade till honom: &#187;M&#228;stare, jag skall f&#246;lja dig vart du &#228;n g&#229;r.&#171; 20Jesus svarade: &#187;R&#228;varna har lyor och himlens f&#229;glar har bon, men M&#228;nniskosonen har inget st&#228;lle d&#228;r han kan vila sitt huvud.&#171; 21En annan av l&#228;rjungarna sade: &#187;Herre, l&#229;t mig f&#246;rst g&#229; och begrava min far.&#171; 22Men Jesus svarade: &#187;F&#246;lj mig och l&#229;t de d&#246;da begrava sina d&#246;da.&#171;</div><div class="s">Stormen tystas</div><div class="p"> 23Han steg i b&#229;ten, och hans l&#228;rjungar f&#246;ljde med. 24Pl&#246;tsligt blev det s&#229; stark sj&#246;g&#229;ng att b&#229;ten n&#228;stan f&#246;rsvann bland v&#229;gorna. Men han sov. 25De gick fram och v&#228;ckte honom: &#187;Herre, hj&#228;lp oss, vi g&#229;r under.&#171; 26Han sade: &#187;Varf&#246;r &#228;r ni r&#228;dda, ni trossvaga?&#171; Sedan reste han sig och hutade &#229;t vindarna och sj&#246;n, och det blev alldeles lugnt. 27Folk h&#228;pnade och sade: &#187;Vem kan han vara? Till och med vindarna och sj&#246;n lyder honom.&#171;</div><div class="s">De besatta och svinhjorden</div><div class="p"> 28N&#228;r han kom &#246;ver till Gadaras omr&#229;de kom tv&#229; besatta emot honom fr&#229;n gravarna. De var s&#229; v&#229;ldsamma att ingen kunde ta sig fram den v&#228;gen. 29Och de ropade: &#187;Vad har du med oss att g&#246;ra, Guds son? Har du kommit hit f&#246;r att pl&#229;ga oss i f&#246;rtid?&#171; 30Ett gott stycke d&#228;rifr&#229;n gick en stor svinhjord och betade. 31Demonerna bad honom: &#187;Om du driver ut oss, skicka d&#229; &#246;ver oss till svinhjorden.&#171; 32Han svarade: &#187;Ge er i v&#228;g!&#171; D&#229; for demonerna ut ur m&#228;nnen och &#246;ver till svinen, och hela hjorden rusade utf&#246;r branten ner i sj&#246;n och omkom i vattnet. 33Herdarna sprang d&#228;rifr&#229;n, och n&#228;r de kom tillbaka till staden ber&#228;ttade de allt, ocks&#229; om de besatta. 34Hela staden gick d&#229; ut f&#246;r att m&#246;ta Jesus, och n&#228;r de s&#229;g honom bad de honom att l&#228;mna deras omr&#229;de.</div>
 </div>
 </div>
</div>

Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkLUK">
 <div class="chapter ch8" data-usfm="LUK.8">
 <div class="label">8</div><div class="s">Kvinnorna som f&#246;ljde med Jesus</div><div class="p"> 1D&#228;refter vandrade han fr&#229;n stad till stad och fr&#229;n by till by och f&#246;rkunnade budskapet om Guds rike. Med honom f&#246;ljde de tolv 2och n&#229;gra kvinnor som hade blivit botade fr&#229;n onda andar och fr&#229;n sjukdomar: Maria, hon fr&#229;n Magdala, som sju demoner hade farit ut ur, 3Johanna, hustru till Herodes f&#246;rvaltare Kusas, Susanna och m&#229;nga andra, som alla hj&#228;lpte dem med sina tillg&#229;ngar.</div><div class="s">Liknelsen om s&#229;dden</div><div class="p"> 4N&#228;r mycket folk samlades och man drog ut till honom fr&#229;n de olika st&#228;derna sade han i en liknelse: 5&#187;En man gick ut f&#246;r att s&#229; sitt uts&#228;de. N&#228;r han s&#229;dde f&#246;ll en del p&#229; v&#228;gkanten, och folk trampade p&#229; det och himlens f&#229;glar &#229;t upp det. 6En del f&#246;ll p&#229; bergh&#228;llen, och n&#228;r det hade kommit upp, vissnade det bort eftersom det inte fick n&#229;gon v&#228;ta. 7En del f&#246;ll bland tistlarna, och tistlarna v&#228;xte upp samtidigt och f&#246;rkv&#228;vde det. 8Men en del f&#246;ll i den goda jorden, och det v&#228;xte och gav hundrafaldig sk&#246;rd.