Populära bibelverser från Jesaja 36

Dela

Men du kanske säger till mig: Vi litar på Herren vår Gud (Jahveh Elohim). Är det inte han, vars höga platser [offerplatser, ofta på höjder, se 2 Kung 18:42 Krön 30:1431:1] och altare [er kung] Hiskia har tagit bort, och har sagt till Juda och Jerusalem: Ni ska tillbe inför detta altare? [Den assyriske överbefälhavaren antar felaktigt att de andra offerplatserna var platser där Herren (Jahveh) tillbads och att begränsa offren bara till Jerusalem skulle förnärma honom. Dessa höga platser och altaren var inte det sätt som Israels Gud skulle tillbes på, se 5 Mos 12.]

[Bokens första del är skriven i poetisk stil, för att i kap 36-39 skifta till prosa, för att på nytt bli poetisk i kap 40-66. Detta skrivsätt bildar alltså en stilistisk kiasm. Det blir också en markör som visar att detta stycke är det centrala i hela boken. Kapitel 36-39 består av sju episoder ordnade i ett kiastiskt mönster: A Ett fientligt assyriskt sändebud (Jes 36:1-22)   B Hiskias nöd och vädjan till Herren (Jes 37:1-7)     C Sanheribs hånfulla bud till Hiskia (Jes 37:8-13)       D Hiskias bön till Herren (Jes 37:14-20)     C Herrens svar till Sanheribs hån (Jes 37:21-38)   B Hiskias sjukdom och vädjan till Herren (Jes 38:1-22) A Ett ”vänligt” babyloniskt sändebud (ironi) (Jes 39:1-8) Den tematiska symmetrin i kiasmen har fått företräde före den kronologiska ordningen, händelserna i kapitel 38-39 inträffar före händelserna i 36-37: 725-722 f.Kr. Assyrien belägrar Samarien, israeliterna i exil 715 f.Kr. Hiskia blir kung i Juda 705 f.Kr. Sanherib blir kung i Assyrien 701 f.Kr. Sanherib invaderar Juda 681 f.Kr. Sanherib mördas av två av sina söner (Jes 37:36)] Nu hände det i [Juda, det södra rikets] kung Hiskias 14:e år [701 f.Kr.], att Sanherib (hebr. Sancheriv), kung i Assyrien, kom upp mot de befästa städerna i Juda och intog dem.

Men de teg och svarade honom inte ett ord, för kungens befallning var: ”Svara honom inte.”

Vilka är de bland ländernas alla gudar som har befriat dessa länder ur min hand, så att Herren (Jahveh) skulle befria Jerusalem ur min hand?” [Talen i vers 4-20 motsvarar nästan ordagrant 2 Kung 18:19-35. Det är troligt att en officiell transkribering av talet gjordes och fanns tillgänglig i arkiven.]