Kvinnan sa till honom: ”Herre, jag ser (förstår efter att ha noga granskat) att du är en profet. Våra förfäder har tillbett (böjt sig ner i ödmjukhet, fallit ner på knä) på detta berg [Gerizim], men ni [judar] säger att den rätta platsen där man ska tillbe är i Jerusalem.”
[I dalen mellan berget Gerizim och det närbelägna Ebal låg de samariska städerna Sykar och Shechem. Även om templet på berget blivit förstört av judarna ansåg samaritanerna att det var den platsen man skulle tillbe på. Den centrala boken inom den samaritanska religionen var den samaritiska versionen av Torah. De samaritiska Moseböckerna har ungefär 6 000 skillnader jämfört med den masoretiska texten, där den största är att platsen för tillbedjan är berget Gerizim. I den samaritiska versionen är det tionde budet att man ska bygga ett altare på berget Gerizim.]
Jesus sa till henne: ”Kära kvinna, tro (luta dig mot, förlita dig på) mig, för det kommer en tid när ni alla ska tillbe Fadern (böja er ner i ödmjukhet, falla på knä; bildligt kyssa hans hand i vördnad) inte [bara] på detta berg eller [bara] i Jerusalem. [Jesus lyfter diskussionen från den religiösa konflikten om hur och var man ska tillbe, till att handla om hjärtats inställning och en personlig tro på honom.] Ni [samarier/samaritaner] tillber vad ni inte känner till (har en klar förståelse av), men vi [judar] tillber det vi känner till, eftersom frälsningen (befrielsen) kommer från (genom) judarna. Men den tid kommer, och den är redan här, då sanna (äkta, genuina) tillbedjare ska tillbe Fadern (böja sig ner i ödmjukhet, falla på knä; bildligt kyssa hans hand i vördnad) i ande och sanning, för det är sådana tillbedjare som Fadern söker (letar efter, vill ha). [Gud är mer intresserad av att vi tillber honom än av platsen där vi tillber.] Gud är Ande (till sin natur en andlig varelse) och de som tillber honom måste tillbe honom i ande och sanning (äkthet).”
Kvinnan sa till honom: ”Jag vet (har en klar förståelse av) att Messias ska komma, han som kallas den Smorde (gr. Christos – translittererat Kristus), och när han kommer ska han berätta allt för oss (låta det bli helt tydligt och uppenbart).”
Jesus svarade henne: ”Det är jag (Jag Är), den som talar med dig.”
[De grekiska orden ego eimi kan översättas ”det är jag” eller ”jag är”. Vanligtvis används uttrycket med en efterföljande beskrivning som t.ex. ”jag är livets bröd”, se Joh 6:35. När ego eimi används utan någon beskrivning anspelar det på Guds personliga namn JHVH, se 2 Mos 3:14. Exakt så översätts den hebreiska frasen till grekiska. Detta är den första av totalt nio gudomliga ”Jag Är” i Johannesevangeliet, de övriga är Joh 6:208:24285813:1918:568. Det används även en gång i den enkla betydelsen ”det är jag”, av en man född blind, se Joh 9:9.]
Just då kom hans lärjungar. De var chockade (förvånade, helt överraskade) över att han pratade med en kvinna. [De flesta rabbiner undvek kontakt med kvinnor, man pratade inte ens med sin egen hustru på allmän plats.] Trots detta frågade ingen [inte ens Petrus] honom: ”Vad söker du (frågar du efter)?” [Kan vara en koppling till Jesu tidigare påstående att Fadern söker tillbedjare, se Joh 4:23.] eller ”Varför samtalar du med henne?”
Kvinnan lämnade kvar sin vattenkruka och gick in i staden. [Att berätta om Jesus var nu viktigare än att hämta vatten.] Hon sa till folket: ”Kom och se en man som har sagt till mig allt jag gjort! Han kanske är den Smorde (Messias)?”
Då började de komma ut till honom.
Under tiden försökte lärjungarna övertala honom (tjatade de enträget på Jesus): ”Rabbi (lärare, mästare), ät någonting.” [De var hungriga och seden var sådan att läraren måste inleda måltiden innan de andra fick börja äta.]
Men han svarade: ”Jag har mat (näring) som ni inte känner till (inte ser med era hjärtans ögon).”
Då började lärjungarna fråga varandra: ”Kan någon ha kommit med mat till honom?”
Jesus sa till dem: ”Min mat (näring) är att göra hans vilja (behaga den) som har sänt mig och att fullborda hans verk. Är det inte så att ni säger [till varandra]: Fyra månader till, sedan är det skördetid [den vanliga tiden mellan sådd och skörd]? Men jag säger er: Lyft upp er blick och se på fälten! De är redan mogna (har vitnat i färgen) för skörd. [Många samaritaner redo att bli frälsta strömmade ut från staden för att höra på Jesus.] Den som skördar får redan nu ut sin lön, han bärgar grödan (samlar in frukt) till evigt liv. Detta så att både den som sår och den som skördar kan glädja sig tillsammans. Här gäller ordet [som var vanligt på den tiden]: en sår och en annan skördar. Jag har sänt er att skörda där ni inte har arbetat. Andra har gjort ett hårt arbete, och ni får gå in i deras arbete [och vara med och skörda resultatet av deras arbete].”
Många samarier (gr. samarites) från den staden [många anhängare av den samaritiska trosinriktningen] trodde på honom [kom till tro på Jesus] på grund av vad kvinnan sagt när hon vittnade: ”Han berättade allt jag gjort.” När samarierna (samaritanerna) kom till Jesus bad de honom enträget att stanna kvar hos dem. Så han stannade där i två dagar. Långt fler kom till tro på grund av hans egna ord. [Ännu fler i jämförelse med de redan många i vers 39 kom till tro när de personligen fick möta Jesus. Även de som redan börjat tro på grund av kvinnans ord, växte djupare i sin tro.] De sa till kvinnan: ”Nu tror vi inte [bara] på grund av vad du sagt. Vi har själva hört honom och vi vet (har förstått) att han verkligen (i sanning) är världens Frälsare.”