Johannesevangeliet 4:19-42
Johannesevangeliet 4:19-42 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Kvinnan sade: "Herre, jag förstår att du är en profet. Våra fäder har tillbett på det här berget, men ni säger att platsen där man ska tillbe finns i Jerusalem." Jesus svarade: "Tro mig, kvinna, det kommer en tid när det varken är på det här berget eller i Jerusalem som ni ska tillbe Fadern. Ni tillber vad ni inte känner. Vi tillber vad vi känner, eftersom frälsningen kommer från judarna. Men det kommer en tid, och den är redan här, när sanna tillbedjare ska tillbe Fadern i ande och sanning. Sådana tillbedjare vill Fadern ha. Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning." Kvinnan sade till honom: "Jag vet att Messias ska komma, han som kallas Kristus. När han kommer ska han berätta allt för oss." Jesus sade till henne: "Det Är Jag , den som talar med dig." Just då kom hans lärjungar. De blev förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne. Kvinnan lämnade sin vattenkruka och gick in i staden och sade till folket: "Kom så får ni se en man som har sagt mig allt jag har gjort. Han kanske är Messias?" Då gick de ut ur staden och kom till honom. Under tiden bad lärjungarna honom: "Rabbi, ät!" Men han sade till dem: "Jag har mat att äta som ni inte känner till." Lärjungarna sade till varandra: "Det är väl ingen som har kommit med mat till honom?" Jesus sade: "Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. Säger ni inte: fyra månader till, sedan kommer skörden? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd. Redan nu får den som skördar sin lön. Han samlar in frukt till evigt liv, så att den som sår och den som skördar får glädja sig tillsammans. Här stämmer ordet att en sår och en annan skördar. Jag har sänt er att skörda där ni inte har arbetat. Andra har arbetat, och ni har gått in i deras arbete." Många samarier från den staden kom till tro på honom genom kvinnans ord, när hon vittnade: "Han har sagt mig allt jag har gjort." När samarierna kom till honom bad de att han skulle stanna kvar hos dem, och han stannade där två dagar. Många fler kom till tro på grund av hans ord, och de sade till kvinnan: "Nu tror vi inte bara på grund av vad du har sagt. Vi har själva hört, och vi vet att han verkligen är världens Frälsare."
Johannesevangeliet 4:19-42 nuBibeln (NUB)
”Herre”, sa kvinnan, ”jag ser att du är en profet. Våra förfäder har tillbett på det här berget, men ni säger att den plats där man ska tillbe finns i Jerusalem.” Jesus sa till henne: ”Tro mig, kvinna det kommer en tid då det varken är på det här berget eller i Jerusalem som ni ska tillbe Fadern. Ni tillber vad ni inte känner. Vi tillber vad vi känner eftersom räddningen kommer från judarna. Men den tid kommer, ja, den har redan kommit, då sanna tillbedjare tillber Fadern i ande och sanning, för det är sådana tillbedjare Fadern söker. Gud är Ande och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning.” Kvinnan sa: ”Ja, jag vet att Messias ska komma, han som kallas Kristus, och när han kommer ska han förklara allt för oss.” Då sa Jesus till henne: ”Det är jag, den som talar till dig.” Just då kom hans lärjungar tillbaka. De blev mycket förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen av dem frågade honom varför han talade med henne eller vad de talade om. Men kvinnan lämnade sin vattenkruka vid brunnen och gick tillbaka till staden och sa till alla: ”Kom så får ni träffa en man som kunde säga mig allt vad jag har gjort! Kan han vara Messias?” Och folket strömmade ut från staden för att träffa Jesus. Under tiden ville lärjungarna ge sin Mästare något att äta men han sa: ”Jag har mat som ni inte känner till.” Hans lärjungar sa då till varandra: ”Kan någon ha kommit hit och gett honom mat?” Då sa Jesus: ”Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att slutföra det uppdrag han har gett mig. Ni säger att om fyra månader är det dags att skörda. Men jag säger: Se er omkring! Fälten har redan ljusnat och är mogna för skörd. Redan nu får skördearbetaren sin lön. Han skördar frukt till evigt liv så att både den som sår och den som skördar får glädjas tillsammans. För här gäller ordspråket: en sår och en annan skördar. Jag har sänt ut er för att skörda där ni inte har arbetat. Andra har utfört arbetet och ni ska få lön för deras möda.” Många samarier från den staden kom till tro på honom när de hörde kvinnan vittna: ”Han kunde säga mig allt vad jag har gjort.” Så när samarierna kom ut till honom bad de honom att stanna hos dem och han stannade där i två dagar. När de då fick höra honom själv tala, var det ännu fler som började tro på honom och de sa till kvinnan: ”Nu är det inte längre det som du berättade för oss som får oss att tro. Nej, nu har vi själva hört honom och förstått att han verkligen är den som ska rädda världen.”
Johannesevangeliet 4:19-42 Bibel 2000 (B2000)
Kvinnan sade: »Herre, jag ser att du är en profet. Våra fäder har tillbett Gud på det här berget, men ni säger att platsen där man skall tillbe honom finns i Jerusalem.« Jesus svarade: »Tro mig, kvinna, den tid kommer då det varken är på det här berget eller i Jerusalem som ni skall tillbe Fadern. Ni tillber det som ni inte känner till. Vi tillber det vi känner till, eftersom frälsningen kommer från judarna. Men den tid kommer, ja, den är redan här, då alla sanna gudstillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty så vill Fadern att man skall tillbe honom. Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning.« Kvinnan sade: »Jag vet att Messias kommer« (alltså den Smorde) »och när han kommer skall han låta oss veta allt.« Jesus sade till henne: »Det är jag, den som talar till dig.« I detsamma kom lärjungarna. De blev förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne. Kvinnan lät sin vattenkruka stå och gick bort till staden och sade till folket där: »Kom så får ni se en man som har sagt mig allt som jag har gjort. Kan han vara Messias?« De gick ut ur staden för att söka upp honom. Under tiden sade lärjungarna till honom: »Rabbi, kom och ät.« Han svarade: »Jag har mat att äta som ni inte känner till.« Lärjungarna sade då till varandra: »Kan någon ha kommit med mat till honom?« Jesus sade: »Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. Ni säger: fyra månader till, så är det dags att skörda. Men jag säger er: lyft blicken och se hur fälten redan har vitnat till skörd. Den som skördar får sin lön, han bärgar grödan till evigt liv, så att den som sått och den som skördar kan glädja sig tillsammans. Här gäller ju ordet att en sår och en annan skördar. Jag har sänt er att skörda där ni inte behövt arbeta. Andra har arbetat, och ni får lönen för deras möda.« Många samarier från den staden hade kommit till tro på honom genom kvinnans ord när hon försäkrade: »Han har sagt mig allt som jag har gjort.« När samarierna kom till honom bad de honom stanna hos dem, och han stannade där två dagar. Många fler kom till tro genom hans egna ord, och de sade till kvinnan: »Nu är det inte längre vad du har sagt som får oss att tro. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens frälsare.«
Johannesevangeliet 4:19-42 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Kvinnan sade: "Herre, jag märker att du är en profet. Våra fäder har tillbett på detta berg, och ni säger att den plats där man skall tillbe finns i Jerusalem." Jesus svarade: "Tro mig, kvinna, den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som ni skall tillbe Fadern. Ni tillber vad ni inte känner. Vi tillber vad vi känner, eftersom frälsningen kommer från judarna. Men den tid kommer, ja, den är redan här, då sanna tillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty sådana tillbedjare vill Fadern ha. Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning." Kvinnan sade till honom: "Jag vet att Messias skall komma, han som kallas Kristus. När han kommer, skall han förkunna allt för oss." Jesus sade till henne: "Det Är Jag , den som talar med dig." Just då kom hans lärjungar, och de blev förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne. Kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket: "Kom och se en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Han kanske är Messias." Då gick de ut ur staden och kom till honom. Under tiden bad lärjungarna honom: "Rabbi, ät." Men han sade till dem: "Jag har mat att äta som ni inte känner till." Lärjungarna sade till varandra: "Inte kan väl någon ha kommit med mat till honom?" Jesus sade: "Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. Säger ni inte att det ännu är fyra månader kvar till skörden? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd. Redan nu får den som skördar sin lön. Han samlar in frukt till evigt liv, så att den som sår och den som skördar kan glädja sig på samma gång. Ändå är det ordet sant, att en sår och en annan skördar. Jag har sänt er att skörda där ni inte har arbetat. Andra har arbetat, och ni har gått in i deras arbete." Många samariter från den staden kom till tro på honom genom kvinnans ord, då hon vittnade: "Han har sagt mig allt vad jag har gjort." När samariterna kom till honom, bad de att han skulle stanna kvar hos dem, och han stannade där två dagar. Och många fler kom till tro på grund av hans ord, och de sade till kvinnan: "Nu tror vi inte längre bara för dina ords skull. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens Frälsare."
Johannesevangeliet 4:19-42 Nya Levande Bibeln (BSV)
"Herre", sa kvinnan. "Du måste vara en profet, eftersom du med Guds hjälp kan avslöja något sådant. Säg mig då varför ni judar påstår att Jerusalem är den enda plats där man kan tillbe Gud, medan vi samarier säger att man ska tillbe på det här berget, där våra förfäder alltid har tillbett?" Jesus förklarade: "Tro mig, det kommer en dag då ingen längre behöver diskutera om det är på det här berget eller i Jerusalem som man ska tillbe vår Far i himlen. Det är inte var man tillber som är det viktiga, utan hur man tillber. Verklig tillbedjan är äkta och inspirerad av Guds Ande. Det är så Gud vill att vi ska tillbe honom, eftersom Gud är Ande. Och det kommer en dag, ja, den är redan här, då människor ska tillbe Gud på det sättet. Men ni samarier vet så lite om honom som ni tillber. Vi judar däremot känner honom väl, för räddningen kommer från judarna." Kvinnan sa: "Ja, jag vet att Messias, den utlovade kungen, ska komma en gång, och när han kommer ska han förklara allt för oss." Då sa Jesus till henne: "Det är jag, den som du talar med." Just då kom hans efterföljare tillbaka. De blev mycket förvånade när de såg att han talade med en kvinna, men ingen av dem frågade honom varför han talade med henne eller vad de talade om. Men kvinnan lämnade sin vattenkruka vid brunnen och gick tillbaka till staden och sa till alla: "Kom så får ni träffa en man som kunde säga mig allt vad jag har gjort! Jag undrar om inte han är Messias, den utlovade kungen." Och folket strömmade ut från staden för att träffa Jesus. Under tiden ville Jesus efterföljare ge honom något att äta, men han sa: "Jag har mat som ni inte känner till." Hans efterföljare sa då till varandra: "Kan någon ha kommit hit och gett honom mat?" Då förklarade Jesus: "Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att slutföra det uppdrag han har gett mig. Ni säger att skörden inte är mogen förrän om fyra månader. Men jag säger: Se er omkring. Fälten har redan ljusnat och är mogna för skörd. De skördearbetare som leder människor till evigt liv ska få god lön. Tänk vilken glädje som väntar både den som sår och den som skördar! För här gäller ordspråket: en sår och en annan skördar. Jag har sänt ut er för att skörda där ni inte har sått. Andra har utfört arbetet och ni ska få lön för deras möda." Många samarier från staden Sykar hade blivit övertygade om att Jesus var sänd av Gud när de hörde kvinnan säga: "Han kunde säga mig allt vad jag har gjort." Så när de kom ut till honom bad de honom att stanna hos dem, och han stannade där i två dagar. När de då fick höra honom själv tala var det ännu fler som började tro på honom, och de sa till kvinnan: "Nu är det inte längre det som du berättade för oss som får oss att tro. Nej, nu har vi själva hört honom och förstått att han verkligen är den som ska rädda människorna."
Johannesevangeliet 4:19-42 Karl XII 1873 (SK73)
Då sade qvinnan till honom: Herre, jag ser, att du äst en Prophet. Våre fäder hafva tillbedit på detta berget, och I sägen, att i Jerusalem är det rum, der man tillbedja skall. Jesus sade till henne: Qvinna, tro mig; den tid kommer, att hvarken på detta berget, eller i Jerusalem, skolen I tillbedja Fadren. I veten icke hvad I tillbedjen; men vi vete hvad vi tillbedje; ty saligheten är af Judomen. Men den tid kommer, och är nu allaredo, att rätte tillbedjare skola tillbedja Fadren i Andanom och sanningen; ty Fadren vill ock sådana hafva, som honom tillbedja skola. Gud är en Ande; och de honom tillbedja, skola tillbedja honom i Andanom, och i sanningen. Då sade qvinnan till honom: Jag vet, att Messias skall komma, som kallas Christus; när han kommer, varder han oss all ting undervisandes. Sade Jesus till henne: Jag är den samme, som talar med dig. Och i det samma kommo hans Lärjungar, och undrade derpå, att han talade med qvinnone; dock sade ingen: Hvad frågar du, eller hvad talar du med henne? Då lät qvinnan stå sina kruko, och gick in i staden, och sade till det folket: Kommer, och ser en man, som mig hafver sagt allt det jag hafver gjort. Månn han icke vara Christus? Då gingo de af staden, och kommo till honom. Deremellan bådo Lärjungarna honom, sägande: Rabbi, ät. Sade han till dem: Jag hafver mat att äta, der I intet af veten. Då sade Lärjungarna emellan sig: Månn någor hafver burit honom äta? Sade Jesus till dem: Min mat är det, att jag gör hans vilja, som mig sändt hafver, och fullbordar hans verk. Sägen I icke, fyra månader äro ännu, och skördatimmen kommer? Si, jag säger eder: Lyfter upp edor ögon, och beser markena; ty hon begynner hvitna till skörd. Och den der uppskär, han tager lön, och församlar frukt till evinnerligit lif; på det att både den som sår, och den som uppskär, skola tillsamman glädjas. Ty här är det ordet sant, att en annar är den som sår, och en annar som uppskär. Jag sände eder ut att uppskära, det I hafven intet arbetat; andre hafva arbetat, och I ären ingångne i deras arbete. Och månge Samariter af den staden trodde på honom, för qvinnones tals skull, som vittnade, att han hade sagt henne allt det hon hade gjort. När nu de Samariter kommo till honom, bådo de honom att han ville blifva när dem; och han blef der i två dagar. Och mycket flere trodde för hans ords skull; Och sade till qvinnona: Nu tro vi icke för ditt tals skull; ty vi hafve sjelfve hört, och vete, att han är visst Christus, verldenes Frälsare.
Johannesevangeliet 4:19-42 Svenska 1917 (SVEN)
Då sade kvinnan till honom: »Herre, jag ser att du är en profet. Våra fäder hava tillbett på detta berg, men I sägen att i Jerusalem den plats finnes, där man bör tillbedja.» Jesus sade till henne: »Tro mig, kvinna: den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som I skolen tillbedja Fadern. I tillbedjen vad I icke kännen, vi tillbedja vad vi känna -- ty frälsningen kommer från judarna -- men den tid skall komma, ja, den är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadern i ande och sanning; ty sådana tillbedjare vill Fadern hava. Gud är ande, och de som tillbedja måste tillbedja i ande och sanning.» Kvinnan sade till honom: »Jag vet att Messias skall komma, han som ock kallas Kristus; när han kommer, skall han förkunna oss allt.» Jesus svarade henne: »Jag, som talar med dig, är den du nu nämnde.» I detsamma kommo hans lärjungar; och de förundrade sig över att han talade med en kvinna. Dock frågade ingen vad han ville henne, eller varför han talade med henne. Men kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket: »Kommen och sen en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Månne icke han är Messias?» Då gingo de ut ur staden och kommo till honom. Under tiden bådo lärjungarna honom och sade: »Rabbi, tag och ät.» Men han svarade dem: »Jag har mat att äta som I icke veten om.» Då sade lärjungarna till varandra: »Kan väl någon hava burit mat till honom?» Jesus sade till dem: »Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk.» I sägen ju att det ännu är fyra månader innan skördetiden kommer. Men se, jag säger eder: Lyften upp edra ögon, och sen på fälten, huru de hava vitnat till skörd. Redan nu får den som skördar uppbära sin lön och samla in frukt till evigt liv; så kunna den som sår och den som skördar tillsammans glädja sig. Ty här sannas det ordet, att en är den som sår och en annan den som skördar. Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och I haven fått gå in i deras arbete.» Och många samariter från den staden kommo till tro på honom för kvinnans ords skull, då hon vittnade att han hade sagt henne allt vad hon hade gjort. När sedan samariterna kommo till honom, både de honom att stanna kvar hos dem. Så stannade han där i två dagar. Och långt flera kommo då till tro för hans egna ords skull. Och de sade till kvinnan: »Nu är det icke mer för dina ords skull som vi tro, ty vi hava nu själva hört honom, och vi veta nu att han i sanning är världens Frälsare.»
Johannesevangeliet 4:19-42 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Kvinnan sa till honom: ”Herre, jag ser (förstår efter att ha noga granskat) att du är en profet. Våra förfäder har tillbett (böjt sig ner i ödmjukhet, fallit ner på knä) på detta berg [Gerizim], men ni [judar] säger att den rätta platsen där man ska tillbe är i Jerusalem.” [I dalen mellan berget Gerizim och det närbelägna Ebal låg de samariska städerna Sykar och Shechem. Även om templet på berget blivit förstört av judarna ansåg samaritanerna att det var den platsen man skulle tillbe på. Den centrala boken inom den samaritanska religionen var den samaritiska versionen av Torah. De samaritiska Moseböckerna har ungefär 6 000 skillnader jämfört med den masoretiska texten, där den största är att platsen för tillbedjan är berget Gerizim. I den samaritiska versionen är det tionde budet att man ska bygga ett altare på berget Gerizim.] Jesus sa till henne: ”Kära kvinna, tro (luta dig mot, förlita dig på) mig, för det kommer en tid när ni alla ska tillbe Fadern (böja er ner i ödmjukhet, falla på knä; bildligt kyssa hans hand i vördnad) inte [bara] på detta berg eller [bara] i Jerusalem. [Jesus lyfter diskussionen från den religiösa konflikten om hur och var man ska tillbe, till att handla om hjärtats inställning och en personlig tro på honom.] Ni [samarier/samaritaner] tillber vad ni inte känner till (har en klar förståelse av), men vi [judar] tillber det vi känner till, eftersom frälsningen (befrielsen) kommer från (genom) judarna. Men den tid kommer, och den är redan här, då sanna (äkta, genuina) tillbedjare ska tillbe Fadern (böja sig ner i ödmjukhet, falla på knä; bildligt kyssa hans hand i vördnad) i ande och sanning, för det är sådana tillbedjare som Fadern söker (letar efter, vill ha). [Gud är mer intresserad av att vi tillber honom än av platsen där vi tillber.] Gud är Ande (till sin natur en andlig varelse) och de som tillber honom måste tillbe honom i ande och sanning (äkthet).” Kvinnan sa till honom: ”Jag vet (har en klar förståelse av) att Messias ska komma, han som kallas den Smorde (gr. Christos – translittererat Kristus), och när han kommer ska han berätta allt för oss (låta det bli helt tydligt och uppenbart).” Jesus svarade henne: ”Det är jag (Jag Är), den som talar med dig.” [De grekiska orden ego eimi kan översättas ”det är jag” eller ”jag är”. Vanligtvis används uttrycket med en efterföljande beskrivning som t.ex. ”jag är livets bröd”, se Joh 6:35. När ego eimi används utan någon beskrivning anspelar det på Guds personliga namn JHVH, se 2 Mos 3:14. Exakt så översätts den hebreiska frasen till grekiska. Detta är den första av totalt nio gudomliga ”Jag Är” i Johannesevangeliet, de övriga är Joh 6:208:24285813:1918:568. Det används även en gång i den enkla betydelsen ”det är jag”, av en man född blind, se Joh 9:9.] Just då kom hans lärjungar. De var chockade (förvånade, helt överraskade) över att han pratade med en kvinna. [De flesta rabbiner undvek kontakt med kvinnor, man pratade inte ens med sin egen hustru på allmän plats.] Trots detta frågade ingen [inte ens Petrus] honom: ”Vad söker du (frågar du efter)?” [Kan vara en koppling till Jesu tidigare påstående att Fadern söker tillbedjare, se Joh 4:23.] eller ”Varför samtalar du med henne?” Kvinnan lämnade kvar sin vattenkruka och gick in i staden. [Att berätta om Jesus var nu viktigare än att hämta vatten.] Hon sa till folket: ”Kom och se en man som har sagt till mig allt jag gjort! Han kanske är den Smorde (Messias)?” Då började de komma ut till honom. Under tiden försökte lärjungarna övertala honom (tjatade de enträget på Jesus): ”Rabbi (lärare, mästare), ät någonting.” [De var hungriga och seden var sådan att läraren måste inleda måltiden innan de andra fick börja äta.] Men han svarade: ”Jag har mat (näring) som ni inte känner till (inte ser med era hjärtans ögon).” Då började lärjungarna fråga varandra: ”Kan någon ha kommit med mat till honom?” Jesus sa till dem: ”Min mat (näring) är att göra hans vilja (behaga den) som har sänt mig och att fullborda hans verk. Är det inte så att ni säger [till varandra]: Fyra månader till, sedan är det skördetid [den vanliga tiden mellan sådd och skörd]? Men jag säger er: Lyft upp er blick och se på fälten! De är redan mogna (har vitnat i färgen) för skörd. [Många samaritaner redo att bli frälsta strömmade ut från staden för att höra på Jesus.] Den som skördar får redan nu ut sin lön, han bärgar grödan (samlar in frukt) till evigt liv. Detta så att både den som sår och den som skördar kan glädja sig tillsammans. Här gäller ordet [som var vanligt på den tiden]: en sår och en annan skördar. Jag har sänt er att skörda där ni inte har arbetat. Andra har gjort ett hårt arbete, och ni får gå in i deras arbete [och vara med och skörda resultatet av deras arbete].” Många samarier (gr. samarites) från den staden [många anhängare av den samaritiska trosinriktningen] trodde på honom [kom till tro på Jesus] på grund av vad kvinnan sagt när hon vittnade: ”Han berättade allt jag gjort.” När samarierna (samaritanerna) kom till Jesus bad de honom enträget att stanna kvar hos dem. Så han stannade där i två dagar. Långt fler kom till tro på grund av hans egna ord. [Ännu fler i jämförelse med de redan många i vers 39 kom till tro när de personligen fick möta Jesus. Även de som redan börjat tro på grund av kvinnans ord, växte djupare i sin tro.] De sa till kvinnan: ”Nu tror vi inte [bara] på grund av vad du sagt. Vi har själva hört honom och vi vet (har förstått) att han verkligen (i sanning) är världens Frälsare.”