1 Korintierbrevet 7
7
Sexuella relationer i harmoni med evangeliet
[Paulus svarar nu på sju frågor om familjeliv och sexualitet som korintierna skrivit till honom om. Vad man inte nämnde i brevet var oenigheten, mannen som levde med sin faders hustru och hur vissa män inte tyckte det var så farligt att utnyttja prostituerade. Det verkade som om församlingen i Korint försökte dölja dessa genanta problem och i stället skrev några frågor av mer generell karaktär. Paulus fick reda på den verkliga situationen, och tar därför upp dessa allvarliga problem i kapitel 5-6, innan han besvarar deras skrivna frågor.]
1) Inte manlig dominans
[Paulus har tidigare tagit upp problemet de liberala grupperingarna som förespråkade fri sex, se 1 Kor 6:13-20. Nu vänder han sig till asketerna som ansåg att all sexualitet var syndig och skulle undvikas, även inom äktenskapet.]
1När det gäller det ni skrev: ”Det är visserligen bra för en man att inte röra en kvinna.”
2Men på grund av [risken och frestelserna för] sexuella synder (otukt i plural – gr. porneia) [som var utbrett och allmänt accepterat i Korint]
ska varje man ha [umgänge med] sin hustru
och varje hustru [umgänge med] sin man.
3Mannen ska ge sin hustru vad han är skyldig henne,
och på samma sätt hustrun sin man.
4Hustrun bestämmer inte över sin kropp,
det gör mannen.
På samma sätt bestämmer inte mannen över sin kropp,
det gör hustrun.
5Håll er inte ifrån varandra, utom möjligen för en tid med bådas samtycke för att kunna ägna er åt bönen.
Kom sedan tillsammans igen, så att Satan inte frestar er, eftersom ni inte kan leva avhållsamt.
2) Änkor och änkemän
[Frasen ”detta säger jag” syftar framåt på samma sätt som i 1 Kor 4:17. Till skillnad från fallet med incest och frågan om det är förenligt med kristen tro att gå till prostituerade som hade ett tydligt svar, finns det inget entydigt svar om änkor och änkemän bör gifta om sig. I vers 7 är det tydligt att en av de andliga gåvorna är att kunna leva ogift. Den rådande situationen i omvärlden spelade också roll, se 1 Kor 7:26.]
6Men detta säger jag som ett råd, inte som en befallning:
7Helst skulle jag vilja att alla människor var som jag.
Men var och en har sin gåva från Gud,
den ene på ett sätt, den andre på ett annat.
[Vi vet inte så mycket om Paulus äktenskapliga historia. Vi vet att han läste under rabbinen Gamaliel, men inte om han själv blev en rabbin, se Apg 22:3. Om så är fallet måste han ha varit gift tidigare, eftersom giftermål var ett krav för att bli en rabbin vid den här tiden. Rabbinsk tradition ger en minimiålder för giftermål på 18 år för pojkar (Mishnah Abot 5:21). Om man inte är gift vid 20 års ålder förbannas man av Gud (T.B. Sanh. 76b). Det vi vet med säkerhet är att han inte är gift när han skriver detta brev. Kanske var Paulus änkeman, det kan antydas i följande vers.]
8Till de ogifta och till änkorna säger jag:
det är bäst för dem om de förblir som jag.
9Men kan de inte leva avhållsamt ska de gifta sig,
för det är bättre att gifta sig än att brinna av begär.
3) Troende och icke-troende – äktenskap och skilsmässa
[Nu tar Paulus upp lite mer komplicerade frågor som rör skilsmässa, se även Rom 7:1-3]
10De gifta [där båda två är troende] ger jag en befallning som inte är min utan Herrens:
”En hustru får inte skilja sig från sin man.” [Matt 5:31-32; 19:4-9]
11Men om hon skiljer sig ska hon förbli ogift eller försonas med sin man. En man får inte [heller] överge sin hustru.
12Till de andra säger jag, inte Herren:
Om en broder har en hustru som inte är troende och hon är villig att leva med honom,
får han inte överge henne.
13Om en hustru har en man som inte är troende och han är villig att leva med henne,
får hon inte överge honom.
14Mannen som inte tror är nämligen helgad genom sin hustru,
och hustrun som inte tror är helgad genom sin troende man.
Annars skulle era barn vara orena, men nu är de heliga.
[I judisk tradition, vad gäller heligt och orent, antogs det oheliga vanhelga det heliga. Jesus vänder på detta. I Mark 5:21-43 orenar varken kvinnan med blödningar eller Jairus döda dotter Jesus. Han rör vid det som anses orent utan att själv bli orenad, i stället helas och renas det han rör vid.]
15Men om den som inte tror vill skiljas, så låt honom skiljas. I sådana fall är [den troende] brodern eller systern inte moraliskt bunden [vid äktenskapet] som en slav. Gud har kallat er att leva i frid.
16För hur vet du, hustru,
om du kommer att frälsa din man?
Eller hur vet du, man,
om du kommer att frälsa din hustru?
4) Jude och grek, slav och fri
[Huvudbudskapet i denna del är att vara kvar i den lott Herren gett en person, frasen återkommer i vers 17, 20 och 24. Terminologin är hämtad från 4 Mos 26:52-56 som handlar om hur Gud tilldelar israeliterna olika jordlotter i löfteslandet. Varför tar Paulus upp jude/grek och slav/fri mitt i ett sammanhang som talar om familjerelationer? Svaret kan finnas i Gal 3:28 där dessa två ämnen tas upp i samband med att i Jesus är det inte längre man och kvinna.]
17Men var och en ska leva i den ställning (lott) som Herren har tilldelat honom, så som Gud har kallat honom. Det föreskriver jag i alla församlingar.
18Var någon [judisk man] redan omskuren när han blev kallad [av Gud]?
Då ska han inte ändra på det. [Ta bort sin judiska identitet genom kirurgiskt ingrepp, ordagrant ”skaffa sig förhud”.]
Var någon [icke-judisk man] oomskuren när han blev kallad [av Gud]?
Då ska han inte låta omskära sig.
19Detta ingrepp som kallas omskärelse har ingen betydelse,
och detta fysiska ingrepp där man åter blir oomskuren har heller ingen betydelse,
vad som betyder något är att man håller Guds bud.
[Den grekiska kulturen hade nakenhet som ideal. I Jerusalem byggs ca 175 f.Kr. den första romerska idrottsanläggningen. Det grekiska ordet är gymnasium, av grekiskans gymnos (naken), eftersom man tränade och tävlade nakna. Våra ord ”gym” och ”gymnastik” kommer från detta ord. Både Första Mackabeerboken 1:17 och i Josefus verk Judiska fornminnen (bok 12, 5:1), talas det om hur grekiska judiska män skämdes för sin judiska identitet och gjorde kirurgiska ingrepp för att ”skaffa förhud” och bli oomskurna.]
20Var och en ska bli kvar i den ställning
han hade när han blev kallad.
21Var du slav när du blev kallad [av Gud]?
Bekymra dig inte över det,
men om du kan bli fri (få din frihet), så tag den chansen.
[Sista delen är ordagrant ”men även om du kan bli fri, använd den”. Det går att översättas så att betydelsen blir ”även om du kan bli fri, så förbli hellre slav.” I ljuset av 1 Tim 1:10 där slavhandlare jämförs med mördare, och innehållet i nästa vers, är det troligast att betydelsen är att Paulus inte är emot att en slav blir frigiven, se även brevet till Filemon.]
22Den som var slav när han blev kallad av Herren är Herrens frigivne, och den som var fri när han blev kallad är slav till den Smorde (Messias, Kristus).
23Ni är köpta till ett högt pris [Jesus betalade med sitt liv på korset],
så bli inte slavar under människor.
24Syskon (bröder och systrar i tron), var och en ska inför Gud förbli som han var när han blev kallad.
5) Råd till ogifta
25När det gäller de kvinnor som lever ogifta (jungfrur) har jag ingen befallning från Herren. Men jag ger ett råd som en som genom Herrens barmhärtighet är trovärdig. 26Jag menar att i det svåra läge som nu råder är det bäst för människor att förbli som de är.
27Är du bunden vid en hustru,
sök då inte bli fri.
Är du inte bunden,
så sök inte någon hustru.
28Men om du gifter dig syndar du inte,
och om en ogift kvinna (jungfru) gifter sig syndar hon inte.
De som gör så kommer dock att få lida här i livet,
och jag vill gärna skona er.
29Men det säger jag, syskon (bröder och systrar i tron): Tiden är kort, från och med nu:
Låt även de som har hustrur
leva som om de inte hade det,
30och de som gråter [vid en begravning]
som om de inte grät,
de som är glada [vid en födsel]
som om de inte var det,
de som köper något [egendomar]
som om de inte fick behålla det,
31och de som brukar den här världen [säljer och köper varor]
som om de inte brukade den.
Den här världens ordning går nämligen mot sin undergång.
Äktenskap innebär ansvar
32Jag vill att ni ska vara fria från bekymmer.
Den ogifte tänker på det som hör till Herren,
hur han ska glädja Herren.
33Den gifte tänker på det som hör till världen,
hur han ska glädja sin hustru, 34och så blir han splittrad.
Den ogifta kvinnan och jungfrun tänker på det som hör till Herren,
att vara helig till både kropp och själ.
Den gifta kvinnan tänker på det som hör till världen,
hur hon ska glädja sin man.
35Detta säger jag för att bygga upp er (för er vinst och ert eget bästa), inte för att begränsa er (lägga band på er), så ni utan distraktion kan leva rätt och troget hålla fast vid Herren.
Det är inte fel att gifta sig
[Paulus avslutar nu sina riktlinjer med att vara tydlig med att äktenskapet är något gott och att det inte är fel att gifta sig. Dock under rådande omständigheter i världen kommer det att bli extra bekymmer att bilda familj, varför Paulus i detta läge avråder. Han är fullt förvissad om att Herren förmår fylla de ogiftas grundläggande längtan och behov. Vers 36 är svåröversatt och kan antingen syfta på en far som är på väg att gifta bort sin giftasvuxna dotter, eller en ung man som trolovats med en ung flicka. Oavsett, så är slutsatsen densamma – det är inte syndigt att gifta sig.]
36Men om någon tycker sig göra fel mot sin flicka som är giftasvuxen och vill gifta sig, då ska han göra som hon vill, han syndar inte, låt dem gifta sig. 37Den däremot som står fast i sitt sinne och inte är under tvång utan har frihet att följa sin egen vilja och har bestämt sig för att låta sin flicka förbli ogift, han gör något som är bra.
38Alltså:
den som gifter bort sin flicka
gör något bra,
den som inte gifter bort henne
gör något som är ännu bättre.
Det är inte fel att gifta om sig vid dödsfall
39En hustru är bunden så länge hennes man lever. Om mannen dör, är hon fri att gifta om sig med vem hon vill, bara det sker i Herren.
[Uttrycket ”i Herren” innebär att hon gifter sig med en troende man, se 2 Kor 6:14. Senare i 1 Tim 5:9-13 uppmanar han yngre änkor att gifta om sig.]
40Men lyckligare (saligare) är hon om hon förblir som hon är. Det är min mening, och jag tror att även jag har Guds Ande.
Nu markerat:
1 Korintierbrevet 7: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln