YouVersion Logo
Search Icon

Romarbrevet 11

11
1
En kvarleva av Israel är redan upptagen till nåd. Genom det övriga Israels otro har frälsningen kommit till hedningarna; genom hedningarnas tro skall så åter hela Israel bliva fört till tro och frälsning.
SĂĄ frĂĄgar jag nu: Har dĂĄ Gud förskjutit sitt folk? Bort det! Jag är ju själv en israelit, av Abrahams säd och av Benjamins stam. 2Gud har icke förskjutit sitt folk, som redan förut hade blivit känt av honom. Eller veten I icke vad skriften säger, där den talar om Elias, huru denne inför Gud träder upp mot Israel med dessa ord: 3»Herre, de hava dräpt dina profeter och rivit ned dina altaren; jag allena är kvar, och de stĂĄ efter mitt liv»? 4Och vad fĂĄr han dĂĄ för svar av Gud? »Jag har lĂĄtit bliva kvar ĂĄt mig sju tusen män, som icke hava böjt knä för Baal.» 5LikasĂĄ finnes ock, i den tid som nu är, en kvarleva, i kraft av en utkorelse som har skett av nĂĄd. 6Men har den skett av nĂĄd, sĂĄ har den icke skett pĂĄ grund av gärningar; annars vore nĂĄd icke mer nĂĄd. 7Huru är det alltsĂĄ? Vad Israel stĂĄr efter, det har det icke fĂĄtt; allenast de utvalda hava fĂĄtt det, medan de andra hava blivit förstockade. 8SĂĄ är ju skrivet: »Gud har givit dem en sömnaktighetens ande, ögon som de icke kunna se med och öron som de icke kunna höra med; sĂĄ är det ännu i dag.» 9Och David säger:  Â»MĂĄ deras bord bliva dem till en snara,  sĂĄ att de bliva fĂĄngade;  mĂĄ det bliva dem till ett giller,  sĂĄ att de fĂĄ sin vedergällning. 10  MĂĄ deras ögon förmörkas,  sĂĄ att de icke se;  böj deras rygg alltid.» 11SĂĄ frĂĄgar jag nu: Var det dĂĄ för att de skulle komma pĂĄ fall som de stapplade? Bort det! Men genom deras fall har frälsningen kommit till hedningarna, för att de själva skola »uppväckas till avund». 12Och har nu redan deras fall varit till rikedom för världen, och har deras fĂĄtalighet varit till rikedom för hedningarna, huru mycket mer skall icke deras fulltalighet sĂĄ bliva! 13Men till eder, I som ären av hednisk börd, säger jag: Eftersom jag nu är en hedningarnas apostel, hĂĄller jag mitt ämbete högt -- 14om jag till äventyrs sĂĄ skulle kunna »uppväcka avund» hos dem som äro mitt kött och blod och frälsa nĂĄgra bland dem. 15Ty om redan deras förkastelse hade med sig världens försoning, vad skall dĂĄ deras upptagande hava med sig, om icke liv frĂĄn de döda? 16Om förstlingsbrödet är heligt, sĂĄ är ock hela degen helig; och om roten är helig, sĂĄ äro ock grenarna heliga. 17Men om nu nĂĄgra av grenarna hava brutits bort, och du, som är av ett vilt olivträd, har blivit inympad bland grenarna och med dem har fĂĄtt delaktighet i det äkta olivträdets saftrika rot, 18sĂĄ mĂĄ du icke därför förhäva dig över grenarna. Nej, om du skulle vilja förhäva dig, sĂĄ besinna att det icke är du som bär roten, utan att roten bär dig. 19Nu säger du kanhända: »Det var för att jag skulle bliva inympad som en del grenar brötos bort.» 20Visserligen. För sin otros skull blevo de bortbrutna, och du fĂĄr vara kvar genom din tro. Hav dĂĄ inga högmodiga tankar, utan lev i fruktan. 21Ty har Gud icke skonat de naturliga grenarna, sĂĄ skall han icke heller skona dig. 22Se alltsĂĄ här Guds godhet och stränghet: Guds stränghet mot dem som föllo och hans godhet mot dig, om du nämligen hĂĄller dig fast vid hans godhet; annars bliver ocksĂĄ du borthuggen. 23Men jämväl de andra skola bliva inympade, om de icke hĂĄlla fast vid sin otro; Gud är ju mäktig att ĂĄter inympa dem. 24Ty om du har blivit borthuggen frĂĄn ditt av naturen vilda olivträd och mot naturen inympats i ett ädelt olivträd, huru mycket snarare skola dĂĄ icke dessa kunna inympas i sitt eget äkta olivträd, det som de efter naturen tillhöra! 25Ty för att I, mina bröder, icke skolen hĂĄlla eder själva för kloka, vill jag yppa för eder denna hemlighet: Förstockelse har drabbat en del av Israel och skall fortfara intill dess hedningarna i fulltalig skara hava kommit in; 26och sĂĄ skall hela Israel bliva frälst, sĂĄsom det är skrivet:  Â»FrĂĄn Sion skall förlossaren komma,  han skall skaffa bort all ogudaktighet frĂĄn Jakob. 27  Och när jag borttager deras synder,  dĂĄ skall detta vara det förbund, som jag gör med dem.» 28Se vi nu pĂĄ evangelium, sĂĄ äro de hans ovänner, för eder skull; men se vi pĂĄ utkorelsen, sĂĄ äro de hans älskade, för fädernas skull. 29Ty sina nĂĄdegĂĄvor och sin kallelse kan Gud icke ĂĄngra. 30SĂĄsom I förut voren ohörsamma mot Gud, men nu genom dessas ohörsamhet haven fĂĄtt barmhärtighet, 31sĂĄ hava nu ock dessa varit ohörsamma, för att de, genom den barmhärtighet som har vederfarits eder, ocksĂĄ själva skola fĂĄ barmhärtighet. 32Ty Gud har givit dem alla till pris ĂĄt ohörsamhet, för att sedan förbarma sig över dem alla. 33O, vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Huru outgrundliga äro icke hans domar, och huru outrannsakliga hans vägar! 34Ty  Â»vem har lärt känna Herrens sinne,  eller vem har varit hans rĂĄdgivare? 35  Eller vem har först givit honom nĂĄgot,  som han alltsĂĄ bör betala igen?» 36Av honom och genom honom och till honom är ju allting. Honom tillhör äran i evighet, amen.

Currently Selected:

Romarbrevet 11: SVEN

Highlight

Share

Copy

None

Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in

Video for Romarbrevet 11