&#171; Sedan ropade han: &#187;H&#246;r, du som har &#246;ron att h&#246;ra med.&#171;</div><div class="s">Liknelsernas syfte</div><div class="p"> 9Hans l&#228;rjungar fr&#229;gade honom vad denna liknelse betydde, 10och han svarade: &#187;Ni har f&#229;tt g&#229;van att l&#228;ra k&#228;nna Guds rikes hemligheter, men de andra f&#229;r dem som liknelser, f&#246;r att de inte skall se, fast de ser, och inte f&#246;rst&#229;, fast de h&#246;r.</div><div class="s">Tolkning av liknelsen om s&#229;dden</div><div class="p"> 11Vad liknelsen betyder &#228;r detta: Uts&#228;det &#228;r Guds ord. 12De vid v&#228;gkanten &#228;r de som h&#246;r ordet, men sedan kommer dj&#228;vulen och tar bort det ur deras hj&#228;rtan, f&#246;r att de inte skall tro och bli r&#228;ddade. 13De p&#229; bergh&#228;llen &#228;r de som tar emot ordet med gl&#228;dje n&#228;r de h&#246;r det men som inte har n&#229;got rotf&#228;ste. De tror en kort tid, men i pr&#246;vningens stund avfaller de. 14Det som f&#246;ll bland tistlarna, det &#228;r de som h&#246;r ordet men som l&#228;ngre fram kv&#228;vs av livets bekymmer, rikedomar och n&#246;jen och aldrig ger mogen sk&#246;rd. 15Men det som kom i den goda jorden, det &#228;r de som h&#246;r ordet och tar vara p&#229; det i ett gott och rent hj&#228;rta och genom uth&#229;llighet b&#228;r frukt.</div><div class="s">Liknelsen om lampan</div><div class="p"> 16Ingen t&#228;nder en lampa och d&#246;ljer den med ett k&#228;rl eller st&#228;ller den under en b&#228;nk, utan man s&#228;tter den p&#229; en h&#229;llare, s&#229; att de som kommer in ser ljuset. 17Det finns ingenting dolt som inte skall bli synligt och ingenting undang&#246;mt som inte skall bli k&#228;nt och komma till synes. 18Var d&#228;rf&#246;r noga med hur ni lyssnar, ty den som har, han skall f&#229;, men den som inte har, fr&#229;n honom skall tas ocks&#229; det han tror att han har.&#171;</div><div class="s">Jesu familj</div><div class="p"> 19Hans mor och hans br&#246;der kom dit, men de kunde inte ta sig fram till honom i tr&#228;ngseln. 20Man sade till honom: &#187;Din mor och dina br&#246;der st&#229;r d&#228;r ute och vill tr&#228;ffa dig.&#171; 21Men han svarade: &#187;Min mor och mina br&#246;der, det &#228;r alla dessa som h&#246;r Guds ord och handlar efter det.&#171;</div><div class="s">Stormen tystas</div><div class="p"> 22En dag steg han i en b&#229;t tillsammans med sina l&#228;rjungar och sade till dem: &#187;L&#229;t oss fara &#246;ver till andra sidan sj&#246;n.&#171; De lade ut, 23och under f&#228;rden somnade han. Men en stormby svepte ner &#246;ver sj&#246;n, s&#229; att de tog in vatten och var i fara. 24D&#229; gick de fram och v&#228;ckte honom: &#187;M&#228;stare, m&#228;stare, vi g&#229;r under!&#171; Han vaknade och hutade &#229;t vinden och v&#229;gorna, och de lade sig och det blev lugnt. 25Och han fr&#229;gade l&#228;rjungarna: &#187;Var &#228;r er tro?&#171; H&#228;pna och f&#246;rskr&#228;ckta sade de till varandra: &#187;Vem &#228;r han som till och med befaller vindarna och vattnet och f&#229;r dem att lyda?&#171;</div><div class="s">Den besatte och svinhjorden</div><div class="p"> 26De lade till i n&#228;rheten av Gergesa, som ligger mitt emot Galileen. 27N&#228;r han steg i land kom en man fr&#229;n staden emot honom. Han var besatt av demoner och hade inte p&#229; l&#228;nge haft kl&#228;der p&#229; sig, och han bodde inte i n&#229;got hus utan bland gravarna. 28D&#229; han fick se Jesus b&#246;rjade han skrika, f&#246;ll ner inf&#246;r honom och ropade h&#246;gt: &#187;Vad har du med mig att g&#246;ra, Jesus, du den h&#246;gste Gudens son? Jag ber dig, pl&#229;ga mig inte!&#171; 29Jesus hade n&#228;mligen befallt den orena anden att fara ut ur mannen. I l&#229;nga tider hade den haft honom i sitt grepp: man hade bundit honom med kedjor och bojor och h&#229;llit honom i f&#246;rvar, men han hade slitit sig l&#246;s och drivits ut i &#246;de trakter av demonen. 30Jesus fr&#229;gade honom: &#187;Vad &#228;r ditt namn?&#171; Han svarade: &#187;Legion&#171;, f&#246;r m&#229;nga demoner hade farit in i honom. 31Och de bad Jesus att han inte skulle befalla dem att fara ner i avgrunden. 32Nu gick d&#228;r en stor svinhjord och betade p&#229; berget, och demonerna bad honom att f&#229; fara in i svinen, och det till&#228;t han. 33D&#229; for demonerna ut ur mannen och in i svinen, och hjorden rusade utf&#246;r branten och ner i sj&#246;n och drunknade.</div><div class="p"> 34N&#228;r herdarna s&#229;g vad som h&#228;nde sprang de d&#228;rifr&#229;n och ber&#228;ttade alltsammans i staden och ute p&#229; landet, 35och folk gick ut f&#246;r att se vad som hade h&#228;nt. De kom till Jesus och s&#229;g mannen som demonerna hade farit ut ur sitta vid hans f&#246;tter, kl&#228;dd och vid sina sinnen, och de blev f&#246;rskr&#228;ckta. 36&#214;gonvittnena talade om f&#246;r dem hur den besatte hade blivit hj&#228;lpt. 37Alla i Gergesa och trakten d&#228;r omkring bad Jesus att l&#228;mna dem, s&#229; skr&#228;ckslagna var de. Han steg d&#229; i en b&#229;t och v&#228;nde tillbaka, 38och mannen som demonerna hade farit ut ur bad att f&#229; f&#246;lja med honom, men Jesus skickade i v&#228;g honom med orden: 39&#187;G&#229; hem igen och ber&#228;tta vad Gud har gjort med dig.&#171; D&#229; gick mannen d&#228;rifr&#229;n och l&#228;t hela staden h&#246;ra vad Jesus hade gjort med honom.</div><div class="s">Synagogf&#246;rest&#229;ndarens dotter. Kvinnan med bl&#246;dningar</div><div class="p"> 40N&#228;r Jesus kom tillbaka var folket d&#228;r och tog emot honom, f&#246;r alla v&#228;ntade p&#229; honom. 41D&#229; kom det fram en man som hette Jairos och som var f&#246;rest&#229;ndare f&#246;r synagogan. Han kastade sig f&#246;r Jesu f&#246;tter och bad honom komma med hem, 42f&#246;r han hade en dotter p&#229; tolv &#229;r, hans enda barn, och hon l&#229;g f&#246;r d&#246;den.</div><div class="p">N&#228;r Jesus var p&#229; v&#228;g dit pressade sig hela m&#228;ngden p&#229; honom. 43D&#228;r fanns en kvinna som hade lidit av bl&#246;dningar i tolv &#229;r. Hon hade gjort av med allt hon &#228;gde p&#229; l&#228;kare men inte lyckats bli botad av n&#229;gon. 44Nu kom hon bakifr&#229;n och r&#246;rde vid tofsen p&#229; hans mantel, och genast upph&#246;rde bl&#246;dningen. 45D&#229; sade Jesus: &#187;Vem var det som r&#246;rde vid mig?&#171; N&#228;r ingen ville svara sade Petrus: &#187;M&#228;stare, alla knuffas ju och tr&#228;nger sig p&#229; dig.&#171; 46Men Jesus sade: &#187;N&#229;gon r&#246;rde vid mig. Jag k&#228;nde att kraft gick ut fr&#229;n mig.&#171; 47N&#228;r kvinnan f&#246;rstod att hon var uppt&#228;ckt kom hon darrande fram och f&#246;ll ner f&#246;r honom och ber&#228;ttade inf&#246;r allt folket varf&#246;r hon hade r&#246;rt vid honom och att hon genast hade blivit botad. 48D&#229; sade han till henne: &#187;Min dotter, din tro har hj&#228;lpt dig. G&#229; i frid.&#171;</div><div class="p"> 49Medan han &#228;nnu talade kom det bud till synagogf&#246;rest&#229;ndaren fr&#229;n hans hem: &#187;Din dotter &#228;r d&#246;d. Besv&#228;ra inte M&#228;staren l&#228;ngre.&#171; 50Jesus h&#246;rde det och sade till honom: &#187;Var inte r&#228;dd, tro bara, s&#229; skall hon bli hj&#228;lpt.&#171; 51N&#228;r han kom fram till huset l&#228;t han ingen f&#246;lja med in utom Petrus och Johannes och Jakob och flickans far och mor. 52Alla gr&#228;t och h&#246;ll d&#246;dsklagan &#246;ver henne. Men Jesus sade: &#187;Gr&#229;t inte! Hon &#228;r inte d&#246;d, hon sover.&#171; 53D&#229; skrattade de &#229;t honom, de visste ju att hon hade d&#246;tt. 54Men han tog hennes hand och sade h&#246;gt: &#187;Flicka, stig upp!&#171; 55D&#229; &#229;terv&#228;nde hennes ande, och hon reste sig genast upp, och han sade till dem att ge henne n&#229;got att &#228;ta. 56Hennes f&#246;r&#228;ldrar h&#228;pnade, men han f&#246;rbj&#246;d dem att tala om f&#246;r n&#229;gon vad som hade h&#228;nt.</div>
 </div>
 </div>
</div>

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkJHN">
 <div class="chapter ch8" data-usfm="JHN.8">
 <div class="label">8</div><div class="nb"> 1men Jesus gick till Olivberget. 2Tidigt p&#229; morgonen var han tillbaka i templet. Allt folket samlades kring honom, och han satte sig ner och undervisade. 3De skriftl&#228;rda och fariseerna kom d&#229; dit med en kvinna som hade ertappats med &#228;ktenskapsbrott. De st&#228;llde henne framf&#246;r honom 4och sade: &#187;M&#228;stare, den h&#228;r kvinnan togs p&#229; bar g&#228;rning n&#228;r hon begick &#228;ktenskapsbrott. 5I lagen f&#246;reskriver Mose att s&#229;dana kvinnor skall stenas. Vad s&#228;ger du?&#171; 6Detta sade de f&#246;r att s&#228;tta honom p&#229; prov och f&#229; n&#229;got att anklaga honom f&#246;r. Men Jesus b&#246;jde sig ner och ritade p&#229; marken med fingret. 7N&#228;r de envisades med sin fr&#229;ga s&#229;g han upp och sade: &#187;Den av er som &#228;r fri fr&#229;n synd skall kasta f&#246;rsta stenen p&#229; henne.&#171; 8Och han b&#246;jde sig ner igen och ritade p&#229; marken. 9N&#228;r de h&#246;rde hans svar gick de d&#228;rifr&#229;n en efter en, de &#228;ldste f&#246;rst, och han blev ensam kvar med kvinnan framf&#246;r sig. 10Jesus s&#229;g upp och sade till henne: &#187;Kvinna, vart tog de v&#228;gen? Var det ingen som d&#246;mde dig?&#171; 11Hon svarade: &#187;Nej, herre.&#171; Jesus sade: &#187;Inte heller jag d&#246;mer dig. G&#229; nu, och synda inte mer.&#171;]</div><div class="s">Faderns vittnesb&#246;rd</div><div class="p"> 12Sedan talade Jesus till dem och sade: &#187;Jag &#228;r v&#228;rldens ljus. Den som f&#246;ljer mig skall inte vandra i m&#246;rkret utan ha livets ljus.&#171; 13Fariseerna sade d&#229;: &#187;Du vittnar om dig sj&#228;lv, ditt vittnesb&#246;rd &#228;r inte giltigt.&#171; 14Jesus svarade: &#187;&#196;ven om jag vittnar om mig sj&#228;lv &#228;r mitt vittnesb&#246;rd giltigt. Jag vet varifr&#229;n jag kommer och vart jag g&#229;r. Men ni vet inte varifr&#229;n jag kommer eller vart jag g&#229;r. 15Ni d&#246;mer p&#229; m&#228;nniskovis, jag d&#246;mer ingen. 16Om jag &#228;nd&#229; d&#246;mer &#228;r min dom riktig, eftersom jag inte &#228;r ensam; han som har s&#228;nt mig &#228;r med mig. 17Och i er egen lag st&#229;r det att vad tv&#229; vittnar &#228;r giltigt. 18Jag vittnar om mig sj&#228;lv, och om mig vittnar ocks&#229; Fadern som har s&#228;nt mig.&#171; 19D&#229; fr&#229;gade de: &#187;Var finns din far?&#171; Jesus svarade: &#187;Ni k&#228;nner varken mig eller min fader. K&#228;nde ni mig skulle ni ocks&#229; k&#228;nna min fader.&#171; 20Det var vid skattkammaren han sade detta, medan han undervisade i templet. Men ingen grep honom, hans stund hade &#228;nnu inte kommit.</div><div class="p"> 21Sedan sade han till dem: &#187;Jag g&#229;r bort, och ni kommer att s&#246;ka efter mig, men ni skall d&#246; i er synd. Dit jag g&#229;r kan ni inte komma.&#171; 22Judarna sade d&#229;: &#187;T&#228;nker han ta sitt liv, eftersom han s&#228;ger att vi inte kan komma dit han g&#229;r?&#171; 23Han sade till dem: &#187;Ni h&#246;r hemma h&#228;r nere, jag &#228;r ovanifr&#229;n. Ni tillh&#246;r denna v&#228;rlden, jag tillh&#246;r inte denna v&#228;rlden. 24D&#228;rf&#246;r sade jag att ni skall d&#246; i era synder. Ty om ni inte tror att jag &#228;r den jag &#228;r skall ni d&#246; i era synder.&#171; 25De fr&#229;gade: &#187;Vem &#228;r du d&#229;?&#171; Jesus svarade: &#187;Varf&#246;r talar jag alls till er? 26Jag har mycket att s&#228;ga om er och mycket att d&#246;ma er f&#246;r. Men han som har s&#228;nt mig talar sanning, och det jag har h&#246;rt av honom f&#246;rkunnar jag f&#246;r v&#228;rlden.&#171; 27De f&#246;rstod inte att han talade till dem om Fadern. 28Och Jesus sade: &#187;N&#228;r ni har upph&#246;jt M&#228;nniskosonen skall ni f&#246;rst&#229; att jag &#228;r den jag &#228;r och att jag inte g&#246;r n&#229;got av mig sj&#228;lv utan talar s&#229; som Fadern har l&#228;rt mig. 29Och han som har s&#228;nt mig &#228;r med mig. Han l&#228;mnar mig inte ensam, eftersom jag alltid g&#246;r det som behagar honom.&#171; 30N&#228;r han sade detta kom m&#229;nga till tro p&#229; honom.</div><div class="s">Barn till Abraham</div><div class="p"> 31Till de judar som trodde p&#229; honom sade Jesus: &#187;Om ni f&#246;rblir i mitt ord &#228;r ni verkligen mina l&#228;rjungar. 32Ni skall l&#228;ra k&#228;nna sanningen, och sanningen skall g&#246;ra er fria.&#171; 33De sade: &#187;Vi h&#228;rstammar fr&#229;n Abraham och har aldrig varit slavar under n&#229;gon. Vad menar du d&#229; med att vi skall bli fria?&#171; 34Jesus svarade: &#187;Sannerligen, jag s&#228;ger er: var och en som syndar &#228;r slav under synden. 35Slaven stannar inte i huset f&#246;r alltid, men sonen stannar f&#246;r alltid. 36Om nu Sonen befriar er blir ni verkligen fria. 37Jag vet att ni h&#228;rstammar fr&#229;n Abraham. Men ni vill d&#246;da mig d&#228;rf&#246;r att mitt ord inte har tr&#228;ngt in i er. 38Jag f&#246;rkunnar vad jag sj&#228;lv har sett hos Fadern. Och ni g&#246;r vad ni har h&#246;rt fr&#229;n er fader.&#171; 39De svarade: &#187;V&#229;r fader &#228;r Abraham.&#171; D&#229; sade Jesus: &#187;&#196;r ni Abrahams barn borde ni g&#246;ra Abrahams g&#228;rningar. 40Men nu vill ni d&#246;da mig &#8212; den som har sagt er sanningen, som jag har h&#246;rt av Gud. S&#229; gjorde inte Abraham. 41Ni g&#246;r er faders g&#228;rningar.&#171; D&#229; sade de: &#187;Vi &#228;r inga o&#228;kta barn. Vi har Gud till fader och ingen annan.&#171; 42Jesus svarade: &#187;Om Gud vore er fader skulle ni &#228;lska mig, ty jag har utg&#229;tt fr&#229;n Gud och kommer fr&#229;n honom. Jag har inte kommit av mig sj&#228;lv, utan han har s&#228;nt mig. 43Varf&#246;r fattar ni inte vad jag s&#228;ger? D&#228;rf&#246;r att ni inte st&#229;r ut med att h&#246;ra p&#229; mitt ord. 44Ni har dj&#228;vulen till fader, och ni vill g&#246;ra vad er fader &#246;nskar. Han har varit en m&#246;rdare fr&#229;n f&#246;rsta b&#246;rjan, och han st&#229;r utanf&#246;r sanningen d&#228;rf&#246;r att n&#229;gon sanning inte finns i honom. N&#228;r han ljuger talar han med egna ord, ty han &#228;r en l&#246;gnare och l&#246;gnens fader. 45Men jag talar sanning, och d&#228;rf&#246;r tror ni mig inte. 46Kan n&#229;gon av er bevisa att jag har syndat? Om jag talar sanning, varf&#246;r tror ni mig d&#229; inte? 47Den som har Gud till fader, han lyssnar till Guds ord. Men ni lyssnar inte, d&#228;rf&#246;r att ni inte har Gud till fader.&#171;</div><div class="s">Jesus och Abraham</div><div class="p"> 48Judarna sade: &#187;Har vi inte r&#228;tt n&#228;r vi s&#228;ger att du &#228;r samarier och att du &#228;r besatt.&#171; 49Jesus svarade: &#187;Jag &#228;r inte besatt, utan jag &#228;rar min fader, men ni skymfar mig. 50Jag s&#246;ker inte min egen &#228;ra, men det finns en som s&#246;ker den och som d&#246;mer. 51Sannerligen, jag s&#228;ger er: den som bevarar mitt ord skall aldrig n&#229;gonsin se d&#246;den.&#171; 52Judarna sade: &#187;Nu vet vi att du &#228;r besatt. Abraham dog och profeterna likas&#229;, men du s&#228;ger att den som bevarar ditt ord aldrig n&#229;gonsin skall m&#246;ta d&#246;den. 53Skulle du vara st&#246;rre &#228;n v&#229;r fader Abraham? Han dog, och profeterna dog. Vem tror du att du &#228;r?&#171; 54Jesus svarade: &#187;Om jag sj&#228;lv f&#246;rh&#228;rligar mig &#228;r min h&#228;rlighet ingenting v&#228;rd. Det &#228;r min fader som f&#246;rh&#228;rligar mig, han som ni s&#228;ger &#228;r er Gud. 55Ni vet inte vem han &#228;r, men jag k&#228;nner honom, och om jag s&#228;ger att jag inte k&#228;nner honom, s&#229; blir jag en l&#246;gnare som ni. Men jag k&#228;nner honom, och jag bevarar hans ord. 56Er fader Abraham jublade &#246;ver att han skulle f&#229; se min dag. Han fick se den och gladde sig.&#171; 57Judarna sade d&#229; till Jesus: &#187;Du &#228;r inte femtio &#229;r, och &#228;nd&#229; har du sett Abraham.&#171; 58Han svarade: &#187;Sannerligen, jag s&#228;ger er: jag &#228;r och jag var innan Abraham blev till.&#171; 59D&#229; tog de upp stenar f&#246;r att kasta p&#229; honom, men Jesus f&#246;rsvann och l&#228;mnade templet.</div>
 </div>
 </div>
</div>

EvangeliernaSmakprov

Skriften

Om den här läsplanen

Relaterade Planer