Hesekiel 39
39
1Och du människoson [Hes 2:1], profetera mot Gog och säg: ”Så säger Herren Gud (Adonaj Jahveh), här är jag mot dig Gog, du ledare över Rosh, Meshech och Tubal (hebr. Toval) [Hes 38:2], 2och jag ska vända dig om och leda (dra; driva) dig vidare och ska få dig att komma från de yttersta (bortersta) delarna i norr, och jag ska föra dig upp på Israels berg, 3och jag ska slå din båge ur din vänstra hand, och ska se till att dina pilar faller ur din högra hand. 4Du ska falla på Israels berg, alla dina arméer och folket som är med dig. Jag ska ge dig till alla slags rovgiriga fåglar och fältets djur ska sluka dig. 5Du ska falla på det öppna fältet, för jag har talat det, förkunnar (säger, proklamerar) Herren Gud (Adonaj Jahveh). 6Och jag ska sända en eld över Magog och över dem som vistas i trygghet på öarna, och de ska veta (känna till, vara intimt förtrogna med) att jag är Herren (Jahveh).
7Och mitt heliga namn ska jag göra känt (låta bli en intim kunskap) mitt ibland mitt folk Israel. Jag ska inte längre tillåta att mitt heliga namn blir vanhelgat (hädat), och länderna ska veta (känna till, vara intimt förtrogna med) att jag är Herren (Jahveh) den Helige i Israel. 8Se, den kommer och det ska ske (verkligen hända), förkunnar (säger, proklamerar) Herren Gud (Adonaj Jahveh). Detta är dagen som jag har talat (berättat) om.
9De som bor i Israels städer ska gå ut och göra eld av vapnen och använda dem som bränsle, både de stora sköldarna och de små sköldarna, bågarna och pilarna och dolkarna och spjuten, och de ska elda dem i sju år (oavbruten eld), 10så att de inte ska behöva använda några av fältens träd som ved och inte heller behöva några träd i skogen (till ved), för de ska elda sina vapen, och de som tog dig som byte ska du nu ta som byte, och de som rövade ska ni nu beröva, förkunnar (säger, proklamerar) Herren Gud (Adonaj Jahveh).
11Och det ska ske på den dagen att jag ska ge Gog en plats som är lämpad för begravning i Israel, deras dal som passerar öster om havet [troligtvis öster om Döda havet och kungsvägen från Amman, via Petra till Egypten], och den ska hindra (stoppa) dem som passerar och där ska de begrava Gog och hans skaror, och de ska kalla (namnge) den ”Hamon Gogs dal”. [Hebr. hamon betyder ”stor mängd” men även oljud, tumult, vrål och dån. Betydelsen kan vara dalen där hela Gogs talrika armé är begravd, eller dalen där det sista vrålet från Gog hördes.]
12I sju månader ska Israels hus begrava dem så att landet bli (rituellt) rent. 13Ja, allt folket i landet ska begrava dem, och det ska bli ett rykte om dem på den dag då jag ska bli förhärligad, förkunnar (säger, proklamerar) Herren Gud (Adonaj Jahveh).
14Och de ska avskilja män för detta uppdrag (att kontinuerligt göra detta), som ska vandra genom landet tillsammans med dem som ska begrava dem som finns kvar på marken (landets ansikte) och rena det [rituellt]. Efter de sju månaderna ska de utforska [söka igenom landet]. 15Och när de som vandrar genom landet ser människoben ska de sätta upp en markering så att de som begraver kan begrava dem i Hamon Gogs dal. 16Hamona (”en stor skara”) ska också vara namnet på en stad. Så ska de rena landet (rituellt). [Hamona är den feminina formen för ordet för ”en stor skara”, se även vers 11. Den grekiska översättningen översätter med det grekiska ordet ”begravningsplats”.]
17Människobarn, så säger Herren Gud: Säg till alla slags fåglar och till markens alla djur: Samla er, kom hit och samlas från alla håll till mitt slaktoffer, till ett stort slaktoffer som jag ordnar åt er på Israels berg. Ni ska få äta kött och dricka blod. 18Ni ska få äta kött av hjältar och dricka blod av jordens furstar, som av baggar och lamm, bockar och tjurar, alla gödda i Bashan. 19Ni ska få äta er mätta av fett och dricka tills ni är berusade av blod från det slaktoffer som jag ordnar åt er. 20Mätta er vid mitt bord av ridhästar och ryttare, av hjältar och allt slags krigsfolk, förkunnar (säger, proklamerar) Herren Gud.
21Jag ska uppenbara min härlighet bland hednafolken, så att de alla ser min dom som jag har verkställt och hur jag låtit min hand drabba dem. 22Israels folk ska inse att jag är Herren deras Gud, från den dagen och för all framtid. 23Hednafolken ska förstå att Israels folk fördes bort i fångenskap för sin missgärning, eftersom de var trolösa mot mig, så att jag måste dölja mitt ansikte för dem. Jag lämnade dem då i deras fienders hand så att de alla föll för svärd. 24Jag handlade med dem som deras orenhet och brott förtjänade, och jag dolde mitt ansikte för dem.
25Därför säger Herren Gud: Nu ska jag göra slut på Jakobs fångenskap och förbarma mig över hela Israels folk och brinna av iver för mitt heliga namn. 26De ska glömma sin skam och all trolöshet de visat mig, då de nu bor i trygghet i sitt land utan att någon skrämmer dem. 27När jag för dem tillbaka från folken och samlar dem från deras fienders länder, visar jag min helighet genom dem inför många hednafolks ögon. 28Då ska de inse att jag är Herren deras Gud, som förde dem bort i fångenskap bland hednafolken och sedan samlade dem till deras eget land igen och inte lät någon enda bli kvar där. 29Jag ska inte mer dölja mitt ansikte för dem, eftersom jag har utgjutit min Ande över Israels hus, förkunnar (säger, proklamerar) Herren Gud.”
Nu markerat:
Hesekiel 39: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln