Jesaja 13
13
Guds dom över nationerna (kap 13-27)
[Här börjar den andra stora sektionen i Jesajas bok med profetord mot nationerna. Kapitel 13-27 har en sjudelad symmetri. De inledande orden mot Babylon (kap 13-14) får sitt eko i den sista delen om fallet för Judas fiende (kap 24-27). Där centralt Babylons fall beskrivs i kap 21.
A Babylons fall och Judas upprättelse (kap 13-14)
B Judas granne – Moab (kap 15-16)
C Egypten och Etiopien (kap 17-20)
D Centrum – Babylons fall (kap 21)
C Jerusalem och Egypten (kap 22)
B Judas granne Tyros (kap 23)
A Staden (Babylons) fall och Judas upprättelse (kap 24-27)]
Babylon (13:1-14:27)
1Budskap (profetord, denna börda) över Babylon, som uppenbarades för Jesaja, Amots son.
[Det hebreiska ordet massa är en vanlig term inom profetisk litteratur som introducerar ett budskap från Gud, se Mal 1:1; Sak 9:1; 12:1. Ordet härstammar från ett verb med betydelsen ”att bära” vilket gör att det finns en antydan i ordets betydelse att det är budskap som också är krävande och i viss mån betungande. Det återkommer 15 ggr i Jesaja. Exakt hur Jesaja ”ser” detta budskap sägs inte, det kan ha varit en syn, dröm eller insikt utifrån någon händelse. Den börjar med upptakten på ett stort krig:]
2Res upp ett tecken (flagga, signal) på det trädlösa (bara) berget [ge en signal till strid],
lyft upp rösten till dem [mederna; att samla en armé],
vifta er hand [välkomnande]
att komma in i furstarnas portar [stadens mäktiga huvudportar].
[Furstarna kan syfta på tyranniska ledare, se Ps 107:40.]
3Jag har befallt mina helgade (avskilda),
jag har kallat mina mäktiga för min vrede [för att verkställa den],
även mina stolt jublande.
4Lyssna! Muller på bergen som av ett stort folk!
Lyssna! Tumultet från ländernas kungariken som kommer samman!
Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) mönstrar krigets ledare.
5De kommer från fjärran länder,
från himlarnas ände,
Herren (Jahveh) och hans vredes vapen,
för att fördärva hela jorden.
6Jämra er (yla, vråla, ropa), för Herrens (Jahvehs) dag är nära (på plats) [för att döma Babylon, se Jes 2:12; Upp 6:17],
som fördärv från den Allsmäktige (Shaddaj) ska den komma.
7Därför ska alla händer bli kraftlösa
och varje mans hjärta ska smälta.
[Babylon intogs på natten under Belshassars fest, se Dan 5:30.]
8De ska bli förskräckta (livrädda),
kval och smärta ska gripa dem,
de ska ha smärtor som en födande kvinna,
de ska se med bestörtning på varandra,
deras ansikten är som eldsflammor.
[Ordagrant: ”ansikten som en eldsflamma deras ansikten”. Den fladdrande eldslågan kan beskriva hur de är skräckslagna, blodet rusar och ena stunden är de alldeles röda, sedan likbleka.]
9Se, Herrens (Jahvehs) dag kommer,
grym och full av vrede och brinnande ilska,
för att göra jorden till en ödeplats
och utrota syndarna från den.
10För himlarnas stjärnor och deras konstellationer [galaxer]
ska inte ge sitt ljus,
solen ska förmörkas där den går fram,
och månen ska inte ge sitt sken. [Joel 3:15]
11Och jag ska besöka världen för dess ondska
och illgärningsmännen för deras överträdelser,
och jag ska låta de stoltas arrogans upphöra,
och jag ska lägga ner (göra låg; ödmjuka) tyrannernas högfärd.
12Jag ska göra en man sällsyntare än fint guld,
människor [sällsyntare] än rent guld från Ofir.
13Därför ska jag låta himlarna darra
och jorden ska bli rubbad (skakad) från sin plats [jorden ska ändra position i rymden]
för raseriet från Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot)
och på dagen för hans brinnande vrede (ordagrant: brinnande näsa).
14Och det ska ske att som den jagade gasellen,
och som får som ingen samlar,
ska de vända sig varje man till sitt eget folk,
och ska fly varje man till sitt eget land.
15Alla som hittas ska bli genomborrade,
alla som fångas ska falla för svärdet.
16Deras spädbarn ska krossas i bitar inför deras ögon,
deras hus ska ödeläggas och deras hustrur våldtas.
17Se, jag ska uppegga mederna mot dem,
vilka inte ska ha anseende till silver
och inte ha någon njutning i guld.
[Denna profetia får en första uppfyllelse 539 f.Kr. då meden Kyros intar Babylon.]
18Deras bågar ska slå de unga männen i bitar,
och de ska inte ha någon medömkan med livmoderns frukt,
deras ögon ska inte skona barnen.
19Och Babel, kungarikenas ära,
skönheten av kaldéernas stolthet,
ska bli som när Gud (Elohim) omstörtade
Sodom och Gomorra [1 Mos 19:23-29].
20Det ska aldrig bebos,
ingen ska bo där från generation till generation,
inte heller ska araberna slå upp sina tält där,
inte heller ska herdarna ha sina fållor där.
21Men vilda djur (hebr. tsi; ökendjur, kanske vildkatter) ska ligga där,
och deras hus ska fyllas av ylande djur (hebr. oach; används bara här, kan syfta på vargar, vildhundar, osv),
och strutsar ska vistas där
och håriga bockar (onda andar, satyrer, skogsdemoner – hebr. sair) ska dansa där.
22Och schakaler (vargar) ska yla (ropa) i deras fästningar,
och vildhundar i deras vackra palats,
hennes tid kommer snart
och hennes dagar ska inte förlängas.
Nu markerat:
Jesaja 13: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln
Jesaja 13
13
Guds dom över nationerna (kap 13-27)
[Här börjar den andra stora sektionen i Jesajas bok med profetord mot nationerna. Kapitel 13-27 har en sjudelad symmetri. De inledande orden mot Babylon (kap 13-14) får sitt eko i den sista delen om fallet för Judas fiende (kap 24-27). Där centralt Babylons fall beskrivs i kap 21.
A Babylons fall och Judas upprättelse (kap 13-14)
B Judas granne – Moab (kap 15-16)
C Egypten och Etiopien (kap 17-20)
D Centrum – Babylons fall (kap 21)
C Jerusalem och Egypten (kap 22)
B Judas granne Tyros (kap 23)
A Staden (Babylons) fall och Judas upprättelse (kap 24-27)]
Babylon (13:1-14:27)
1Budskap (profetord, denna börda) över Babylon, som uppenbarades för Jesaja, Amots son.
[Det hebreiska ordet massa är en vanlig term inom profetisk litteratur som introducerar ett budskap från Gud, se Mal 1:1; Sak 9:1; 12:1. Ordet härstammar från ett verb med betydelsen ”att bära” vilket gör att det finns en antydan i ordets betydelse att det är budskap som också är krävande och i viss mån betungande. Det återkommer 15 ggr i Jesaja. Exakt hur Jesaja ”ser” detta budskap sägs inte, det kan ha varit en syn, dröm eller insikt utifrån någon händelse. Den börjar med upptakten på ett stort krig:]
2Res upp ett tecken (flagga, signal) på det trädlösa (bara) berget [ge en signal till strid],
lyft upp rösten till dem [mederna; att samla en armé],
vifta er hand [välkomnande]
att komma in i furstarnas portar [stadens mäktiga huvudportar].
[Furstarna kan syfta på tyranniska ledare, se Ps 107:40.]
3Jag har befallt mina helgade (avskilda),
jag har kallat mina mäktiga för min vrede [för att verkställa den],
även mina stolt jublande.
4Lyssna! Muller på bergen som av ett stort folk!
Lyssna! Tumultet från ländernas kungariken som kommer samman!
Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) mönstrar krigets ledare.
5De kommer från fjärran länder,
från himlarnas ände,
Herren (Jahveh) och hans vredes vapen,
för att fördärva hela jorden.
6Jämra er (yla, vråla, ropa), för Herrens (Jahvehs) dag är nära (på plats) [för att döma Babylon, se Jes 2:12; Upp 6:17],
som fördärv från den Allsmäktige (Shaddaj) ska den komma.
7Därför ska alla händer bli kraftlösa
och varje mans hjärta ska smälta.
[Babylon intogs på natten under Belshassars fest, se Dan 5:30.]
8De ska bli förskräckta (livrädda),
kval och smärta ska gripa dem,
de ska ha smärtor som en födande kvinna,
de ska se med bestörtning på varandra,
deras ansikten är som eldsflammor.
[Ordagrant: ”ansikten som en eldsflamma deras ansikten”. Den fladdrande eldslågan kan beskriva hur de är skräckslagna, blodet rusar och ena stunden är de alldeles röda, sedan likbleka.]
9Se, Herrens (Jahvehs) dag kommer,
grym och full av vrede och brinnande ilska,
för att göra jorden till en ödeplats
och utrota syndarna från den.
10För himlarnas stjärnor och deras konstellationer [galaxer]
ska inte ge sitt ljus,
solen ska förmörkas där den går fram,
och månen ska inte ge sitt sken. [Joel 3:15]
11Och jag ska besöka världen för dess ondska
och illgärningsmännen för deras överträdelser,
och jag ska låta de stoltas arrogans upphöra,
och jag ska lägga ner (göra låg; ödmjuka) tyrannernas högfärd.
12Jag ska göra en man sällsyntare än fint guld,
människor [sällsyntare] än rent guld från Ofir.
13Därför ska jag låta himlarna darra
och jorden ska bli rubbad (skakad) från sin plats [jorden ska ändra position i rymden]
för raseriet från Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot)
och på dagen för hans brinnande vrede (ordagrant: brinnande näsa).
14Och det ska ske att som den jagade gasellen,
och som får som ingen samlar,
ska de vända sig varje man till sitt eget folk,
och ska fly varje man till sitt eget land.
15Alla som hittas ska bli genomborrade,
alla som fångas ska falla för svärdet.
16Deras spädbarn ska krossas i bitar inför deras ögon,
deras hus ska ödeläggas och deras hustrur våldtas.
17Se, jag ska uppegga mederna mot dem,
vilka inte ska ha anseende till silver
och inte ha någon njutning i guld.
[Denna profetia får en första uppfyllelse 539 f.Kr. då meden Kyros intar Babylon.]
18Deras bågar ska slå de unga männen i bitar,
och de ska inte ha någon medömkan med livmoderns frukt,
deras ögon ska inte skona barnen.
19Och Babel, kungarikenas ära,
skönheten av kaldéernas stolthet,
ska bli som när Gud (Elohim) omstörtade
Sodom och Gomorra [1 Mos 19:23-29].
20Det ska aldrig bebos,
ingen ska bo där från generation till generation,
inte heller ska araberna slå upp sina tält där,
inte heller ska herdarna ha sina fållor där.
21Men vilda djur (hebr. tsi; ökendjur, kanske vildkatter) ska ligga där,
och deras hus ska fyllas av ylande djur (hebr. oach; används bara här, kan syfta på vargar, vildhundar, osv),
och strutsar ska vistas där
och håriga bockar (onda andar, satyrer, skogsdemoner – hebr. sair) ska dansa där.
22Och schakaler (vargar) ska yla (ropa) i deras fästningar,
och vildhundar i deras vackra palats,
hennes tid kommer snart
och hennes dagar ska inte förlängas.
Nu markerat:
:
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln