YouVersion Logo
Search Icon

2 Korinthierbrevet 2

2
1Jag satte mig nĂ€mligen i sinnet att jag icke Ă„ter skulle komma till eder med bedrövelse. 2Ty om jag bedrövade eder, vem skulle dĂ„ bereda mig glĂ€dje? MĂ„nne nĂ„gon annan Ă€n den som genom mig hade blivit bedrövad? 3Och vad jag skrev, det skrev jag, för att jag icke vid min ankomst skulle fĂ„ bedrövelse frĂ„n dem som jag borde fĂ„ glĂ€dje av. Ty jag har den tillförsikten till eder alla, att min glĂ€dje Ă€r allas eder glĂ€dje. 4Och det var i stor nöd och hjĂ€rteĂ„ngest, under mĂ„nga tĂ„rar, som jag skrev till eder, icke för att I skullen bliva bedrövade, utan för att I skullen förstĂ„ den synnerliga kĂ€rlek som jag har till eder.      Paulus' andra brev till korintierna, 2 Kapitlet         Paulus förklarar att en viss syndare mĂ„          efter utstĂ„ndet straff fĂ„ förlĂ„telse;         han tackar Gud, som lĂ„ter evangelium gĂ„            fram i segertĂ„g, omgivet av Kristi             kunskaps rökelsedoft, till vars         spridande Paulus har undfĂ„tt skicklighet                         av Gud. 5Men om en viss man har vĂ„llat bedrövelse, sĂ„ Ă€r det icke sĂ€rskilt mig han har bedrövat, utan eder alla, i nĂ„gon mĂ„n -- för att jag nu icke skall tala för strĂ€ngt. 6Nu Ă€r det likvĂ€l nog med den nĂ€pst som han har fĂ„tt mottaga frĂ„n de flesta bland eder. 7I mĂ„n alltsĂ„ nu tvĂ€rtom snarare förlĂ„ta och trösta honom, sĂ„ att han icke till Ă€ventyrs gĂ„r under genom sin alltför stora bedrövelse. 8DĂ€rför uppmanar jag eder att fatta gemensamt beslut om att bemöta honom med kĂ€rlek. 9Ty nĂ€r jag skrev, var det just för att fĂ„ veta huru I skullen hĂ„lla provet, huruvida I voren lydiga i allting. 10Den som I förlĂ„ten nĂ„got, honom förlĂ„ter ock jag, likasom jag ocksĂ„ förut, om jag har haft nĂ„got att förlĂ„ta, har inför Kristi ansikte förlĂ„tit det för eder skull. 11Jag vill nĂ€mligen icke att vi skola lida förfĂ„ng av Satan; ty vad han har i sinnet, dĂ€rom Ă€ro vi icke i okunnighet. 12Jag kom till Troas för att förkunna evangelium om Kristus, och en dörr till verksamhet i Herren öppnades för mig; 13men jag fick ingen ro i min ande, ty jag fann icke dĂ€r min broder Titus. Jag tog dĂ„ avsked av dem som voro dĂ€r och begav mig till Macedonien. 14Men Gud vare tack, som i Kristus alltid för oss fram i segertĂ„g och genom oss allestĂ€des utbreder hans kunskaps vĂ€llukt! 15Ty vi Ă€ro en Kristi vĂ€lluktande rökelse inför Gud, bĂ„de ibland dem som bliva frĂ€lsta och ibland dem som gĂ„ förlorade. 16För dessa senare Ă€ro vi en lukt frĂ„n död till död; för de förra Ă€ro vi en lukt frĂ„n liv till liv. Vem Ă€r nu skicklig hĂ€rtill? 17Jo, vi förfalska ju icke av vinningslystnad Guds ord, sĂ„som sĂ„ mĂ„nga andra göra; utan av rent sinne, drivna av Gud, förkunna vi ordet i Kristus, inför Gud.

Currently Selected:

2 Korinthierbrevet 2: SVEN

Highlight

Share

Copy

None

Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in