Jesaja 1
1
1Detta är de syner om Juda och Jerusalem som Jesaja, Amos son, såg när Ussia, Jotam, Achas och Hiskia regerade i Juda.
Herren anklagar sitt folk
2Hör, himmel, och lyssna, jord!
Herren talar.
Barn har jag fostrat och vårdat,
men nu har de brutit med mig.
3Oxen känner sin husbonde
och åsnan sin herres krubba,
men Israel känner inte sin herre,
mitt folk har inget förstånd.
4Ve detta syndiga folk,
tyngt av skuld,
detta onda släkte, dessa vanartade barn.
De har övergivit Herren,
visat förakt för Israels Helige
och vänt honom ryggen.
5Har ni inte fått nog med slag
eftersom ni fortsätter att trotsa?
Huvudet är sönderslaget,
hjärtat sönderkrossat.
6Från huvud till fot finns inget helt —
bulor, skråmor, öppna sår,
inte urkramade, inte förbundna,
inte baddade med olja.
7Ert land är förött, era städer brända.
Era åkrars gröda ser ni främlingar äta.
En förödelse är det, som när Sodom lades öde.
8Bara Sion är kvar
som en hydda i vingården,
ett vaktskjul på gurkfältet
— en beskyddad stad.
9Om inte Herren Sebaot
lämnat en spillra av oss,
då vore vi som Sodom,
Gomorra skulle vi likna.
10Lyssna till Herrens ord,
sodomfurstar!
Hör vad vår Gud har att säga,
gomorrafolk!
11Vad skall jag med alla era slaktoffer?
säger Herren.
Jag är mätt på brännofferbaggar
och gödkalvars fett,
jag vill inte ha blodet
från tjurar och lamm och bockar.
12Vem har begärt detta av er
när ni träder fram inför mig,
ni som trängs på mina förgårdar?
13Kom inte med era meningslösa gåvor,
jag avskyr offerröken.
Nymånad, sabbat, högtidssamling —
jag tål inte falskhet och fest.
14Jag hatar era högtider och nymånadsfester,
de har blivit en börda för mig,
som jag inte orkar bära.
15När ni lyfter era händer i bön
vänder jag bort blicken.
Hur mycket ni än ber
lyssnar jag inte.
Ni har blod på händerna.
16Tvätta er, rena er!
Låt mig slippa se era illdåd.
Sluta göra det onda
17och lär er göra det goda.
Sträva efter rättvisa,
stöd den förtryckte.
För den faderlöses talan,
skaffa änkan rätt.
18Låt oss gå till rätta med varandra,
säger Herren.
När era synder är scharlakansröda,
kan de då bli vita som snö?
När de är röda som purpur,
kan de då bli vita som ull?
19Om ni villigt lyder mig
skall ni få njuta det goda i landet,
20men om ni trotsar och vägrar
skall ni bli svärdets byte.
Herren har talat.
Klagosång över Sion
21Ack, en sköka har hon blivit,
den trofasta staden,
hon som var uppfylld av rätt,
en boning för rättfärdighet —
nu bor det mördare där.
22Ditt silver har blivit slagg,
ditt vin är utspätt med vatten.
23Dina sturska stormän är tjuvars kumpaner.
Alla älskar de mutor,
ständigt försöker de sko sig.
De för inte den faderlöses talan,
änkans sak tar de inte upp.
24Därför säger Härskaren Herren Sebaot,
Israels Mäktige:
Ve dem!
Jag skall utkräva hämnd på mina fiender,
jag skall vedergälla mina ovänner.
25Jag skall lyfta min hand mot dig.
Jag skall bränna bort allt orent i smältugnen
och avlägsna din slagg.
26Jag skall ge dig sådana domare som du hade förr
och rådgivare som i forna tider.
Då skall du kallas »rättfärdighetens borg«,
»den trofasta staden«.
27Genom rätt skall Sion räddas,
genom rättfärdighet de som bor där.
28Men brottslingar och syndare skall krossas,
de som överger Herren skall förgås.
29Då skall ni känna skam över terebinterna
som förut var er lust,
besvikelse över lundarna
som ni älskade så högt.
30Ni skall bli som en terebint med vissnad krona,
som en lund där vattnet sinat.
31Den starke skall bli till blånor
och hans verk till en gnista.
Tillsammans skall de brinna i en eld
som ingen kan släcka.
Currently Selected:
Jesaja 1: B2000
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.
