Jesaja 6
6
Jesajas kallelse – Helig, helig, helig
[Kung Ussia var en god kung i det stora hela och gjorde mycket bra, se 2 Krön 27:2. Dock slutade hans liv i förödmjukelse. Han överskred den gräns som Gud hade satt upp att ingen kung också skulle vara präst – detta skulle inte ske förrän Messias kommer som både var kung och präst. Han blev leprasjuk de sista åren, se 2 Krön 26:20. Profeten Jesaja hade all anledning att vara missmodig och desillusionerad vid kung Ussias död. Dock finns det en högre tron än den mänskliga tronen!]
1Det år kung Ussia (hebr. Uzzijaho) dog [ca 740 f.Kr.] såg jag [i en vision] Herren sitta högt och upphöjd på en tron, och släpet av hans mantel uppfyllde templet. 2Ovanför honom stod serafer, var och en hade sex vingar: Med två täckte de sina ansikten, med två täckte de sina fötter, och med två flög de. 3Den ene ropade till den andre och sa:
”Helig, helig, helig
är Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot),
hela jorden är full av hans
härlighet (tyngd, dignitet) [mättad med hans fullständiga gudsnärvaro].”
4Dörrposternas grundvalar skakade inför rösten av den som ropade, och huset blev uppfyllt av rök. 5Då sa jag:
”Ve mig [uttryck för intensiv förtvivlan],
detta är slutet för mig (jag är redan död),
jag har orena läppar
och jag bor mitt bland ett folk som har orena läppar.
Mina ögon har sett Konungen,
Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot).”
6Då flög en av seraferna till mig, och i sin hand hade han ett glödande kol som han tagit från altaret med en tång. [Bibeln nämner olika sorters änglar. Serafer är de änglar som hör ihop med eld (det hebreiska verbet för att brinna är saraf). Därför är det logiskt att det är just en seraf som tar ett glödande kol från altaret här.] 7Och han rörde min mun med det och sa: ”Se, detta har nu rört dina läppar, din skuld är borttagen, och din synd är helt förlåten.”
8Sedan hörde jag Herrens (Adonajs) röst säga: ”Vem ska jag sända?
Och vem ska gå för oss [finns det verkligen någon som vill vara vår budbärare]?”
Då svarade jag: ”Här är jag, sänd mig!”
[Uttrycket ”Här är jag!” (hebr. hineni) har innebörden ”jag står till förfogande” eller ”jag är beredd att ta ansvar”, se även 1 Mos 22:1.]
9Och han sa:
”Gå och säg till detta folk:
Hör ni verkligen,
men förstår ingenting,
och ser ni verkligen,
men uppfattar ingenting.
10Gör detta folks hjärtan feta,
och gör deras öron tunga och förblinda deras ögon.
Annars skulle de se med sina ögon,
och höra med sina öron,
och förstå med sina hjärtan,
och omvända sig och bli helade.”
11Då sa jag: ”Herre (Adonaj), hur länge?” Han svarade:
Till dess städerna ligger öde
och utan invånare,
husen är utan människor,
och landet är fullständigt öde.
12Herren (Jahveh) ska driva folket långt bort
och landet ska bli helt övergivet.
[Ordagrant: ”och stor är övergivenheten mitt i landet.”]
13Om det fortfarande finns ett tält där
ska det förtäras (eldas upp).
Som en terebint eller en ek vars stubbe
finns kvar när det sågats ner,
på samma sätt ska den heliga säden bli en stubbe.
Nu markerat:
Jesaja 6: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln