Hosea 11
11
Guds inbjudan att återvända
Min son Israel har vägrat återvända
1När Israel var en ung man älskade jag honom som en son,
och ut ur Egypten (belägring, inträngdhet – hebr. Mitsrajim) kallade jag min son.
2Men ju mer jag kallar på dem,
desto längre bort går de från mig.
De offrar till baalsgudarna
och tänder offereldar till avgudar.
[Baal var en kanaaneisk avgud, i de religiösa riterna ingick mänskooffer och sexuella riter.]
3Ändå var det jag som vägledde Efraim [det norra riket – som en far lär sin son att börja gå],
och jag som tog dem i mina armar,
men de ville inte erkänna
att jag hade helat dem.
4Jag ledde dem med mänskliga band,
med kärlekens rep [till skillnad från djur som tvingas till lydnad med betsel och rep].
Jag lyfte undan oket från deras halsar,
och böjde mig ner och gav dem mat.
5Han ska inte återvända till Egyptens land,
utan Assyrien ska vara hans kung
eftersom de vägrade att vända om.
6Och svärdet ska falla över deras städer
och ska fördärva hans bommar
och sluka dem på grund av deras egna budord.
7Och mitt folk dröjer med att vända tillbaka till mig,
trots att de kallar sig uppresta,
tillsammans har ingen lyft upp sig.
8Hur ska jag kunna överge (släppa) dig, Efraim?
Hur ska jag kunna lämna dig, Israel?
Hur kan jag göra dig som [staden] Admah?
Hur kan jag göra dig som [staden] Tsevojim? [Admah, Tsevojim och Bela var städer som nämns tillsammans med Sodom och Gomorra, se 1 Mos 14:2]
Mitt hjärta vänder sig i mig (mina känslor svallar; jag ändrar mitt beslut),
all min tröst vaknar (ordagrant: tillsammans tänds mitt förbarmande upp).
9Jag ska inte verkställa min häftiga vrede,
jag ska inte återvända för att ödelägga Efraim,
för jag är Gud (El) och inte en man,
den Helige i din mitt,
och jag ska inte komma i raseri.
10De ska vandra efter Herren (Jahveh)
som ska ryta som ett lejon,
för han ska ryta
och sönerna ska komma bävande från väster (havet).
11De ska komma bävande som en fågel från Egypten
och som en duva från Assyriens land
och jag ska låta dem bo i sina hus
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
Israel – en svekfull son
12Efraim omsluter mig med förnekelse (hyckleri – hebr. kachash)
och Israels hus med svek (hebr. mirmah)
och Juda är ständigt trolös mot (vill bryta sig loss; irra bort från; vara hemlös från – hebr. rod) Gud (El)
ja, mot den Helige, den trofaste (han som står fast – hebr. aman).
Nu markerat:
Hosea 11: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln