Daniel Inledning
Inledning
Temat i Daniels bok är att Gud har kontroll över världshistorien och hur en troende kan leva efter Guds vilja i en orättfärdig värld.
Daniel föddes omkring 620 f.Kr. då Josia, som var en god kung, regerade i Jerusalem, se 2 Kung 22:1. Daniel växer upp mitt i ett väckelseskeende där kung Josia avskaffar avgudadyrkan och lokala offerplatser. En utlösande faktor för det andliga uppvaknandet var att under renoveringen av templet i Jerusalem hittades 622 f.Kr. en gömd kopia av Femte Mosebok eller mer troligt alla de fem Moseböckerna, se 2 Kung 22:3-13. Samtida med Daniel är profeterna Jeremia, Joel, Habackuk och Sefanja. Det är inte otroligt att Daniel som ung grabb har varit på samlingar där Jeremia predikat.
Daniel är en av endast två personer i Bibeln som omnämns som ”högt älskad”, se Dan 9:23; 10:11, 19. Den andre är lärjungen Johannes som skrev Uppenbarelseboken, se Joh 20:2. Det är intressant att de två författare som har förtroendet och privilegiet att författa Bibelns två viktigaste böcker om ändens tid är de som Gud själv benämner som ”älskade” på ett sätt som ingen annan omnämns, se Amos 3:7; Joh 15:15.
Vad gäller profetia är det en stor och väsentlig kulturskillnad mellan grekiskt och hebreiskt tänkande. I den grekiska kontexten, som vi är influerade av här i väst, har en profetia bara en uppfyllelse. Däremot i den hebreiska kontexten kan samma profetia uppfyllas flera gånger och på många nivåer. Exempelvis är den babyloniska fångenskapen bara en första uppfyllelse av det som sedan blev den nästan 2000-åriga diasporan.
Enkel struktur:
1. Daniel i Babylon, kap 1-6
2. Daniels syner i Babylon, kap 7-12
Struktur – språk och tema
Boken är skriven på två språk, hebreiska och arameiska. Det första kapitlet fram till några verser in i det andra är på hebreiska. Sedan följer ett stycke från 2:4 fram till och med kapitel 7 på arameiska, det babyloniska språket. Boken avslutas med fem kapitel på hebreiska. Sektionen på arameiska har också en fin kiastisk struktur med tre par som tematiskt hör ihop. En alternativ struktur framträder om man delar in boken på språk och tema:
1. HEBREISKA, kap 1
Daniel och hans tre vänner vägrar ge upp sin judiska identitet.
2. ARAMEISKA, kap 2-7
Dröm – kungens dröm om en staty, kap 2
Vägrar tillbe riket – Daniels tre vänner i den brinnande ugnen, kap 3
Dröm – Nebukadnessars högmod, kap 4
Dröm – Belshassars högmod, kap 5
Vägrar tillbe kungen som gud – Daniel i lejongropen, kap 6
Dröm – Daniels dröm om fyra odjur, kap 7
3. HEBREISKA, kap 8-12
Tre visioner – när ska Gud återupprätta det judiska folket?
Växlingarna i språket strukturerar även innehållet i de profetiska avsnitten. I Babylon talade folken arameiska och i Israel talade israeliterna hebreiska. De arameiska kapitlen handlar om Guds planer för hedningarna och världens nationer medan de hebreiska avsnitten mer explicit berör judarna och Israel.
Struktur – kronologisk ordning av kapitlen
626 f.Kr. – Nabopolassar kung i Babylon, regerar till sin död 605 f.Kr.
612 f.Kr. – Nabopolassar plundrar och bränner assyriernas huvudstad Nineve
609 f.Kr. – Harran, assyriernas sista fäste, faller, babylonierna är nu världshärskare
605 f.Kr. – Nebukadnessar blir kung, regerar till sin död 562 f.Kr.
(Kapitel 1) 605 f.Kr. – Daniel och hans tre vänner förs till Babylon
(Kapitel 2) 602 f.Kr. – Nebukadnessars dröm
597 f.Kr. – Jerusalem erövras
586 f.Kr. – Jerusalem och templet förstörs
(Kapitel 3) – Daniels tre vänner i den brinnande ugnen
(Kapitel 4) – Nebukadnessars dröm och galenskap
562 f.Kr. – Nebukadnessar dör
562 f.Kr. – Evil-Merodak, Nebukadnessars son, blir kung, men mördas efter två år
560 f.Kr. – Neriglissar, Nebukadnessars svärson, blir kung
556 f.Kr. – Neriglissar dör en naturlig död
556 f.Kr. – Laborosashad, barnbarn till Nebukadnessar, blir kung, men mördas
556 f.Kr. – Nabonidus blir kung
553 f.Kr. – Belshassar, Nabonidus son, blir medregent
553 f.Kr. – Nabonidus är ointresserad av tronen, flyttar till oasen Teima i Arabien
(Kapitel 7) 553 f.Kr. – Daniels första syn, fyra odjur
(Kapitel 8) 551 f.Kr. – Daniels andra syn, baggen och bocken
(Kapitel 5) 539 f.Kr. – Belshassars fest
539 f.Kr. – Den persiske kungen Kyros besegrar Babylon, regerar fram till 530 f.Kr.
(Kapitel 9) 539 f.Kr. – Daniels tredje syn, de sjuttio årsveckorna
538 f.Kr. – Kyros beslutar att judarna kan återvända och bygga upp templet
537 f.Kr. – Omkring 50 000 judar ledda av Serubbabel och översteprästen Josua återvänder
(Kapitel 6) – Daniel i lejongropen
(Kapitel 10-12) 536 f.Kr. – Daniels fjärde syn
516 f.Kr. – Templet i Jerusalem återinvigs (70 år har passerat sedan 586 f.Kr.)
479 f.Kr. – Ester blir drottning i Susa
445 f.Kr. – Nehemja bygger upp Jerusalems mur
Tiden mellan Malaki och Messias födelse
Ibland används uttrycket de ”400 tysta åren” om tiden från den sista profeten Malaki fram till Jesu födelse. Även om Malaki verkade på 400-talet f.Kr. och var den siste profeten i GT så är Bibeln inte tyst. Här i Daniels bok profeteras i detalj om de stora världshändelserna som påverkar det judiska folket. Det medo-persiska riket besegras år 331 f.Kr. av grekerna under Alexander den stores ledning, se Dan 8:5-8, 21. Detta rike splittras i fyra delar, se Dan 8:22-23. Under hela 200-talet förekommer spänningar mellan ptolemaierna i söder och seleukiderna i norr. Eftersom Israel ligger mellan dessa regioner, Egypten och Syrien, påverkas de av denna konflikt. Allt detta och hur Antiochos IV Epifanes vanhelgar templet 167 f.Kr. beskrivs i detalj i Dan 11. I Daniel 9 och 12 beskrivs händelser som sträcker sig ända till den sista tiden.
Arkeologiska fynd
Det finns många arkeologiska fynd som knyter an till Daniels bok. I Berlin på Pergamonmuseet finns hela Ishtarporten och delar av processionsgatan uppställd som Nebukadnessar lät bygga, se Dan 1:8. Från samma utgrävning köpte Sverige 1931 två glaserade tegelreliefer, ett lejon och en drake, från fasaden till Nebukadnessars tronsal. De går att se på Röhsska museet i Göteborg. På Brittiska museet finns mängder av fynd från Babylon: tiotusentals lertavlor, se Dan 2:2; tegelstenar med Nebukadnessars namn ingraverat i kilskrift, se Dan 1:3; Nabonidusrullen, se Dan 5:1; Kyrosrullen; de babyloniska krönikorna.
Fynden av Dödahavsrullarna 1947 bekräftar också äktheten i Daniels bok. Hittills har man hittat 8 manuskript, och alla kapitel finns representerade. De äldsta rullarna från grotta 4 i Qumran dateras till omkring 165 f.Kr.
Genre: Historisk och profetisk
Skrivet: 530-540 f.Kr.
Berör tidsperioden: 605–536 f.Kr., men synerna i boken talar även om framtiden och tidens slut.
Författare: Daniel, se Dan 9:2; 10:2.
Referenser: När Jesus talar om den sista tiden citerar han från Daniels bok, se Matt 24:15. Att Jesus kallar honom ”profeten Daniel” styrker att Daniels syner är profetiska.
Nu markerat:
Daniel Inledning: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln