YouVersion Logo
Search Icon

1 Mosebok 49

49
1
Jakob välsignar sina söner och dör.
Och Jakob kallade sina söner till sig och sade: Församlen eder, pĂĄ det att jag mĂĄ förkunna eder vad som skall hända eder i kommande dagar: 2  Kommen tillhopa och hören, I Jakobs söner;  hören pĂĄ eder fader Israel. 3  Ruben, min förstfödde är du,  min kraft och min styrkas förstling,  främst i myndighet och främst i makt. 4  Du sjuder över sĂĄsom vatten,  du skall icke bliva den främste,  ty du besteg din faders läger;  dĂĄ gjorde du vad skändligt var.  Ja, min bädd besteg han! 5  Simeon och Levi äro bröder;  deras vapen äro vĂĄldets verktyg. 6  Min själ inlĂĄte sig ej i deras rĂĄd,  min ära#Se Ă„ra i Ordförkl. tage ingen del i deras samkväm;  ty i sin vrede dräpte de män,  och i sitt överdĂĄd stympade de oxar. 7  Förbannad vare deras vrede, som är sĂĄ vĂĄldsam,  och deras grymhet, som är sĂĄ hĂĄrd!  Jag skall förströ dem i Jakob,  jag skall förskingra dem i Israel. 8  Dig, Juda, dig skola dina bröder prisa#Hebr. jodĂş, vilket ord sammanhänger med namnet Juda.;  din hand skall vara pĂĄ dina fienders nacke,  för dig skola din faders söner buga sig. 9  Ett ungt lejon är Juda;  frĂĄn rivet byte har du dragit ditupp, min son.  Han har lagt sig ned, han vilar sĂĄsom ett lejon,  sĂĄsom en lejoninna -- vem vĂĄgar oroa honom? 10  Spiran skall icke vika ifrĂĄn Juda,  icke härskarstaven ifrĂĄn hans fötter,  till dess han kommer till Silo#Eller: till dess Silo kommer.  Se vidare Silo i Ordförkl.  och folken bliva honom hörsamma. 11  Han binder vid vinträdet sin ĂĄsna,  vid ädla rankan sin ĂĄsninnas fĂĄle.  Han tvĂĄr sina kläder i vin,  sin mantel i druvors blod. 12  Hans ögon äro dunkla av vin  och hans tänder vita av mjölk. 13  Sebulon skall bo vid havets strand,  vid stranden, där skeppen ligga;  sin sida skall han vända mot Sidon. 14  Isaskar är en stark ĂĄsna,  som ligger i ro i sin inhägnad. 15  Och han sĂĄg att viloplatsen var god,  och att landet var ljuvligt;  dĂĄ böjde han sin rygg under bördor  och blev en arbetspliktig tjänare. 16  Dan skall skaffa rätt#Hebr. jadĂ­n, vilket ord sammanhänger med namnet Dan. ĂĄt sitt folk,  han sĂĄväl som nĂĄgon av Israels stammar. 17  Dan skall vara en orm pĂĄ vägen,  en huggorm pĂĄ stigen,  en som biter hästen i foten,  sĂĄ att ryttaren faller baklänges av. 18  HERRE, jag bidar efter din frälsning! 19  Gad skall trängas av skaror#Hebr. gedĂşd.,  men själv skall han tränga dem pĂĄ hälarna. 20  FrĂĄn Aser kommer fetma, honom till mat;  konungsliga läckerheter har han att giva. 21  Naftali är en snabb hind;  han har sköna ord att giva. 22  Ett ungt fruktträd är Josef,  ett ungt fruktträd vid källan;  dess grenar nĂĄ upp över muren. 23  BĂĄgskyttar oroa honom,  de skjuta pĂĄ honom och ansätta honom; 24  dock förbliver hans bĂĄge fast,  och hans händer och armar spänstiga,  genom dens händer, som är den Starke i Jakob,  genom honom som är herden, Israels klippa, 25  genom din faders Gud -- han skall hjälpa dig.  genom den Allsmäktige -- han skall välsigna dig  med välsignelser frĂĄn himmelen därovan,  välsignelser frĂĄn djupet som utbreder sig därnere,  välsignelser frĂĄn bröst och sköte. 26  Din faders välsignelser nĂĄ högt,  högre än mina förfäders välsignelser,  de nĂĄ upp till de eviga höjdernas härlighet.  De skola komma över Josefs huvud,  Ă¶ver dens hjässa, som är en furste bland sina bröder. 27  Benjamin är en glupande ulv;  om morgonen förtär han rov,  och om aftonen utskiftar han byte.» 28Alla dessa äro Israels stammar, tolv till antalet, och detta är vad deras fader talade till dem, när han välsignade dem; ĂĄt var och en av dem gav han sin särskilda välsignelse. 29Och han bjöd dem och sade till dem: »Jag skall nu samlas till mitt folk; begraven mig bredvid mina fäder, i grottan pĂĄ hetiten Efrons ĂĄker, 30i den grotta som ligger pĂĄ ĂĄkern i Makpela, gent emot Mamre, i Kanaans land, den ĂĄker som Abraham köpte till egen grav av hetiten Efron, 31där de hava begravit Abraham och hans hustru Sara, där de ock hava begravit Isak och hans hustru Rebecka, och där jag själv har begravit Lea, 32pĂĄ den ĂĄkern som jämte grottan där köptes av Hets barn.» 33När Jakob hade givit sina söner denna befallning, drog han sina fötter upp i sängen; och han gav upp andan och blev samlad till sina fäder.

Currently Selected:

1 Mosebok 49: SVEN

Highlight

Share

Copy

None

Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in