Jesaja 49:13-16

Stäm upp till glädjesång, ni himlar! Gläd dig, du jord! Brist ut i jubelsång, ni berg! För Herren har tröstat sitt folk, och förbarmar sig över sina betryckta. Men Sion [Jerusalem, och dess invånare som blivit tillfångatagna och förda till Babylon] säger: ”Herren (Jahveh) har övergivit mig, min Herre (Adonaj) har glömt mig.” [Herren svarade:] Kan en kvinna glömma bort sitt spädbarn som hon ammar? Skulle hon inte ha förbarmande över det barn hon burit (sin livsfrukt; ordagrant: son från sin livmoder)? Även om en mor skulle glömma sina barn [2 Kung 6:2829], så skulle jag aldrig glömma dig. Se på mina händer, jag har graverat dig på mina handflator. [Händerna är ständigt i vårt blickfång, det var vanligt att binda en ring runt sitt finger för att komma ihåg en nära vän, se Ords 7:3.] Dina murar [som nu är nedrivna] är ständigt för mina ögon.